Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (1,008.) 24 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278
SVENSK LÄRAiiETJDKLNG.
N:r 17
ledt detta arbete, kallades till. föreståndare
och lärare folkskolläraren Anders -Nilsson
från Magiehem i Skåne.
l år ;ha; tre årtionden förflutit, sedan
direktör Nilsson började sitt maktpåliggande
arbete» Det har förunnats honom och
hans maka, hvilken sistnämda såsom
hemmets husmoder plikttroget och uthålligt
stått . vid tians’ sida, att vid Folåsa utföra
ett välsignelserikt räddningsarbete. Då man
besinnar svårigheterna i denna verksamhet,
- endast sådana gossar, som på något
sätt varit straffade för brott, intagas
nämligen i anstalten - måste det redan
delvis synbara resultatet anses vara särdeles
lyckligt. Det visar sig nämligen, att af
de utgångna skyddslingarna öfvervägande
flertalet slagit sig väl ut i lifvet och blott
ett mindre tal återfallit i brott. Att
föreståndarens nitiska arbete, faderliga omtanke
och för denna svåra kallelse så lyckliga
begåfning jämte öfriga omständigheter i
hög grad bidragit till ett godt resultat,
därom torde väl hemmets gynnare och
vänner vara ense.
Stora och vidtomfattande arbeten hafva
verkställts vid hemmet under direktör
Nilssons ledning af detsamma. Häraf må
nämnas åtskilliga nybyggnader, trädgårds- och
parkanläggning m. m.
Vi sända den aktade läraren och
fostraren våra bästa välgångsönskningar, då
han med ännu spänstig kraft och energi
i dag firar sitt 30-års jubileum såsom
föreståndare för Folåsa räddningshem.
Anders Nilsson är född 1833 i Vidtsköfle
af Kristianstads län, blef 1856 utexaminerad
från Lunds folkskollärareseminarium samt
erhöll samma år anställning som ordinarie
lärare vid Olseröds folkskola i Maglehems
socken af Kristianstads län och lämnade denna
plats 1871 för att tillträda befattningen som
föreståndare vid Folåsa räddningshem, där
han allt sedan dess verkat.
Folkskolelokaler
och
skolmöbler.
Strängnäs stift.
D:r J. A. Vallin meddelar, att i regeln
har han fått se ritningar och sålunda fått
tillfälle att afgifva yttrande öfver de nya
lokalernas lämplighet för deras ändamål,
men ledsamma undantag från denna regel
hafva äfven förekommit.
Eri stor:svårighet vid granskandet af
skolhusbyggnadsritningar är, att de allmänna
grundsatser, efter hvilka normalritningarna
skulle utarbetats, ofta blifvit åsidosatta.
Särskildt gäller detta belysningen. Regeln
skulle vara, att fönster skulle anbringas <
endast på den vägg, som är till vänster"
om barnen; men detta har i ritningarna
blifvit undantag, och regeln är, att fönster;
anbringats på två sidor. Följden häraf har
blifvit, att arkitekter och skolråd nästan
aldrig komma med en ritning, där fönster ;
finnas endast på en vägg i skolsalarna, då!
det är fråga om skolhus för landsbygden..
I utställningsskolhuset hade man verkligen
försökt, men försöket var misslyckadt,
emedan fönsterytan var för liten, så att belys-,
ningen blef för svag.
En ny upplaga af »Normalritningar till
folkskolebyggnader» är därför högeligen af
behofvet påkallad*.
Fönsterväggen i skolsalen bör vetta åt
västsydväst, emedan barnen då aldrig få
solen i ansiktet, och starkaste
belysningen blir på eftermiddagarna, då den
under den mörka årstiden bäst behöfves.
Läroverksadjunkten G. A. Sundblad gör
mot ventileringen samma anmärkningar, som
framställts af de flesta öfriga inspektörer.
Benhållningen och eldningen ombesörjes
dels af därtill aflönade personer, dels af
skolbarnen själfva. Så småningom Ökas
antalet af de distrikt, i hvilka det lyckats
utverka särskilda anslag för detta ändamål;
i åtskilliga mötas dock fortfarande
inspektörens hemställanden om anslag med den gamla
invändningen, att barnen böra i skolan kunna
sköta om städningen lika väl som i
hemmen. Den sanitära synpunkten ––––
anses icke betyda något i jämförelse med
den lilla utgift, som det är fråga om.
Västerås stift.
Kyrkoherden O. G. Åström vitsordar, att
de nyare skolsalarna i allmänhet äro
tillräckligt stora, höga och ljusa, hvaremot
han anmärker, att en del äldre skolsalar
äro låga och små i förhållande till
skolornas lärjungeantal, samt att belysningen är
dålig. Flera skolsalar äro mindre väl
ombonade och svåra att den kalla årstiden
hålla tillräckligt varma. Mot luftväxlingen
framställas de vanliga anmärkningarna.
Eldning, städning och renhållning ombesörjas
dels af särskilda personer, dels - och
vanligast på landsbygden–af skolbarnen.
Kontraktsprosten J. E. Janson erkänner/
att under de sista sex åren rätt mycket
blifvit gjordt för skollokalernas förbättrande.
I de nya skolhusen har man öfverallt sörjt
för en god ventilation, och i flera af de
gamla har man också sörjt för en
förbättrad sådan, om icke på annat sätt så
åtminstone genom att ordna det så, att äfven
innanfönstren kunna öppnas och frisk luft
inhämtas för hvarje rast.
Kyrkoherden L. J. Z. Leksell: Vikten
af noggrann renhållning tränger sig fram
med allt större kraft, i samma mån som
det blir klart, att sjukdomsbaciller spridas
genom Orenlighet och damm. I några
distrikt erlägges kostnaden för renhållning af
skolkassan, och då besörjes den med mera
omsorg. Där ännu barnen skola förrätta
detta arbete, lämnas åtskilligt öfrigt att
önska med afseende på skolans renlighet.
Hvad som hittills hindrat församlingens
öfvertagande af kostnaden för renhållning,
har varit föreställningen om de dryga och
mången gång oberäkneliga utgifterna härför.
Oljedränkning af golfven har visat sig så-
*Som bekant har ock k. m:t anmodat
öfver-intendentsämbetet att afgifva förslag till
förändringar och tillägg uti de nuvarande
normalritningarna.
.som ett godt -medel att underhjälpa
renhållningen. ,
Komminister J. A. Thunberg vitsordar
25 ~ pro.cent af de egna skolhusen såsom
goda och 50 procent såsom medelmåttiga;
de öfriga äro under medelmåttan eller
dåliga. De förhyrda äro nästan-alla, förutom
de, som hyresfritt upplåtits af bruksbolag,
under medelmåttan.
Följande exempel på de förhyrda
småskolelokalernas beskaffenhet talar för sig
själft. I en aflägsen finnmark har i fråga
om bostad för läraren varit så illa ordnadt,
att .han måst bo i samma rum, som var
upplåtet till lärorum. »Jag har stundom
beundrat en sådan lärares uthållighet under
så ogynnsamma förhållanden», tillägger
inspektören.
Växjö stift.
Härifrån äro omdömena mindre
gynnsamma, åtminstone från Kinnevalds och
Allbo kontrakt, som inspekterats af
seminarierektor C. O. Arcadius. -_ Af de 86 egna
skolhusen äro 5 under inspektionsperioden
nybyggda - – - och motsvara till
utrymme och anordningar vanliga fordringar;
15 äro byggda under den närmast
föregående tiden och äro någorlunda
tillfredsställande med afseende på byggnadens
beskaffenhet och skolsalens utrymme men
gifva i flera fall anledning till
anmärkningar beträffande rummens höjd, fönstrens
fördelning på salens sidor samt
anordningarna för uppvärmning och ventilering.
Samtliga öfriga lokaler (96 till antalet) äro
mer eller mindre underhaltiga.
Belysningen genom , fönstren är otillräcklig eller
oriktigt anordnad, oftast infallande jämväl
mot barnens Ögon. Utrymmet är
otillräckligt såväl beträffande golfyta som
kubikinnehåll. Anordningar för ventilering
saknas eller äro alldeles otillräckliga.
Uppvärmningen är otillräcklig eller
oändamålsenlig. Belägenheten af skolrummen är ofta
olämplig, i 17 fall på öfre våning med
halsbrytande trappa. Afklädningsrum
saknas vanligen. Hela byggnaden är
understundom ut- eller invändigt vårdslösad och
förfallen.
- - - De hyrda eller hyresfritt
upplåtna lokalerna äro alla mycket olämpliga
såsom skolrum, emedan de äro låga, mörka
och oventilerade. I de flesta fall är det
barnantal, som i dem undervisas, så ringa,
att anledning icke funnits att yrka på
upphörande med deras begagnande.
I 74 skolrum finnas tvåsitsiga pulpeter
till barnens begagnande och i. 80 gamla,
långbänkar. I den sistnämda gruppen
finnas några fall, där skolmöblerna flyttas
mellan två olika stationer af samma
flyttande skola. De tvåsitsiga pulpeterna lida
allmänt af det felet, att höjden är lika för
alla barn, af hvilken storlek dessa än må.
vara. Blott i några få fall är horisontella
afståndet mellan sitsen och bordet så ringa, som det
bör vara för att möjliggöra riktig skrif ställning.
Ofta är bredden på sitsen och bordet för
smal. Understundom till och med saknas
ryggstöd. Orsaken till dessa fel är, att
skolråden obeaktadt yrkanden från inspek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
