Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (1,036.) 6 november 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
767
- Vid Hvilans folkhögskola har
anordnats ett acetylengasverk, med hvilket
hela läroanstalten skall upplysas.
Om anordnandet af
fortbildningskurser för Ådalens
lärarekår öfverlade Hernösandskretsen af S.
A. F. vid sitt möte den 30 oktober.
Frågan, som först fördes fram vid
länsmötet i Sollefteå i somras] och sedan
behandlats af en därtill utsedd
kommitté, inleddes af hr E. Eriksson.
Fastän tanken på Anordnandet af
studiekurser speciellt för Ådalens lärarekår måste
erkännas vara både storslag-en och vacker,
kunde inledaren ej obetingadt ansluta sig
till den. Han måste först öfvertyga sig om,
att dessa nu påtänkta fortbildningstillfälfen ej
droge intresset från de akademiska
sommarkurserna, eller toge i anspråk tid och medel,
som i främsta rummet borde anslås för dem.
Detta därför, att dessa mindre kurser aldrig
i fråga om vetenskapligt värde skulle kunna
täfla med dem, som anordnades i våra
äldsta kulturcentra med deras rikedom på
framstående föreläsare och vetenskapliga
samlingar. Kostnaden för bevistande af
Adalskurser-na kunde ock möjligen ställa sig så hög, att
den endast med priset för resan understege
utgifterna för deltagande i någon af de
akademiska. Detta skulle så mycket lättare
kunna inträffa, som man ej borde anhålla
om landstingets understöd för att sätta
kurserna i gång. I motsatt fall riskerade man,
att, om också ej landstingets stipendier för
bevistande af sommarkurserna i Uppsala
in-droges eller förminskades, en eventuell
ökning af desamma skulle väsentligt fördröjas.
Dock, om man för nu antydda ändamål
begärde landstingets understöd, borde detta
under inga förhållanden utgå i förrn af
stipendier till kursdeltagarne.
Men det vore omöjligt, att kostnaderna för
bevistande af Ådalskurserna kunde ställa
sig lägre, än inledaren kunnat tänka, och
att dessa därför skulle komma att draga till
sig många af dem, som icke hafva tillfälle
eller möjligen icke hafva intresse nog att
besöka kurserna i Uppsala eller Lund. Och
denna möjlighet vore så lockande, att man
för att söka förvandla den till verklighet
borde kunna våga en rätt stor risk.
Kanske skulle dessa i liten skala anordnade
kurser för många kunna bli en brygga
öfver till de större?
Därför att inledaren vågade tro det, ville
han föreslå, att fortbildningskurser för
Ådalens lärarekår anordnades, under
förutsättning att detta kunde ske så, att de ej toge
bort tid från de akademiska och icke droge
intresset från utan till dessa senare.
I den lifliga diskussion, som följde
på inledningsanförandet, uttalade de flesta
mötesdeltagarne farhågor för att de
föreslagna kurserna på ett eller annat sätt
skulle komma att inverka menligt på en
allmännare anslutning till
sommarkurserna i Uppsala eller till de i Stockholm
nu ifrågasatta kurserna. Mötets
uttalande blef, att fortbildningskurser
speciellt för Ådalens lärarekår icke borde
anordnas.
Talaren, som med understöd af ett
statens stipendiLim företagit en resa
förnämligast i ändamål att studera
språkundervisningen och modersmålets skriftlig-a
behandling i folkskolan, hade gjort den
erfarenheten, att denna undervisning särskildt vid
de tyska folkskolorna bedrifves med stor
omsorg. Man lyckades också i allmänhet
där, i synnerhet i fråga om de skriftliga
mo-dersmålsöfnmgarna, komma till bättre
resultat än hos oss, beroende dels därpå, att
mera tid användes för ändamålet, dels ock
därpå, att de tyska folkskolorna i regeln
mera allmänt än folkskolorna hos oss få
behålla barnen till en ålder, då denna
undervisning kan bedrifvas med större framgång.
Skolplikten i Tyskland varar nämligen till
fyllda 14 år.
Uppsatsskrifningen vid de tyska
folkskolorna börjar redan i andra årsklassen i
samband med åskådningsundervisningen, i det
att barnen få i anslutning till denna
skriftligen gifva fullständiga svar på frågor, om
möjligt ordnade så, att svaren bilda ett
afrundadt helt, och fortsattes sedan under
hela skoltiden med minst en uppsats
hvarannan vecka. Till en ganska stor del
användes den som hemuppgift för barnen. Vid
uppsatsskrifningen söker man redan från
början så mycket som möjligt lära barnen
att framställa egna tankar i egen form, och
för detta ändamåls vinnande användas
flitigt talöfningar, vanligen i sammanhang med
genomgång af läsestycken.
Vid rättandet af uppsatserna söker man
så mycket som möjligt taga barnens
själf-verksamhet i anspråk, på det att det
därmed förenade besväret skall medföra afsedd
nytta. Därför brukar ej läraren själf med
olika färgadt bläck rätta de felskrifna
orden utan utmärker endast med tecken i
marginalen, hvar fel äro begångna, hvarvid
begagnas olika tecken för olika slag af
fel-skrifning, och sedan få barnen själfva
uppsöka och rätta de anmärkta felen. Ar det
då språkliga fel, få de efteråt i boken
under rubriken »Förbättring* i deras helhet
skrifva om de meningar, i hvilka nämda fel
förekomma.
Uppsatsskrifningen i
folkskolan. Uppsala-kretsen af Sveriges
allmänna folkskollärareförening hade den
26 oktober ett talrikt besökt möte i
Uppsala, hvarvid folkskolläraren Fr. Ekman
därstädes gaf en intressant skildring af
sina iakttagelser och intryck från besök
vid en del danska och tyska folkskolor.
Friskare vindar i Halland. Fore
läsningsverksamheten har under senaste
tiden tagit stark fart i Halland, särskildt
i trakten af Halmstad. Längst har
Halmstads föreläsningsförening existerat, eller
sedan 1890. I midten af 90-talet
inrättades Himle föreläsningsförening,
omfattande de flesta socknar i Himle härad,
och ungefär samtidigt därmed Varbergs
föreläsningsförening. Något senare
tillkom Laholms dito. Under 1900
bildades föreläsniiigsföreningar i Harplinge
och Oskarström. I år ha tillkommit
dylika föreningar i Söndrum, Slöinge och
Falkenberg, hvarjämte under bildning
äro en i Getinge och en i Veddige.
I de flesta fall stå folkskollärarne i
spetsen för denna verksamhet eller
medverka åtminstone därvid. Prästerskapet
ställer sig något olika till saken. På en
del ställen såsom i Falkenberg,
Harplinge, Getinge och Veddige har saken
kommit till stånd i samförstånd med
och under medverkan af församlingens
pastor, å andra ställen trots hans
motstånd, l kyrkoherde Flodens socken har
skolsalen ej blifvit upplåten för
föreläsningarna utan ha dessa måst hållas å en
mejerivind. Skolsalen är eljest å
landsbygden den vanliga föreläsningslokalen.
I Slöinge beslöt skolrådet i strid mot
ordförandens mening att upplåta skolsa-
len för ändamålet. Föreläsarne tagas
vanligen från Lund och Göteborg.
Äfven folkkoiisert-idén håller på att
vinna utbredning inom våra landamären.
Orkesterföreningen i Halmstad, som står
under ledning af direktör Körling, har
under de senare åren hållit ett 80-tal
folkkonserter i Halmstad, förstklassiga
och billiga (25 öres entré). Medlemmar
af denna förening ha nyligen hållit en
folkkonsert i Harplinge, anordnad af
därvarande föreläsningsförening, och
sente-rades den ganska lifligt.
Föreläsningsföreningen i Söndrum har beslutat att
under närmaste tiden följa exemplet.
Äfven i Varberg är man betänkt på att
föranstalta om folkkonserter.
Den, som känner den
upplysningsfientliga anda, som ända in i senaste
tider rådt å den halländska landsbygden,
måste både förvånas och glädjas öfver
den vind i seglen, som
folkbildnings-sträfvandena nu synas hafva fått
därstädes, skrifver en meddelare till denna
tidning.
Den årliga lästiden vid Örebro
folkskolor föranledde vid senaste
kyrkostämman en lång och stundom mycket
liflig diskussion. Skolrådet hade
föreslagit lästidens utsträckande till 38
veckor.
Mot förslaget anmärktes, att det saknade
motivering, ej upplyste om, huruvida den
ökade lästiden skulle komma på sommaren
eller vintern, att läsning de varma
sommardagarna ej vore välgörande och att
utredning om minskning af den dagliga lästiden
först borde ske, hvadan afslag yrkades.
Å andra sidan framhölls, att läsningen
skulle pågå l sept.-18 dec. och 10 jan.-
10 juni liksom i andra städer, att den nya
normalplanen med större kurser
nödvändiggör längre lästid, helst bad, gymnastik och
lof för besök vid andra skolor inskränka
lästiden och att vid löneförhöjningens
beviljande lärarne gått in på ökad lästid.
Ett tredje parti yrkade uppskof och
närmare utredning.
Detta senare blef ock mötets beslut.
Hvad våra runinskrifter hafva
att förtälja var ämnet för ett föredrag,
som vid Malmökretsens mycket talrikt
besökta möte å Östra förstadsskolan hölls
af docenten Th. Hjelmqvist från Lund.
Talaren skildrade de olika runradernas
ålder och utseende och påvisade, huru
förändringarna i runskriften betingats ai det
svårhandterliga skrifmaterialet samt af nya
ljudlagar, som småningom begynt göra sig
gällande. Äfvenledes berörde han de många
svårigheter, som möta runtydaren. Men
arbetet finner sin rikliga belöning i de
kunskaper om våra förfäders förhållanden, som
genom runforskningen vinnas. Väl äro de
upplysningar, som runstenarna gifva,
knapphändiga, men vi kunna dock af dem få en
någorlunda god föreställning om våra
förfäders språk och historia, religiösa
föreställningar och poesi.
Föredraget, som präglades af en
enkel form saint Öfverallt såsom underlag
för framställningen röjde en varm
kärlek till Nordens stora minnen, Mlsades
med lifliga applåder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
