Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,008.) 24 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 17
SVENSK LÄRARETIDNING.
285
folkskollärarinneseminarium, direktör E.
Almqvist. Undervisningen blir så anordnad, att
deltagare kunna genomgå båda kurserna.
Emellertid är planen beroende af det antal
deltagare, som anmäla sig. En annons i
dagens nummer lämnar närmare upplysningar.
- En storartad hyllning ägnades
folkskolläraren i Råggärd, Älfsb., A. Boding, då han
den 15 dennes fyllde 50 år. En stor skara
församlingsbor infann sig i jubilarens hem,
där komminister Ekelund å deras vägnar
hembar läraren ett tack för 25 års nitiskt och
framgångsrikt skolarbete samt som bevis på
deras erkänsla öfverlämnade ett präktigt
guldur, en kaffekanna af silfver och en kontant
penningsumma.
- 50 år fylldeo i förra veckan kantorn och
organisten i N. Åkarp och Vittsjö, Krist., J.
N. Hollander i Bjärnum, och vardt med
anledning af dagens betydelse hedrad på flera
sätt. Direktionen för N. Åkarps sparbank,
där han i många år varit sekreterare, förärade
honom en dyrbar salongslampa, och många
medlemmar af de församlingar, där han
tjänstgjort i 25 år, hade ihågkommit honom
med minnesgåfvor och lyckönskningar.
- Två Nääs-stipendier för äldre lärare,
som icke förut genomgått slöjdkurs vid den
världsbekanta läroanstalten, hafva i år för
första gången utdelats af Västernorrlands läns
hushållningssällskap å 150 kronor hvartdera
till folkskollärarne E. A. Granberg i Stode
och J. Berglund i Ullånger. Den senare har
i år äfven erhållit landstingets stipendium för
bevistande af sommarkurserna i Uppsala.
Hittills har inom Västernorrlands län funnits
en högre slöjdskola för manliga lärare, men
denna har numera upphört.
- Om en god barnauppfostran och hvad
hem och skola, särskildt i vår tid, hafva att
beakta rörande densamma, förekom ett
tankeutbyte vid möte med Råneå lärareförening i
Orrby, Nbtn, den 11 dennes. Särskildt
framhölls nödvändigheten af att barnen först i
hemmet och sedan i skolan finge lära sig att
lyda, samt att denna öfning i hemmet ej bör
framskjutas, till dess det blir för sent; att
man vid bestraffning ej bör genast rusa på
barnet med vreda ord, hugg och slag utan
försöka först föra det till bekännelse och ånger
men ej heller spara riset, om tuktan behöfves.
- Sin lo-åriga tillvaro kunde föreningen
Heimdal i Uppsala fira i går. Föreningen har
åstadkommit ett aktnings vardt arbete i
Upplysningens tjänst i trots däraf att
medlemmarne endast kunnat ägna de från
studier lediga stunderna åt föreningens
sträfvanden. 71 folkskrifter hafva utgifvits och
inalles 690 föreläsningar hållits.
Folkbiblioteksverksamheten har föreningen främjat dels
genom en bokförteckning, dels genom att
skaffa folkbiblioteken böcker till synnerligen
nedsatta priser.
- För Stockholms folkskolors
skolbibliotek hafva stadgar blifvit af
folkskoleöfverstyrelsen godkända. Dylikt bibliotek skall
lämna kostnadsfria boklån och läsning på
stället dels åt nuvarande, dels åt forna
lärjungar, som bo inom skolans distrikt.
Styrelsen skall bestå af Öfverläraren som
ordförande, en bibliotekarie och tre andra
ledamöter. Öfverstyrelsen utser bibliotekarien
inom skolans lärarekollegium för två år eller
tills vidare, och lärarekollegiet väljer de tre
andra ledamöterna för två år. Biblioteket
hålles öppet minst två helgfria dagar i veckan.
- Kyrkokonsert gafs i Filipstad Maria
bebådelsedag’ af en större blandad
ungdomskör, under vintern inöfvad af förste läraren
O. Kellgren. Templet var fullt och åhörarne
torde hafva uppgått till 1,000 personer.
Programmet var rikhaltigt och valdt med smak
samt omfattade både soli, duetter, trios och
körer med piano och orgel. Söndagen
därefter anordnades konsert i Nykroppa kyrka,
och en andra konsert med delvis nytt
program förberedes till annandag pingst.
Behållningen delas mellan elevbostadsfonden vid
Molkoms folkhögskola och Filipstads
folkskolebarns fortbildningsfond. Första konserten
inbragte 100 kr. åt hvardera fonden.
- Ett välvilligt anbud har
landtbrukssko-leföreståndaren P. Jönsson-Rösjö gjort
folkskolans lärare. Vid ett föredrag i Säfsjö om
rotfruktsodling framhöll han gagnet af att
skolbarnen finge lära sig odling af rotfrukter
och baljväxter. Men detta kräfde
naturligtvis dels en anstalt, där lärarne kunde få
kostnadsfri utbildning för ändamålet, dels ock,
att församlingen åt skolan öfverlämnade ett
mindre jordstycke, där läraren under
sommarferierna kunde till eget gagn och nöje samt
barnens nytta undervisa dessa och
intresserade äldre personer i odling af nämda växter.
De fem första folkskollärare, som ville
upptaga idén och utbilda sig för ändamålet, skola
gratis få bo i hans hem, där de skulle
betraktas som vänner och medlemmar i familjen.
- Rikslofdagen har varit före hos
Sundsvalls lärarekollegium, som visserligen uttalat
lifliga sympatier för sträfvandet att höja
fosterlandskärleken men anser det tvifvelaktigt,
huruvida det vackra syftet kan på detta något
konstlade sätt ernås. Men skall en
rikslof-dag införas, bör den också bli en verklig
ungdomens festdag, då ungdomen själf får
deltaga i dess firande med sång, musik och
föredrag m. m. - Folkskoleinspektörerna
rektor Vestling, E. Friberg och Lundqvist i
Linköping, V. Larsson i N. Vi och C. R.
Sundell i V. Stenby tillstyrka förslaget om
nationaldag men betvifla lämpligheten af den
föreslagna dagen, första lördagen i mars.
Rektorerna R. Kajerdt i Västervik och A.
Björklund i Söderköping finna förslaget i allo
acceptabelt, rektor C. Romdahl i Linköping vill
hafva den 6 november till nationaldag, rektor
Hacklin i Norrköping anser, att hvarje
läroanstalt bör afgöra valet af dag, och rektor
A. V. Lundberg i Vadstena tillstyrker förslaget
men önskar besked om hvar medlen skola tagas.
- En biblioteksnämd torde komma till
stånd i Siljansnäs, Kpbg. Vid ett därstädes
den 10 dennes hållet skolmöte i förening med
lagstadgadt möte mellan skolråd och
lärarepersonal beslöt nämligen skolrådet på
hemställan af en lärare göra framställning hos
kommunalstämman att .denna ville utse en
biblioteksnämd, som finge i uppdrag att vårda
sig om och befrämja sockenbibliotekets
utveckling samt för tillgängliga medel inköpa
lämpliga böcker, framför allt sådana, som
vore lämplig och tilltalande läsning för barn
och ungdom, t. ex. »Barnbiblioteket Saga»
m. m., helst något särskildt skolbibliotek för
närvarande icke torde böra ifrågasättas, men
det ändå vore högst af nöden att något
gjordes för utveckling och tillfredsställande af de
ungas läslust. Att man under barnens
skoltid gör så mycket för dem men sedan de
lämnat skolan så litet för beredande af god
läsning, hvarigenom kunskapen kunde
uppehållas och förkofras samt sedligheten stärkas,
ansågs ej blott pedagogiskt oriktigt utan ock
som en misshushållning.
RIKSDAGEN
Afgångsexamen vid flickläroverk.
Den af rektor J. Centerwoll väckta
motionen om skrifvelse till k. m:t angående
»inrättandet vid statsunderstödda högre
skolor för kvinnlig ungdom af en under
offentlig kontroll ställd afgångsexamen för
lärjungar, som efter fyllda 17 år önska
afsluta sin skolgång», har af styrkts af andra
kammarens första tillfälliga utskott, som
yttrar följande:
I likhet med motionären anser utskottet, att
vårt lands flickskoleväsen, hvilket nästan helt
och helt och hållet är den privata
företagsamhetens sak, i flera afseenden kan behöfva
förbättras. Särskildt torde detta - såsom i
den s. k. flickskolekommitténs år 1888 afgifna
betänkande framhållits - vara fallet i fråga
om skolornas ekonomiska förhållanden, i det
att lärarinnorna i många fall åtnjuta en allt
för ringa aflöning och likväl ganska kännbara
"ärjungeafgifter uttagas. I sammanhang med
att skolorna erhölle högre understöd af
allmänna medel skulle ock skärpt kontroll öfver
skolornas skötsel och lärarepersonalens
kompeens kunna ifrågasättas, något som åtminstone
på åtskilliga ställen synes vara väl behöfligt.
I stället för att söka råda bot för dyl-ika
ganska allmänt öfverklagade brister har
motionären riktat uppmärksamheten åt annat håll.
Han önskar, att flickskolornas undervisning
måtte varda omedelbart praktiskt nyttig, och
detta mål anser han bäst kunna vinnas
genom införande af en under offentlig kontroll
ställd afgångsexamen för flickor, som efter
fyllda 17 år önska sluta sin skolgång. Denna
examen, som vore afsedd att införas vid
statsunderstödda flickskolor, borde blifva likartad
med motsvarande examina i våra grannländer
och framför allt med den afgångsexamen för
gossläroverkens mellanstadium, som på
riksdagens begäran är ifrågasatt att där införas
och hvarom närmare bestämmelser äro under
utarbetande af den senast tillsatta
läroverkskommittén. Motionären uttalar som sin
mening, att regeringen bort gifva uppdraget att
åstadkomma förslag till en dylik
afgångsexamen för flickskolorna åt nämda kommitté
eller åtminstone att denna fråga, jämte andra
spörsmål angående flickskolorna, snarast
möjligt borde öfverlämnas åt sakkunniga
personer för utredning.
Utskottet, som tagit motionärens
framställning i allvarligt öfvervägande, har dock ej
kunnat öfvertyga sig om, att den af honom
förordade vägen att nå målet vore den rätta.
Först och främst måste nämligen
medgifvas, att hvarje offentlig examen ytterst lätt
kan verka störande på undervisningens jämna
gång och framkalla öfveransträngning samt
att examensfrågan vid en eventuell reform af
flickskolan icke bör få spela en ledande
roll.’ De fullständiga flickskolorna meddela
redan nu åt sina elever i högsta klasserna
afgångsbetyg, som på senare tider fått allt
större betydelse i det medborgerliga lifvet;
några af dem förbereda äfven för
mogen-lietsexamen. Införandet af ytterligare en
examen på mellanstadiet bör därför äga rum
endast i samma mån som en sådan examen
visar sig vara oundgängligen nödvändig. Detta
torde kunna sägas vara fallet vid
gossläro-verken, men kan under nuvarande
förhållanden icke på långt när i samma grad anses
gälla flickskolorna, hvilkas lärjungar till stor
del, kanske till största delen, utbildas för
verksamhet inom hemmet eller åtminstone
inom områden, där officiella kunskapsintyg
af annan art än de, som redan nu kunna
förvärf vas, ännu ej visat sig vara af ett mera
allmänt behof påkallade.
Skulle åter flickskolorna uppställa den af
motionären föreslagna examen såsom sitt mål,
då finge nog alla deras lärjungar vidkännas
verkningarna af en så viktig ändring i
organisationen, äfven om denna endast vore afsedd
för vissa af dem. Då vore det ock för visso
ute med den större frihet, som våra
flickskolor hittills åtnjutit i fråga om anordnandet
af kurser och timplan; alla skulle de snart,
liksom gossläroverken, bli stöpta i samma
form. Härtill kominer, att den föreslagna
examen för flickorna, förlagd till deras i fysiskt
afseende ömtåligaste ålder, alltid måste
medföra betänkligheter, så mycket mer som
flickornas ofta nog större ambition i förening med
deras svagare motståndskraft äro ägnade att
framkalla större farhågor för
öfveransträngning. Endast med stor varsamhet bör därför
en åtgärd i den åsyftade riktningen vidtagas.
Men äfven om man vore med motionären
ense därom, att en afgångsexamen för flickor
vid 17-års-åldern borde införas, måste den
nuvarande tidpunkten anses vara olämpligt
vald för att taga initiativet därtill. Här om
någonsin vore väl önskligt att först få anställa
försök i mindre skala, innan man griper sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
