Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (1,016.) 19 juni 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 25
SVENSK LÄRARETIDNING.
425
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Varberg s-kretsen: de afgående samt P. Borgh
i Lekaryd, M. Tennman i Sandö och Hanna
Jönsson i Ö. Torn.
Kullens-kretsen: dito.
Halmstads-kretsen: de afgående samt M.
Tennman, E. Vestberg i Hudiksvall och Hanna
Jönsson.
Villåttinge-kretsen: dito.
Blekings Östra krets: de afgående samt E.
Vestberg, P. Borgh och Hanna Jönsson.
Eksjö-kretsen: de afgående samt P. Borgh,
M. Tennman och Jänny Olsson i Norrköping.
Rekarne-kretsen: de afgående samt J.
Cederberg i Norrköping, E. Vestberg och Hanna
Jönsson.
N. Tjusts-kretsen: de afgående samt E.
Vestberg, J. Cederberg och Stina Quint i
Stockholm.
S. Tjusts-kretsen: de afgående, E. Vestberg
och Hanna Jönsson samt med lika röstetal
J. Cederberg och P. Borgh.
b) Revisorer.
Halmstads-kretsen: N. Lundahl i Lund och
Alfr. Fridén i Örebro.
Eksjö-kretsen: dito.
Rekarne-kretsen: dito.
S. Tjusts*kretsen: J. P. Lindén i Stockholm
och Alfr. Fridén i Örebro.
Blekings östra krets: dito.
Villåttinge-kretsen: J. P. Lindén och N.
Lundahl.
Varberg s-kretsen: Alfr. Fridén och Alfr.
Vern-borg i Munsö.
N. Tjusts-kretsen: N. Lundahl och A. F.
Liljeholm i Göteborg.
Stockholms stads folkskolor.
Den af öfverstyrelsen för hufvudstadens
folkskolor afgifna berättelsen för år 1900
har kommit oss till hända, och meddela
vi därur följande uppgifter, som möjligen
kunna intressera vår läsekrets.
Lärarepersonalen. Uti läsämnena voro
under årets sista termin anställda:
Lärare. Lärarinnor. Summa.
Ordinarie_________ 123 497 620
Examinerade, ej
ordinarie_____._____ 7 111 118
Oexaminerade_____ - 3 3
Summa 130
611
741
Ar 1899 voro motsvarande siffror 129,
596 och 725. Under 1900 ökades ordinarie
lärarepersonalen med 25 lärarinnor,
hvaremot den e. o. lärarinnepersonalen
minskades med 10.
Till ofvanstående lärare i läsämnena
kommo så 11 lärare och 33 lärarinnor, som
uteslutande undervisade i slöjd, ritning, sång,
gymnastik och militäröfningar samt
bokföring.
Hela lärarepersonalen utgjorde under
höstterminen 139 lärare och 643 lärarinnor
eller tillsamman 782. Närmast föregående
året voro siffrorna 138, 624 och 762. I
fortsättnings- och ersättningsskolorna
undervisade 22 lärare och 16 lärarinnor mot 26
och 23 året närmast förut.
Skolbarnen. Vid höstterminens slut voro
barnen i de dagliga folkskolorna 24,843 mot
25,089 år 1899 och 17,288 år 1890 samt
9,157 år 1880. Afdelningarna voro under
1900 i allt 733 med i medeltal 33,9 barn.
Siffrorna året förut voro 718 och 34,9.
Fortsättnings- och ersättningsskolornas
afdelningar voro 38 med 22,7 barn i hvarje.
Hela barnantalet var således 25,706, däraf
på Katarina församling kommo 5,135, Adolf
Fredriks 4,171 och Maria 4,037 under det
Nikolai hade 949 och Djurgårdens blott 211.
Skolbarnens medelålder var liksom 1899
och 1898 i folkskolorna 10,4 år samt i
fortsättnings- och ersättningsskolorna 13,5 år
mot 13,6 åren 1898 och 1899.
Skolförsummelserna utan giltigt skäl voro
liksom 1899 endast 0,os % af läsdagarna.
Samtliga försummade läsdagar voro 7,oi %
mot 6,62 % under 1899.
Hela antalet skolpliktiga barn i
hufvudstaden utgjorde vid 1900 års slut 36,405,
motsvarande 12,i % af hufvudstadens
man-talsskrifna folkmängd. Dessa barn åtnjöto
undervisning på följande sätt, i procent
räknadt:
1899: 1900:
a) i hufvudstadens folkskolor... 77,7 75,1
b) i folk- och småskolor utom
distriktet.............__.....___ 0,8 0,9
c) i allmänna läroverk___....... 6,0 6,1
d) i abnormskolor .............___ 0,2 0,2
e) i enskilda skolor ............... 10,1 12,5
f) i hemmen ._....._.....__....._. 0,2 0,3
Summa 95,0 95,1
De 4,9 procent^ som ej under året
åtnjutit undervisning, fördelas på
nedanstående sätt:
efter afgång från folkskolan.........._. 1,2 1,6
i följd af sjukdom......._................ 0,1 0,1
af annan anledning (de flesta i yngsta
åldersklassen) _________________ 3,2 2,8
de, om hvilka uppgift saknas_____ 0,5 0,4
I folk- och småskolor utom distriktet
undervisades 333 barn mot 289 år 1899.
Samtidigt undervisades i hufvudstadens
’skolor 98 barn från andra skoldistrikt.
Hela antalet lärjungar i olika slag af
skolor inom hufvudstaden utgjorde 1900
i offentliga folkskolor ___............... 24,843
i enskilda skolor............................... 5,388
i allmänna läroverk ___........_.....___ 3,638
i fortsättnings- och ersättningsskolorna 863
Summa 34,732
Motsvarande slutsumma var år 1899
nå-got högre eller 34,747.
Efter en öfversikt af undersöknings!
ä-karnes rapporter redogöres för
Skolkarehemmets verksamhet, och bifogas en fint
utförd vy af nämda anstalt, där 14 gossar
befunno sig den 31 december 1900. Till
sammans hafva 64 gossar å hemmet intagits och
50 utgått, däraf 30 till sina hem och
skolan, 7 utackorderats på landet genom
fattigvården, 8 konfirmerats och fått platser.
Skolköken hafva Ökats med ett nytt i
Maria församling. Under året
undervisades 1,156 flickor i dessa kök och utgifterna
uppgingo till 18,593 kr. Af den mat, som
flickorna lagade, erhöllo fattiga barn till ett
antal af 528 dagligen middag. I skolan
men utan samband med skolköken hafva
dessutom ett rätt betydande antal barn
bespisats: så i Jakob 228 barn och i
Kungsholmen 110 med middag hvarannan dag
och i Hedvig Eleonora 60 med frukost.
Skolbad finnas i 6 af hufvudstadens
skolor. Kostnaden växlade mellan 4,5 öre i
Nikolai och 10,4 i Katarina för hvarje bad.
I Klara badade barnen i badinrättningen
och beräknades kostnaden till 12 öre pr
bad.
Skolbiblioteken anlitades flitigt.’ Det i
Jakobs och Johannes innehöll 664 böcker.
Till skolans nuvarande lärjungar
utlånades 6,571, till forna 307 samt till lärare
och lärarinnor 79. Af de till boklån
berättigade 900 lärjungarna begagnade sig 560
af rättigheten. I Katarina utlämnades till
1,847 barn 11,624 boklån.
Skollokalerna. I Johannes församling
blef ett mindre skolhus färdigt till
begagnande, och af ett nytt inom Hedvig
Eleonora församling lämnas fasader och planer
i berättelsen. Skolhusen voro 27 egna och
3 hyrda samt innehöllo 490 lärosalar samt
45 salar för undervisning i gymnastik, sång,
slöjd och naturkunnighet.
Slöjdundervisningen för gossar har som
förut omfattat papp-, trä- och metallslöjd.
Under året upprättades 3 nya
pappslöjds-afdelningar och 2 nya träslöjdsafdeliiingar.
Därigenom ökades antalet slöjdafdelningar
från 70 till 75, nämligen i Katarina
16, i Hedvig Eleonora 13, i
Kungsholms 12, i Maria 10, i Jakobs och
Johannes 8, i Adolf Fredriks 7, i Klara 5 och i
Nikolai 4. I pappslöjden deltogo 2,459, i
träslöjden 2,940 och i metallslöjden 676
gossar, inalles 6,075.
Flickslöjden upptog i första klassen 2, i
andra-fjärde 4, och i femte-sjunde 5
timmar i veckan. Af 12,831 flickor
deltogo 12,784 i slöjden.
Kostnaderna för folkskoleväsendet
uppgingo till 1,824,252 kr. 55 öre. Däraf
uttaxerades 1,164,485 kr. 31 öre och inflöt i
statsbidrag 373,076 kr. 21 öre.
Häftets utstyrsel är som vanligt solid,
men korrekturläsningen lämnar åtskilligt
öfrigt att önska.
Vid tjugufem år.
För tjugu år sedan var han en liten
parfvel, som med friska, nyvaknade ögon
blickade sig omkring i den värld, till
hvilken han kommit för att enligt föräldrarnas
tanke uträtta så mycket stort och skönt,
ej - såsom de noga inplantade hos
honom - till egen fördel, men till
fäderneslandets och mänsklighetens gagn. Huru
drömde de ej, och han med dem, om den
tid, då han skulle hafva vuxit sig stor
och stark? Huru hoppades han ej med
dem, att den tiden skulle snart, snart
uppnås? Hvad allt skulle han ej då
uträtta? Men fattiga voro föräldrarna, och
som fattigmans barn måste han genom
arbete och återigen arbete söka vinna den
ställning, som mer än lemmarnas styrka
skulle göra honom mäktig att utföra de
stordåd, de och han drömt sig som hans
särskilda kallelse. Knagglig och ofta tung
var vägen till vetandets vidgade och
vidgande utsikter. Knapp var kosten mången
gång, ty arbetsmödans lön var karg -
men han växte, han arbetade, han började
fylla föräldrarnas förhoppningar, och likt
molnets broders blef hans lifsverk »kärt
för mången». Han har den dag som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
