Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (1,011.) 15 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 20
som visat, att han aldrig skyr några
ansträngningar, och en framåtskridandets man. Man
brukar ju säga, att sådan läraren är, sådan är
skolan. Sandö folkskola har ständigt varit
stadd i utveckling och har nu redan länge
ansetts som ett mönster i sin trakt. När hr
Tennman i slutet på 1870-talet kom till Sandö,
var han några år ensam lärare där. Efter
hand har skolan under hans ledning och på
hans initiativ undan för undan passerat
»graderna»: Litt. F., E och c, B och h och
befinner sig nu i B och a, med hela uppsättningen
af moderna of ningsämnen såsom goss- och
flick-slöjd, skolbad, trädplantering och huslig
ekonomi. Hr Tennmans insikter i
skolbyggnadsfrågor äro allmänt kända, och i
ventilationsfrågor anses han med rätta som en auktoritet
på sin ort.
Hans »älsklingsämnen» hafva alltid varit
skolorganisationen, Skolhygienen samt
lärarekårens sociala och rättsliga ställning. När helst
ett angrepp mot skolans eller kårens intressen
varit å bane, alltid har man funnit T. som
den ständigt vakne Argus, vare sig det gällt
att slå ett slag mot yttre fiender eller att värna
kårandan mot skadliga företeelser inifrån. Mest
af allt tyckes dock lärarnes rätt och plikt att
som medborgare få göra sig gällande i det
offentliga lifvet ha legat honom om hjärtat.
Därom vittna icke blott de teoretiska
uttalanden, som finnas af hans penna i t. ex.
granskningen af Huskvarnareglementet (se Sv. Ltg
n:r 48 år 1900!) utan ännu mer de praktiska
insatser, han sedan många år tillbaka gjort
i sin orts politiska och kommunala lif. Att
han därvid fått uppbära den lön, som plägar
vara frisinnade och själfständiga
folkskollärares lott, tyckes visst icke ha nedbrutit hans
entusiastiska sinne. Tvärtom.
Skolresorna från Sandö, af honom planlagda
och delvis ledda, hafva varit de första i orten
och i allo mönstergilla.
Tennmans energi och duglighet som
mötesarrangör äro äfven allmänt både kända och
erkända.
Ett bevis därpå, att T. äger klar färg rörande
folkskolans lifsintressen, har man i det
uttalande, som af honom gjordes beträffande
lärotider m. m. vid Hernösandskretsens
normalplansmöte den 31 mars i fjor och som blef
mötets beslut (se Sv. Ltg n:r 14 år 1900 sid.
231!).
Huru T. varit verksam för kårens
sammanslutning och arbetat på sin egen fortbildning
torde framgå af följande meritlista.
Han har tagit initiativet till bildande af tre
lärareföreningar i sin ort, af hvilka det lyckats
honom att inkorporera två i S. A. F.; han har
varit och är fortfarande kretsordförande, har
tjänstgjort som länsombud och har med
stipendium från Västernorrlands läns landsting
gjort en pedagogisk studieresa till Gestriklands
och Helsinglands bruks- och stationssamhällen
för att studera skolornas organisation och
utrustning. Hans intressanta reseberättelse
däröfver, hvilken aftrycktes af en hel del
tidningar i båda länen, kan sägas bilda epok däri,
att den var den första i sitt slag, som rönt
denna uppmärksamhet.
Tennmans upprepade bevistande af
sommarkurserna i Uppsala -. han har visst varit där
tre gånger -, hans besök vid Nääs, hans lifliga
och aktiva deltagande i åtskilliga större och
en massa mindre läraremöten bevisar blott
ytterligare, att han ovedersägligen måste
räknas till våra föregångsmän.
Vi tillåta oss därför att kraftigt understödja
hans inväljande i centralstyrelsen. Men då vi
utverkat T:s tillstånd därtill, sker det endast
under hans uttyckliga förbehåll, att
gestrike-helsingars gamla önskemål att se sin specielle
norrlandskandidat, hr Ernst Vestberg i
Hudiksvall, invald i centralstyrelsen icke motverkas.
Då vi hålla före, att centralstyrelsen har
plats för dem bägge, så hemställa vi till
kamrater landet rundt att vid sommarens
centralstyrelseval hafva såsom en landsbygdslärurnes
gifne kandidat i åtanke folkskolläraren Mauritz
Tennnian i Sandö.
Lärare och lärarinnor frän Ångermanland.
31.
Kandidatlistan upptager 15 namn, alltså
rnåste en utgallring äga rum. Då samtliga
föreslagna äro utmärkta personer, torde det
ej vara lätt att uttaga de rätta namnen.
Likväl synas hrr Vestberg i Hudiksvall, Joh.
Ahlén i Grängesberg, L. G. Broomé i Bårslöf,
M. Tennman i Sandö och småskollärarinnan
Hanna Jönsson i Ö. Torn vara de, som i
främsta rummet böra komma i åtanke. Hr
Vestberg är ju norrländingarnes specielle
kandidat, hrr Ahlén, Broomé och Tennman
lämpliga landsortsrepresentanter, en för
hvardera af Sveriges hufvuddelar.
Landsortslä-rarnes oafvisliga fordran är att med tiden få
in i centralstyrelsen minst tre representanter.
Att nu närmare angifva skälen härtill kan ej
behöfvas. Lärarinnan Hanna Jönsson är bland
de föreslagna lärarinnorna mest känd för sin
verksamhet för kårens bästa.
För i år hafva vi dock endast tre nya
platser att besätta, hvarför ej ens alla de här
ofvan nämda kunna ifrågasättas, om de
afgående centralstyrelseledamöterna skola
samtlige omväljas. Främst bland de här
föreslagna vilja vi därför sätta hrr Broomé och
Vestberg samt lärarinnan Hanna Jönsson.
»Broomés namn är», säger i förra numret en
kretsordförande, »det enda hittills nämda med
någon bärkraft». Att det är kändt i politiska
kretsar, måste väl vara en fördel och ej
något »fel». Hafva vi ej stöd bland politiska
män, komma vi ej långt i själfva lifsfrågorna.
Broomé må därför blifva den specielle
landsortskandidaten för i år.
Då hr Tennman till förmån för hr
Vestberg delvis af sagt sig kandidaturen, borde han
ej i år stå kvar som landsortskandidat, enär
detta endast vållar röstsplittring. Då någon
afgående centralstyrelseledamot förklarat sig
villig att draga sig tillbaka, är rätta tiden
inne att på allvar tänka på att invälja vare
sig hr Tennman eller hr Ahlén.
Kamrater! Låtom oss alltså för i år ena
oss om hrr Broomé och Vestberg samt
lärarinnan Hanna Jönsson i Ö. Torn.
Som ny revisor föreslås hr Pehr Borgh i
Lekaryd.
Smedstorp och Stiby den 11 maj 1901.
M. Nordkvist. K. Rosenberg,
ordf. i Smedstorpsortens
skolförening.
D. Lundblad. Joh. Ad. Sjöblom.
N. Thunell. Maria Mattsson.
Zelia Andersson. Kristina Jönsson.
32.
Hvilka skola vi ge våra röster?
Följande lista har tvifvelsutan största
utsikterna :
De afgående;
Hanna Jönsson, Ö. Torn,
Ernst Vestberg, Hudiksvall,
J. Cederberg, Norrköping.
Må särskildt vi småskollärarinnor enigt samla
oss kring Hanna Jönsson! Det blir nog i allt
fall svårt att få in någon af de våra i
centralstyrelsen. B.
Med ledsnad finna vi af förra numret, att
den af de föreslagna landsortskandidaterna,
hvilken på grund af sin föregående
verksamhet enligt vår mening har de största
förutsättningar att kunna i centralstyrelsen
verksamt gagna sina kamrater, nämligen hr P.
Borgh i Lekaryd, förklarat, att tid och krafter
ej tillåta honom mottaga ett så kr af vande
uppdrag.
Vi hoppas emellertid, att detta beslut ej
må vara orubbligt utan att hr Borgh välvilligt
ställer sig till sina kamraters förfogande. Af
vikt är att få in i centralstyrelsen en man
med hr Borghs erfarenhet såväl rörande
landsbygdens skolförhållanden som ock om de
för ett stort antal lärare ingalunda
oviktiga frågorna angående klockare- och
organistkårens ställning. Ingen lämpligare kan
gärna bland landsbygdens lärare uppletas,
hvadan vi tillåta oss att ställa Pehr Borgh i
Lekaryd som vår kandidat och uppmana
samtliga kretsföreningar att -under förutsättning
att skälen för hans afsägelse skola visa sig ej
vara oöfvervinneliga - afgifva sina röster på
honom. Landsortslärare.
34.
Afsägelse.
Med afseende på stundande
centralstyrelsevalet får jag, på samma gång jag anhåller att
icke någon afgifver sin röst på mig,
hemställa, att väljarne måtte ena sig om hr Pehr
Borgh, såsom en både för arbetsförmåga och
duglighet känd man, den där tillika kunde
representera den mängd af lärare, som
äfven äro kantorer och organister.
Under en följd af år har jag haft
uppdraget att vara revisor i S. A. F., för hvilket
förtroende jag härmed ber Äatt få tacka, på
samma gång jag anhåller att vid revisors valet
ej ifrågakomma,
Lund den 13 maj 1901.
Nils Lundahl.
Afsägelse.
Då jag icke känner mig äga krafter att
mottaga ett så ansvarsfullt uppdrag som ett
medlemskap i centralstyrelsen, anhåller jag
härmed vördsamt att icke komma i åtanke
vid valet samt beder få i stället föreslå
fröken Hanna Jönsson, hvilken vid flera
tillfällen visat stort nit och intresse för vår sak.
Tumba i maj 1901.
Hulda Hellberg,
småskollärarinna.
»Klippt ska’ det vara.»
Med anledning af hvad en »medlem af
S. F. V.» - emellanåt mera kyrklig än
kyrkans egna målsmän och myndigheter -
offentligen och upprepade gånger uttalat i frågan
rörande det antikristliga i folkskolebudgetens
öfvertagande af stadsfullmäktige i vissa städer
må ins. tillåtas påpeka följande.
Visserligen hade framlidne S. A. Hedlund
och hans tidning redan på 1850-talet stort
inflytande i Göteborg. Det kan ju äfven vara
fallet, att S. A. H., på tillskyndelse af P. A.
Siljeström samt med ledning af föredömet
från somliga utomsvenska städer, först väckte
frågan om allmänna rådstugans i Göteborg
öfvertagande af kyrkostämmornas befogenhet
i afseende på folkskolebudgeten. Men att
tillskrifva honom hela äran (eller skammen
enligt F. V:s mening) af denna anordning,
det är i hög grad otillbörligt och vittnar om
okunnighet. S. A. H. ville visst icke i detta
fall vara en etta jämte en hel rad nollor,
hvilka skulle utgöras af sådana män som
biskop Björck, domprostarne Thomander och
Wieselgren, vidare af domkapitlets öfriga
medlemmar, kyrkostämmorna,
landshöfdingeämbe-tet, stadens förnämsta män o. s. v. - att icke
tala om k. m:t, som tvänne gånger
resolverade i enlighet med från Göteborg framställd
begäran. Så mäktig var aldrig S. A. H. eller
någon annan person.
Och nu i Stockholm! Visserligen har Sv.
Ltg och dess redaktör stort anseende och
inflytande. Men ej få vi med F. V. öfverskatta
detsamma och anse dem såsom upphofvet till
och den drifvande kraften i den nu pågående
rörelsen, som går ut på att införa ett
modi-fieradt »Göteborgssystem» rörande
folkskoleväsendet i hufvudstaden. För ett sådant
öfver-skattande skall helt visst Sv. Ltgs redaktör
själf allvarligen betacka sig.
Hvadan" detta öfverskattande och detta
ensidiga stirrande på företeelserna? Jo, man
har - långt för detta - funnit en
»syndabock» för stadsfullmäktige-regementet i
Göteborg, och nu aflas man att finna en sådan för
den hotande revolutionen i Stockholm. Man
vill antyda, att anordningen är antikyrklig, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
