Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (1,064.) 22 maj 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
395
Den kvinnliga
slöjdundervisningen. I och för den kvinnliga
slöjdundervisningens ordnande har
slöjdin-spektrisen vid Stockholms folkskolor,
fröken Hulda Lundin, på kallelse af
skolrådet gästat Norrköping den 14-16
dennes. Fröken Lundins metod är sedan
8 år tillbaka tillämpad i stadens
folkskolor, och tiden ansågs nu vara inne
att på grundvalen af de gjorda
erfarenheterna fastställa en för Norrköpings
för-hå Wän den anpassad modellserie, for
hvilket ändamål fröken Lundins insiktsfulla
råd påkallats.
Samtliga skolhusen, hvarest de under
terminen förfärdigade slöjdalstren
exponerats, besöktes af fröken Lundin, och
på torsdagen var ett möte anordnadt for
tankeutbyte mellan fröken L. och
lärarinnekåren.
Fröken Lundin höll därvid ett
synnerligen instruktivt, med lifligaste intresse
mottaget föredrag, hvari hon med
öfver-tygelsens värme framhöll, hvad som
måste anses som det centrala i en
pedagogisk slöjdundervisning och. hvad som
är så att säga »själen» i hvarje modell.
Vidare påpekade talarinnan med
illustrationer ur sin rika erfarenhet och med
uppfriskande humor, hvilka stötestenar,
som vid den metodiska
slöjdundervisningen bruka möta och sättet för deras
undanrödjande.
Efter föredraget, som hälsades med
lifliga applåder, följde diskussion,
hvarefter samkväm vidtog i en angränsande,
festligt smyckad säl.
Lunds pedagogiska sällskap
hade mottagit inbjudning den 7 dennes
hos Köpenhamns pedagogiska sällskap.
Vid mötet, som hölls i Industripalatset,
inledde rektor C. Sprinchorn från Lund
en diskussion öfver frågan: Huru lör
undervisningen i fäderneslandets historia
ordnas i förhållande till undervisningen i
allmänna historien? Mot den nuvarande
anordningen med
historieundervisningen gjorde inledaren flera anmärkningar.
Undervisningen är ej så enhetlig som
den .kunde och borde vara, i det man
nu undervisar i liksom två historier -
det egna landets och de främmande
länderna. Man börjar alltför tidigt med
undervisningen i allmänna historien och
då med de folks, som äro mest
främmande för oss babylonier, egypter o. s. v.
Man läser ej heller historien så, att
samma tidsskeden behandlas på samma gång
i det egna landets och de främmande
ländernas historia. För mycken tid
ägnas historien om antikens folk, under
det att den viktigaste - den nyare
tidens och särskildt våra dagars historia
– blir för knapphändigt behandlad.
Inledaren önskade
historieundervisningen anordnad på följande sätt. I de
fem lägre klasserna vid våra läroverk och
motsvarande vid de danska skolorna
borde läsas en utförlig Nordens historia
samt därjämte de tilldragelser ur
världshistorien, som utgöra ursprunget eller
bakgrunden till händelser och förhållan-
den här i Norden, l de högre klasserna
borde däremot läsas en allmän historia, i
hvilken på vederbörliga ställen vore
in-väfd Nordens och framför allt det egna
landets historia. I stället för att, som
nu är fallet, ha en lärobok i
fäderneslandets och en i allmänna historien borde
det blott vara en bok för de lägre klasserna
och en för de högre. I de högre
flickskolorna, där lärokurser och läsplaner vore friare
än i de allmänna läroverken, kunde man
när som helst anordna
historieundervisningen efter ofvannämda grunder, blott
sålunda uppställda läroböcker funnes att
tillgå. I folkskolan borde ingen lärobok
i allmänna histo-rien förekomma, utan
kunde undervisningen i detta ämne ske
enligt ofvan sagda grunder för
läroverkens lägre klasser i samband med
fäderneslandets historia och med tillhjälp
af en läsebok i allmänna historien.
Under diskussionen ställde sig docent
A. Stille från Lund och direktören vid
Köpenhamns folkskolor d:r Bang m. fl.,
i hufvudsak på inledarens sida.
Skolebestyr er d:r Starke förfäktade en afvikande
uppfattning om särskildt antikens
betydelse för barnundervisningen.
Efter mötet voro de svenska
deltagarna inbjudna till ett festligt samkväm
å Söpaviljongen, där den angenämaste
stämning rådde och många tal höllos,
L.
Tjänsters tillsättning.
FÖRSLAG. Till en
folkskollärarhme-tjänst i Östersund: 1) Karin Öberg.i Lit, 2)
Lisa Blix i Häggsjö, 3) Alf rida Östman i
Frösön.
- Till en folkskollärarinnebefattning i
Norrtälje: 1) Anna LÖvendahl i Örebro,
2) Anna Nilsson i Valö, 3) Anna Hollander
i Ofvansjö.
VÄLDE. Till förste lärare i Luleå (med
prästerlig tjänstgöring): pastorsadjunkten
Johannes Sunneman i Skellefteå med 3,100
röster. (Pastor C. Edqvist i Katrineholm
erhöll 2,100 roster; 13 sökande.)
- Till folkskollärare, klockare och
organist i Gärdhem,. Älfsb.: Frits Ekroth.
- Till klockare och organist i Möklinta:
vik. därstädes G. R. Landin med 5,668
röster. (C. G. Edholm i Stockholm erhöll 3,954
röster.)
- Till folkskollärare i
Hagelberg-RyrJce-torp, Skbg: J. A. Källgren i Ramen.
- Till lärare vid Morskoga folkskola,
Bamsberg, Öreb.: H. Pettersson i Torslunda.
- Teill folkskollärare i Hvetlanda, Jönk.:
M. V. Åstrand i Åsheda (enhälligt).
- Till lärarinna vid S. B ränt e viks
folkskola, Simris j Krist.: Ada Jönsson i
Sön-narslöf.
- Till folkskollärarinna i Urshult, Kron.:
Klara Johansson i Väckelsång (ensam
sökandet
- Till «e. o. folkskollärare i Askersund:
J. E. Ahlberg i Hammar.
- Till småskollärarinna i Askersund:
Ingeborg Sundström i Nora.
– Till småskollärarinna i Väster Våla,
Vstm.: Agnes Rosell i Stockholm. (10
sökande.)
- Till småskollärarinna i Ramsberg, Öreb.:
Hilma Selling i Ljusnarsberg.
- Till vik. småskollärarinna i Hänger,
Jönk.: Sally Svensson därstädes.
Ett extra nådar har k. m:t beviljat
änkan efter klockaren och organisten M.
Åh-strand i Gällareds och Gunnarps
församlingar, Hall.
- Bollnäs-Arbrå-Regnsjökretsen blir
hädanefter namnet på den forna Bolin
as-Arb-råkretsen enligt beslut, som fattades vid
möte i Koldemo skola den 17 dennes,
- Till- uppbördsman af
prästerskapets,löneinkomster i Nyköpings västra och Nikolai
församlingar är utsedd folkskolläraren K, A.
Börjesson och i Morkarla, Upps.,
folkskolläraren G. Hedström.
- Ett nytt lärjungebibliotek skall under
närmaste tiden komma till stånd i Botkyrka
församling, Sthm. Grundplåten erhölls
genom en pingstdagen på lärarekårens
initiativ anordnad kyrkokonsert, som inbragte
140 kronor.
- Redogörelse har från trycket
utkommit för det af folkskolläraren N. Krok i
Helsingborg grundade och ledda
handelsinstitut under läsåret 1901-02. Elevantalet var
113, och 23 elever åtnjöto enskild
undervisning. Utom föreståndaren undervisade bl. a.
folkskollärarne O. Hedström, N. Persson, J.
Ruff och C. O. Yström.
- En vacker kaffeservis öfverlämnades
af tacksamma föräldrar till folkskolläraren
E. Eriksson, då denne i Vikers kapell den
7 dennes höll siri sista examen. Pastor
Bergdahl frambar ett tack från skolråd och
församling till den aktade och afhållne
läraren, som under 26l/2 års verksamhet aldrig
behöft inställa skolan på grund af sjukdom.
- Afslutning ’af första vinterkursen vid
Jämtlands läns folkhögskola ägde rum den
13 dennes under stor tillslutning af
intresserade. Utställningar af såväl de manliga
som kvinnliga elevernas arbeten voro
anordnade. - I Fränsta och i Boden afslöts
folkhögskolekursen den 15 dennes. Å
senare stället hade eleverna varit 77, däraf 8
finsktalande.
- / afskedets stund fick fru Hilda
Thoms-son, f. Haglund, hvilken under 14 år varit
ordinarie lärarinna vid Uppsälje folkskola i
Järna församling, Kpbg, men den l sistlidna
oktober transporterades till H ulans folkskola i
samma församling, den 15 dennes mottaga
en utmärkt vacker pendyl som uttryck af
föräldrars och målsmäns tacksamhet.
- Ett oväntadt motstånd rönte vid
kyrkostämma den 11 dennes med Tuna
församling, Vnrl., en af skolrådet tillstyrkt
anhållan om inrättande af slöjd för gossar i en
af församlingens folkskolor. Egendomligt
nog var församlingens äldste folkskollärare
en af dem, som häftigast uppträdde mot
förslaget. Med tillhjälp af några andra lika
sinnade fick han stämman att besluta, att
man ännu en tid skulle sofva på saken.
- Förening af folkskollärarebefattningen
i Döderhults kyrkskola med kantors-,
organist- och klockaretjänsterna i församlingen
skall i framtiden äga rum, och skall
nuvarande läraren vid sagda skola J. M.
Sjöström under sin tjänstetid uppehålla
kantors-, organist- och klockarebefattningarna
mot en årlig lön af 400 kronor. De
förenade tjänsterna anslås lediga först efter
hans afgång.
- Nytt reglemente för folk- och
småskolorna i Nora antogs den 10 dennes på
kyrkostämma. På grund af lärarekårens
hemställan hade skolrådet föreslagit lästiden
från 9-11 och 12-3 i folkskolan samt 9-11
och 12-2 i småskolan. Detta förslag vann
44 röster, men 150 tillföllo rådman Schelins
förslag om timmarna 9-12 i folkskolan,
9-11 i småskolan samt V2 2-*/* 4 på e. m.
för båda. Läsning äger rum alla
socken-dagar.
- De klent begåfvade barnens
behandling var ett’af de ämnen, som voro på tal
vid Misterhults skollärareförenings möte den
10 dennes. Mötet uttalade den åsikt, att
läraren alltid bor söka göra undervisningen
så individuell som möjligt och särskildt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
