Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (1,010.) 8 maj 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
317
Bifall till institutionens afskaffande men
på villkor att sysslorna delades mellan
organisten och en lägre kyrkotjänare
tillstyrktes i
Try de och Spjutstorp, Krist, (en af k. m: t
utsedd kommitté bör utreda lönefrågan; ingen
bestämd lönereglering bör fastställas), Ö.
To-marp, Krist, (pensionsåldern för kantor bör
vara 65 lefnads- och 30 tjänsteår; kantorn
bör arbeta mer för kyrkosången och
undervisa såväl skol- som nattvardsbarnen),
Simrishamn (kantorn bör undervisa folkskolebarnen
i sång och hjälpa pastor med skrif göromål).
Mot klockaretjänstens afskaffande men
for dess tidsenliga omorganisation yttrade
man sig i
Gladsax, Krist, (lönevillkor och
pensionsförslagen i petitionen vunno bifall; dock bör
kantor hafva 65 lefnadsår för pension).
Afslag å petitionen är yrkadt i
Hanmeda, Kron. (klockareinstitutionen är ej
föråldrad, befrämjar kyrkosången i stället för
att den skulle vara den hinderlig. Egentliga
hindret för kyrkosångens höjande ligger i
ungdomens flyttningslystnad efter slutad
skolgång).
Nytt i bokhandeln.
Strödda tankar af Fredrik Lundgren. 1.
Ord till ungdomen och dess fostrare. Sthm,
P. A. Norstedt & söner. 2 kr. 25 öre.
Toner från Gotland af Aug. Fredin. l:a
haft. Kvartetter för mansröster., Linde &
Hemse, Utgifvarens förlag. 75 öre.
Ljus. N:r 31. - Svensk säng. N:r 17.
- Hälsovännen. N:r 9.
Hilma Maria Selander f. Helt
oförmodadt afled den 27 april af h j
ärtförlamning folkskollärarinnan i Hushagen af St.
Tuna församling, Kpbg, Hilma Maria Selander.
Född 1847 i Edsvära, Skbg, där hennes
fader var godsägare, tog hon 1868
folk-skollärarinneexamen vid Skara seminarium,
ägnade sig först åt privat
lärarinneverksamhet, tjänstgjorde vid småbarns- eller
lekskola i Skara till 1871, verkade en kort
tid vid Amsbergs folkskola och blef 1873
ordinarie lärarinna vid Hushagen, där hon
sålunda fått verka i 28 år utan att
någonsin under denna tid hafva behöft vara
sängliggande för sjukdoms skull, tills hon för
några dagar sedan halkade, föll och
skadade sig i höften. Hon var redan på
bättringsvägen och ämnade lämna
sjukbädden, då hjärtförlamningen kom och på
några minuter ändade hennes lif.
Genom lefvande intresse för sitt kall, ett
lugnt, blidt och sympatiskt väsen
förvärfvade hon öfverallt tillgifvenhet såväl af
öfverordnade och kamrater som af föräldrar,
målsmän och barn. Därtill kom en
ingalunda vanlig begåfning och en sällspord
samvetsgrannhet, som gjorde henne till ett
föredöme för lärarekåren.
Närmast sörjes hon af två bröder, af
hvilka den ene är kyrkoherde i S. Ving.
J. Holmqvist t- J Åhus afled den 30
april efter endast ett par dagars sjukdom
folkskolläraren därstädes Johan Holmqvist.
På lördagen insjuknade han i
maghinnein-flammation och dog under själfva den
operation, som företogs för att rädda honom.
Han var född 1870, tog 1892
folkskollärareexamen och blef följande år ordinarie
folkskollärare i Åhus, där nu änka och tre
små barn, föräldrar och syskon samt en
stor vänkrets sörja den värderade läraren,
som så tidigt rycktes bort från
arbetsfältet och de sina.
Det stundande
centralstyrelsevalet.
(För att lättare kunna hänvisa till de olika
artiklarna i denna fråga, skola vi hädanefter
numrera dem. De två i n:r 16 införda
utgöra artiklarna l och 2; de sex i li:r 17 bilda
artiklarna 3-8 och de sex i n:r 18 artiklarna
9-14, hvadan vi alltså i detta nummer börja
med 15.)
15.
Det har länge varit ett önskemål, att
Norrlands lärarekår måtte få en representant inorn
centralstyrelsen för S. A. F., och ehuru vi för
ingen del vilja påstå, att detta skulle vara
nödvändigt för vår förenings fortsatta
framåtgående, kunna vi ju dock alla enas om, att
ett inval af en kamrat från Norrland vore
synnerligen lämpligt. Denna tanke tyckes
äfven ha vunnit stöd genom förlidet års
beslut angående ökning af
centralstyrelseledamöternas antal.
En person, som enligt vårt förmenande
äger synnerligen goda förutsättningar att fylla
en plats inom centralstyrelsen, är
suppleanten i samma styrelse, öfverlären Ernst
Vestberg i Hudiksvall.
Undertecknade vilja därför till kretsarna
rikta en vördsam anhållan att vid årets val
afgifva sina röster till förmån för
ofvannämde kamrat.
oAugust Elfving, Eskil Levander,
Åvik, Hudiksvall. ordf. i Norra
Helsinglands skollärareförening.
Nils Edlund, Per Sjölund,
ordf. i Bollnäs-Arbrå ordf. i
Söderhamnskretsen, traktens
lärareförening.
C. Strandberg, J. Hedin,
ordf. i Södra Helsing- ordf. i Voxnadalens
lands skolförening. lärareförening.
M. Bergman,
ordf. i Bergsjö kretsförening.
16.
Det synes vara en ganska allmän åsikt inom
lärarekåren, att landsbygden vid det nu
förestående centralstyrelsevalet bör erhålla en
eller ett par representanter. Att landsbygden
har sina egna intressen att bevaka och på
grund däraf också bör äga någon representant
i centralstyrelsen, torde näppeligen kunna af
någon bestridas.
En annan fullt berättigad önskan är, att
Norrland måtte blifva representeradt i
centralstyrelsen. Denna landsdel, som i ytvidd
upptager mer än halfva Sverige och hvars
folkmängd numera uppgår till ungefär femtedelen
af hela landets, har betecknande nog hittills
saknat representant i centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening. Sant är
väl, att norrländingarna en gång hade en
man ined säte och stämma i nämda styrelse,
men han var icke rorrländing utan dalbo.
Nu synes man vilja i centralstyrelsen insätta
en dalkarl, som dessutom är stadslärare. Kan
han vinna majoritet vid valet så är det
visserligen godt, men man borde åtminstone
inom folkskollärarekåren hafva hunnit öfver
den. tid, då Norrland upphörde vid -
Sundsvall.
Norrländingarna sakna helt visst ej
representativa män inom egna led, men de flesta
äro föga eller intet kända utom Norrland. Man
har redan nämt Aug. Degerman i Hernösand
och Mauritz Tennman i Sandö, och flera skulle
nog kunna uppletas, men af dessa kandidater
synes mig hr Degerman ännu icke vara nog
känd utom Norrland för att på allvar kunna
uppställas som norrländingarnes specielle
kandidat. Däremot är Mauritz Teimman en
välkänd man. Född norrbottning och under 23
år landsortslärare synes han mig vara rätte
mannen för oss norrländingar. Låtom oss
därför mangrant rösta på
Ci Mauritz Tennman i Sandö!
Då minst tre nya representanter skola
inväljas i centralstyrelsen, behöfva vi ej stryka
hr Ernst Vestbergs namn från vår röstsedel.
Blir den senare väld, så kan han i viss mån
anses vara en representant -för äfven
mellersta Sverige.
Vännäs den 4 maj 1901.
P. A. Lindholm.
17.
Den specielle norrlandsrepresentanten.
Med anledning af att Läraretidningen synes
hafva räknat äfven undertecknad bland de^
»fyra speciellt som norrlandsrepresentanter
föreslagna» kandidaterna, och ehuru en sådan
uppfattning icke torde vara den rätta, men
den, oberiktigad, möjligen skulle kunna
förorsaka en röstsplittring, till hvilken jag icke
ens indirekt vill medverka, anser jag mig
böra med denna erinring uttryckligen afböja
en sådan kandidatur, den speciellt
norrländska, och förorda gäfleborgarnes kandidat,, hr
Ernst Vestberg i Hudiksvall, såsom den,
hvilken tydligen har alla utsikter att nu gå
igenom.
Sandö den 3 maj 1901.
Mauritz Tennman.
18.
Den meningen synes vara ganska allmänt
omfattad af landsbygdens lärarepersonal, att
förtroendeplatserna i centralstyrelsen böra
besättas med män, som besitta på erfarenhet
grundad sakkunskap om landets olika
skolformer, landsbygdens såväl som städernas.
Att det bör vara lärare och lärarinnor, som med
god allmänbildning förena god förmåga att i
tal och skrift uttrycka sina tankar, förutsätta
vi såsom ett axiom. Det bör därjämte vara
karaktärsfasta personer, som i moderat form
utan tvekan uttala sin mening i lärarekårens
lifsfrågor såväl uppåt som nedåt. Då kan vår
styrelse också hädanefter något uträtta, liksom
den har gjort det hittills, hvilket vi med
stor tacksamhet erkänna.
Flera goda förmågor äro redan namngifna
till de lediga platserna i centralsyrelsen, och
samtliga äro kanske acceptabla, om än en
eller annan af dem torde vara mindre kända
utanför sin egen krets.
Dock tveka vi icke att framhålla ännu ett
namn, som åtminstone är väl bekant för alla
värmländingar. Denne kandidat, som fullt
håller måttet af våra förut framställda
fordringar, är länsombudet, folkskolläraren G.
M. Sandin i Grums.
Vi känna honom väl från våra stiftsmöten
alltifrån det första i nya följden, som efter 13
års uppehåll oaktadt skarpt motstånd
ändtligen kom till stånd 1894 hufvudsakligen på
grund af häris kraftiga initiativ. Utan att vilja
förringa andras förtjänster erinras vidare
därom, att han allt sedan dess enhälligt utsetts
till bestyrelseledamot.
Genom vidsträckta resor i provinsen och
mångahanda förtroendeuppdrag både inom och
utom sin egen församling har han förvärfvat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
