Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (1,012.) 22 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 21
SVENSK LÄRARETIDNING.
357
måtte göras ordinarie med laga af- och
tillträdestid den l januari och l juli.
- Om hälsovårdsförhållandena i våra
skolor uttalade Mellersta Medelpads
lärareförening vid möte den 18 dennes som ett
önskemål, att skollokalerna måtte erhålla
tillräcklig luftväxling, att rengöring af desamma
oftare må äga rum än hvad hittills i
allmänhet varit fallet, samt att den dagliga
städningen af skolrummen såsom i högsta grad
menlig för barnens hälsa och dessutom
alldeles olaglig icke må utföras af barnen själfva
utan af annan person på skolkassans
bekostnad.
- En hjärtlig afskedsfest var den 18
dennes å Tjäll m o gästgif varegård anordnad af
församlingens lärarepersonal för att hedra
folkskolläraren C. J. Lönner, hvilken efter 6
.års tjänstgöring vid Tjällmo kyrkskola den
l juni afflyttar till Askersund.
Kontraktsprosten Al lärd tolkade församlingens, samt
kyr-ko- och skolrådens djupt kända tacksamhet för
ett i allo utmärkt, nitiskt och framgångsrikt
arbete, hvarpå skolläraren Svartling i
Kvarnkärr frambar kamraternas tack för godt
samarbete och lyckönskningar till en ljus framtid.
- Jämnare skolgång och medlen för dess
åstadkommande var en fråga, som
diskuterades vid Mellersta Medelpads lärareförenings
möte vid Tuna kyrkskola den 18 dennes.
Under diskussionen, som blef särdeles liflig,
framhölls särskildt nödvändigheten af, att
lärare och lärarinnor redan första dagen af
hvarje termin göra anmälan till skolrådet om
de uteblifna barnen samt att skolrådet härvid
skyndsamt samt med kraft och skärpa
till-lämpar folkskolestadgans bestämmelser
härutinnan. Som svar på frågan gjorde mötet
följande uttalande: »Om såväl lärare som
skolråd noggrannare följa folkskolestadgans
föreskrifter, skall med all säkerhet en
jämnare skolgång vinnas.»
- Om önskvärdheten af en snar
katekesrevision debatterades vid Väne
lärareförenings vårmöte i Strömslund den 9 dennes.
Frågan inleddes af folkskolläraren Ljungnell
i Kånnum, hvilken ansåg en varsam revision
önskvärd. Häri instämde folkskolläraren
Nyblom i Vänersborg och komminister Tidstrand,
under det folkskolläraren Karlinder i
Trollhättan ej ansåg den nuvarande katekesen
värd att revidera, hvarför han ville ha den
slopad samt katekesen och bibliska historien
förenade till en lärobok. Denna åsikt mötte
gensagor från flera håll, och kyrkoherden
Hellgren spårade i densamma en Dårlig
sträfvan att få all religionsundervisning utesluten
från skolans program. En sådan tydning
bestred hr Karlinder. Diskussionen fick utgöra
svar på frågan.
- Om barnen och nykterheten
diskuterades på ett af Gäfle nykterhets vänner utlyst
möte den 18 dennes. Uti diskussionen
deltogo bl. a. folkskoleinspektören d:r A.
Nordlander, folkskollärarne O. Boden, N. Bergström
och O. Rosenborg samt slöjdläraren
Andersson, i Iniedningsföredraget hölls af d:r
Nordlander, som framhöll de resultat, hvilka i
England vunnits af föredrag för skolungdom
i nykterhetsfrågan. Mot dem, som under
diskussionen yrkade på föredrag, anmärktes,
att barnet ej har så utvecklad intelligens, att
det kan tillgodogöra sig sådana, utan borde
frågan komma på tal vid lektionerna, där
läraren hade rika tillfällen att beröra
densamma. Barnen borde få tillfälle att njuta
af en sann lifsglädje och förädlande
förströelser. Det käcka och lifsglada borde
utvecklas, och de ljusa barnaåren skulle man akta
sig att fördystra. Fru Alli Trygg-Helenius’
kurser för lärare kommo på tal, och det
beslöts att få till stånd en sådan kurs äfven i
Gäfle.
Rekvirera profnummer af Svensk
Läraretidning för utdelning t/7/
lärare, lärarinnor och sko/vänner!
Fås gratis och portofritt.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKÖLIÄRAREFÖRENING
Årsskriften
för 1901 är nu färdig, och började
utsändningen af densamma i förra veckan till de
kretsar, som särskildt rekvirerat densamma
på grund af snart förestående möten. Den
allmänna .utsändningen fortgår i den mån
exemplar blifva färdiga från bokbindaren.
Årsskriften omfattar denna gång 188 sidor,
däraf förteckningarna öfver föreningens 7,315
medlemmar och litteratursällskapets
medlemmar omfatta jämt 100 sidor.
Till kretsarnas behandling utsändes i år
som bekant endast en fråga, nämligen om
folkskolebyggnader.
Utom redogörelse för detta ärende
innehåller årsskriften som vanligt årsberättelse,
redogörelse för af centralstyrelsen och
krets-föreningarna behandlade ärenden,
revisionsberättelse, stadgar, katalog öfver
medlemmarna m. ni.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Linköpings-kretsen: de afgående samt J.
Cederberg i Norrköping, E. Vestberg i
Hudiksvall och Hanna Jönsson i Ö. Torn.
b) Revisorer.
Linköpings-kretsen: J. P. Lindén och A.
G. Vihlander i Stockholm.
Folkskolebyggnader m. m.
Ytterlännäskretsen har redan förehaft detta
ärende och gjorde därvid bland annat
följande uttalanden:
1) Skollokalerna och lärarebostaden böra
inrymmas i särskilda byggnader. 2)
Folkskolesalen bör vara afsedd för 40 barn,
småskolesalen för 30. 3) Väggarna i skolrummen böra
vara panelade, golfveii oljedränkta och om
möjligt amfiteatraliskt anordnade. 4)
Folkskollärarens bostad bör omfatta 4 rum och
kök, småskollärarinnans 2 rum och kök. 5)
Ensitsiga bänkar äro att föredraga.
Utbredning i landets skilda delar.
Sveriges allmänna folkskollärareförening,
bestod, såsom förut meddelats, vid 1900
års slut af 7,315 medlemmar, fördelade på
242 kretsar.
På de olika länen äro kretsarna
fördelade sålunda:
Malmöhus _____ 23
Kristianstads ––- 18
Älfsborgs.......___ 17
Örebro..........–– 16
Gäfleborgs ......... 15
Yärmlands ......... 13
Östergötlands___ 12
Kalmar............... 12
Skaraborgs –––– 10
Västernorrlands ... 10
Kopparbergs ...... 9
Stockholms _____ 8
Uppsala .....––– 8
Södermanlands ... 8
Jönköpings ......... 8
Blekinge _______ 8
Hallands _______ 8
Göteborgs......... 8
Västmanlands...... 8
Gotlands ___....._. 7
Kronobergs_____ 6
Jämtlands......... 5
Västerbottens...... 2
Norrbottens......... 2
Stockholms stad... l
Summa 242
Under de två senaste åren ställer sig
medlemsantalet inom de olika länen på
följande sätt:
Antal
Ökning ( + )
medlemmar
eller minsk-
1899:
1900:
ning (- ):
Stockholms stad _____
346
365
4- 19
Stockholms län _____
181
216
-f 35
Uppsala län ___ r ........ .
164
199
4- 35
Södermanlands län ...
275
282
+ 7
Östergötlands län
406
405
__ ^
Jönköpings län .........
252
259
+ . 7
Kronobergs län ....... _.
201
209.
4- 8
Kalmar län... ..... . ......
266
322
+ 56
Gotlands län ......... ...
131
138
4- 7
Blekinge län ..... -.._._.
199
202
+ 3
Kristianstads län
403
468
4- 65
Malmöhus län... ..... __
850
936
+ 86
Hallands län _______
200
239
’+ 39
Göteborgs o. Bohus län
287
342
4- 55
Älfsborgs län ............
289
345
4- 56
Skaraborgs län ....... "_.
274
287
4- 13
Värmlands län .........
247
309
+ 62
Örebro län ....... . ...... .
333
403
-h 70
Västmänlands län ’.___"_
160
173
+ 13
Kopparbergs län . .....
268
297
4- 29
Gäfleborgs län .. ____
364
371
+ 7
Västernorrlands län ...
294
342
4- 48
Jämtlands län ............
106
117
+ 11
Västerbottens län ......
36
44
+ 8
Norrbottens län .........
57
45
19
JL£
Summa 6,589 7,315 + 726
Länen komma alltså med afseende på
antalet medlemmar numera i följande
ordning:
1) Malmöhus län, 2) Kristianstads, 3)
Östergötlands, 4) Örebro, 5) Gäfleborgs, 6)
Stockholms stad, 7) Älfsborgs län, 8) Göteborgs,
9) Västernorrlands, 10) Kalmar, 11)
Värmlands, 12) Kopparbergs, 13) Skaraborgs, 14)
Södermanlands, 15) Jönköpings, 16) Hallands,
17) Stockholms, 18) Kronobergs, 19) Blekinge,
20) Uppsala, 21) Västmanlands, 22) Gotlands,
23) Jämtlands, 24) Norrbottens och 25)
Västerbottens län.
Såsom synes har inom två län, nämligen
Östergötlands och Norrbottens län, en liten
minskning i antalet medlemmar ägt rum, i
båda länen tillsammans uppgående till
allenast 13 medlemmar. Alla de öfriga länen
kunna uppvisa en ökning i medlemsantalet.
Störst är denna ökning i Malmöhus län,
som allt fortfarande är det första i
ordningen, Örebro län, som -nu blifvit det fjärde
i ordningen, Kristianstads län, som
därigenom gått förbi Östergötlands län och i
stället för detta blifvit n:r 2, Värmlands
län, som från det 15:e blifvit det ll:e i
ordningen, Kalmar län, som därigenom
kommit i 10:e rummet, o. s. v.
Sammanlagda tillökningen utgjorde i 23
län 739, och den absoluta tillökningen
under år 1900 således 726, den största
tillökningen, som ägt rum under ett år sedan
1882.
Medborgerlig bildning oeh rekrytbildning.
Försvarsutskottet hade, såsom vi uti förra
numret omnämde, med anledning af hr Ivar
Månssons motion tillstyrkt en skrifvelse till
k. m:t med anhållan att k. m:t ville taga
under ompröfning, huruvida anordningar
kunde vidtagas för meddelande af
undervisning i allmänt medborgerliga ämnen åt de
värnpliktiga utan hinder för deras militära
utbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
