Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (1,013.) 30 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
373
Tennnian i Sandö såsom landsbygdslärarnes
kandidat. Kandidatlistan blir då:
Ernst Vestberg, Hudiksvall,
Mauritz Tennnian, Sandö,
Hanna Jönsson, Ö. Torn.
Medlem af L O. G. T. & S. A. F.
48.
Ahlén eller Borgh?
I förra numret af Svensk Läraretidning har
»Lärare i V. B-n» anställt en jämförelse
mellan de föreslagna landsortslärarne och
därvid bortadvocerat alla utom hr Ahlén. Vi
vilja i anledning häraf påpeka, att hr Åhléns
verksamhet dock hufvudsakligast ägnats
nykterhetsrörelsen, hvilket i och för sig
naturligtvis icke skulle göra honom mindre
lämplig till centralstyrelsemedlem. Men nu är
det kändt, att hr A. inom godtemplarorden
innehar en aflönad plats såsom chef för
barntemplen, och föga troligt är, att han vill
afstå denna aflönade syssla för att kunna
ägna sin från skolan lediga tid åt det
oaf-lönade arbetet i centralstyrelsen. Härom
önska vi besked, innan vi kunna gifva våra
röster åt hr A.
Om hr Pehr Borgh säger den nämde
insändaren, att hans arbetsförmåga bättre
behöfs i organistföreningen. »Må vi låta honom
nedlägga sin kraft där!»
Det är dock att märka, att hr Borgh i olikhet
med hr Ahlén icke är på förhand bunden vid
annat extra-arbete. Han har visserligen i fråga
om organistpetitionens tillkomst och dess
försvarande visat sig äga en arbetsförmåga och
energi som få. Att han skall blifva en
gifven kandidat till organistföreningens
centralstyrelse, lider heller intet tvifvel. Men om -
såsom vi hafva goda skäl att antaga - hr
Borgh själf anser arbetet för den svenska
folkskolans och lärarekårens bästa vara en
ännu högre uppgift, månne vi då icke böra
begagna oss af detta tillfälle att få in i
centralstyrelsen en fullödig representant för
landsortslärarne? Äfven i centralstyrelsen kan han
ju blifva i tillfälle att verka för sina kamrater
inom organistkåren, hvadan vi hoppas, att hr
Borgh, ställd i valet mellan att låta sig
inväljas i centralstyrelsen för S. A. F. eller i
centralstyrelsen för organistföreningen, skall
föredraga det förra. Intresserade.
49.
Kandidatlistan klar.
Under den diskussion, som i denna tidning
förts med anledning af det förestående
centralstyrelsevalet, synes flertalet hittills ha enat
sig om Ernst Vestberg såsom
norrlandsrepresentant, Pehr Borgh såsom
landsortsrepresentant och Hanna Jönsson såsom representant
för småskolepersonalen. Då ingen af de
afgående afsagt sig, torde deras omval få
anses såsom s j al f skrif vet, så mycket mera som
ingen af dern på något sätt förverkat
föreningens förtroende. Under sådana
förhållanden borde det vara öfverflödigt att nämna
flera kandidater, då splittringen alltid blir
större, ju flera man har att rösta på.
Särskildt böra landsortslärarne akta sig för en
splittring, som ingen annan verkan
åstadkommer än att en föreslagen stadslärare går
in. Denne, hvars inväljande under andra
förhållanden på allt sätt borde understödjas,
torde nu lämpligast böra ställas »i reserv»
till en annan gång.
Under förutsättning, att hr Borgh mottager
val - hvilket vi hafva skäl hoppas - skulle
kandidatlistan alltså få följande utseende:
Berg, Fridtjuv, Stockholm,
Borgh, Pehr, Lekaryd,
Dalin, Alfr., Huskvarna,
Jönsson j Hanna, Ö. Torn,
Söderberg, J. Gr., Lidköping,
Vestberg, Ernst, Hudiksvall.
Taga vi denna lista oförändrad, göra vi
otvifvelaktigt ett godt val.
Sörmländing.
Fastän kandidatfrågan torde kunna anses
tillräckligt ventilerad, vill jag dock tillägga
några ord, närmast föranledda af fröken Jänny
Olssons afsägelse. Allra först vill jag då
påpeka, att jag i likhet med en insändare i
föregående nummer, som tecknar sig
»Medlem i S. A. F»., ej anser hufvudfrågan vara
hvilka olika intressen, som i centralstyrelsen
böra representeras, utan hvilka dugande
krafter, som stå föreningen till buds. Vi må ha
fått vårt verksamhetsfält på Skånes slätter
eller bland Norrlands skogar, i storstädernas
skolpalats eller obygdernas »flyttande», så
tillhöra vi alla en och samma kår, som i
hufvudsak har samma intressen. Örn det skulle
visa sig, att en folkskollärarinna förmådde
bättre fylla de kraf, som med skäl torde
kunna ställas på en medlem i
centralstyrelsen, än en småskollärarinna, så kan jag inte
inse, hvarför inte småskollärarinnorna skulle
i henne kunna se sin representant. På samma
sätt ined norrländingarne. Om
nödvändigtvis deras fordran på en representant skall
hörsammas, så bör man väl åtminstone kunna
begära, att de samlas oin en kandidat, hvars
namn sålunda kan anses ha stor bärkraft.
Näppeligen torde de nå sitt mål, så länge
de splittra sina röster på tre personer. Det
synes på grund af denna splittring, som om
den norrländska kandidatfrågan för närvarande
dött med Hjalmar Boström.
Om vi kunna få en medlem, som fyller
alla berättigade kraf, så böra vi enligt min
mening låta alla biomständigheter fara och
ge den personen våra röster.
En sådan person hafva vi i fröken Jänny
Olsson i Norrköping. Hon är så känd bland
landets lärarekår, så uppmärksammad inom
öfriga kretsar, så värderad som lärarinna,
att meningarna om hennes kompetens som
centralstyrelseledamot ej kunna vara delade.
Hon äger förmåga att både muntligen och
skriftligen försvara kårens intressen. Att
hon är från Norrköping är endast ett skäl
till, och hr Cederbergs kandidatur behöfver
därför inte falla. Tvärtom.
Skolförhållandena i Norrköping intaga en sådan
framstående rang och äro -i många afseenden så
mönstergilla, att det skulle vara vår kår
nyttigt, ön i vi just från den staden hade ett
par representanter i centralstyrelsen.
På grund af hvad ofvan sagts vågar jag
vördsamt anhålla, att fröken Jänny Olsson
ville stå kvar som kandidat, och jag gör det
i den säkra förmodan, att hon är den enda
lärarinna, som för närvarande kan samla ett
allmänt^ intresse och erhålla öfvervägande
röstpluralitet. -de-,
skåning.
Sommarkurserna
1901.
Uppsala
Likasom under fyra föregående år (1893,
1895, 1897 och 1899) anordnas äfven
instundande sommar i Uppsala för en större
allmänhet afsedda vetenskapliga
föreläsningar i olika ämnen, med experiment,
förevisningar och diskussioner.
Till deltagande i dessa 1901 års
sommarkurser i Uppsala inbjuda vi härmed
vänligen lärare och lärarinnor vid allmänna
läroverk, flickskolor, folkhögskolor och
folkskolor samt för öfrigt en hvar, som vill
och tror sig kunna af vår undervisning
draga fördel.
Kurserna hållas å universitetets lärosalar
och institutioner.
De komma att öppnas med ett föredrag
af universitetets rektor prof. O.
Hammarsten onsdagen den 14 augusti kl. l e. m;,
och afslutningen äger rum onsdagen den
28 augusti kl. 12 m. med föredrag af
domprosten prof. J. E. Berggren.
Föreläsningar komma att hållas i följande
ämnen:
A. Humanistiska vetenskaper:
Doc. O. Almgren: Sveriges fasta
fornlämningar från hednatiden.
Amanuens Ii. Arpi: Den förhistoriska tiden
i Sverige.
Doc. N. -Beckman: Nynorska.
Fil. kand. R. G:son Berg: De lägre
stilarternas betydelse för det högre språkbruket.
Domprosten J. E. Berggren: Folkbildning
och sedlighet.
Prof. Hj. Danell: Den kristliga
samfundsläran.
Doc. A. Hahr: Den medeltida
kyrkobyggnadskonsten (med förevisning).
Prof. K. F. Johansson: De indoeuropeiska
språken och vårt modersmåls ställning inom
dem.
Doc. L. Kjellberg: Perikles tidehvarf. En
antik kulturbild. (Med visning af
skioptikonbilder.)
Doc. V. Lundström: Det moderna Italien.
Doc. E. Meyer: Italiensk litteratur under
1400- och 1500-talen.
Doc. J. Mortensen: Fredrika Bremer.
Prof. A. Noreen: Inledning till
modersmålets betydelselära.
Doc. H. Sjögren: Om uppfostran och
undervisning i antikens Hellas och Kom.
Doc. H. Sjögren: Grunddragen af den
her-bartska pedagogiken.
Fil. kand. E. Svensén: Ämne ännu ej
bestämdt.
Fil. kand. V. Söderberg: Det britiska
kolonialväldets historia och utveckling.
Fil. kand. V. Söderberg: Äldre svenska
historieskrifvare.
B. Naturvetenskaper:
Prof. E. Clason: Människans anatomi (de
vegetativa systemen).
Prof. A. Högboni: Fysisk geografi.
Konservator G. Kolthoff: Bilder från den
arktiska djurvärlden.
Lektor A. Langlet: Kväfvets kemi.
Lektor A. Langlet: Kolet ^och några af dess
föreningar.
Prof. A. Lundström: Om växternas känsel.
Doc. R. Sernander: Om växternas spridning.
Doc. C. Viman: Bildningen af öknar.
Prof. A. Virén: Ur zoologiens historia.
Prof. Hj. Öhrvall: Fysiologi.
Amanuens Hj. Östergren: Djurlifvet i de
större hafsdjupen.
På framställning af centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening
anordnas en för nybörjare afsedd kurs i tyska
språket) och har doc. A. Lange åtagit sig
att leda densamma. Till denna kurs
komma för dem, som så önska, att under
kommande läsåret anknytas
korrespondenskurser mot en särskild afgift af 10 kr. i
terminen för l skrifning i veckan.
I syfte att v för åhörarn e lätta
uppfattningen af föredraget och stödja minnet
komma åtminstone för en del af ämnena
tryckta »grundlinjer» att vid kursernas
bör-jaii utdelas.
Universitetets arkeologiska, zoologiska och
geologiska samlingar m. na., botaniska
trädgård och bibliotek komma att på bestämda
tider förevisas af vederbörande lärare och
tjänstemän.
Ytterligare upplysningar lämnas i
program, som längre fram kommer att
tillställas anmälda deltagare.
För tillträde till sommarkurserna fordras
inga som helst examina eller betyg. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
