Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (1,006.) 11 april 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
253
- En högtidlig begrafningsakt ägde rum
i Ytterlännäs kyrka påskafton den 6 dennes,
då stoftet af lärarinnan vid Väja småskola
Alma Eleonora Ekman vigdes till grafvens
rö. Under tonerna af en sorgmarsch inbars
den kransbetäckta kistan och nedsattes i
koret. Därpå afsjöngs ps. 452: l, hvarefter
likpredikan hölls af pastor Söderlind, som i ett
varmhjärtadt tal framhöll den bortgångnas
sant kristliga vandel. Därefter afsjöngs en
begrafningshymn af kyrkokören, och
jordfästningen förrättades,. Efter ytterligare ett par
hymner och ps. 452: 2 utbärs kistan och
nedsattes i grafven. Bland den rika
blomstergärden märktes, förutom kransar från den
bortgångnas närmaste, äfven sådana från
skolrådsledamoten, disponenten Dahlberg vid Väja
sågverk, från nuvarande och forna lärjungar
samt från kamrater inom församlingen. Den
aflidna hade varit i församlingens tjänst i
17 år.
SVERIGES ALLMÄNNA
FOLKSKOilÄRAREFÖRENING
Centralstyrelsesammanträde
hölls under onsdagen och torsdagen i förra
veckan, hvarvid centralstyrelsens samtliga
ledamöter voro närvarande. En
sammanträngd redogörelse för de viktigare bland
de behandlade ärendena lämnas här nedan.
Folkskolebyggnader på landet.
Sedan k. m:t uppdragit åt
öfveriiiten-dentsämbetet att med ledning af den
erfarenhet, som vunnits sedan andra upplagan
af. normalritningar till folkskolebyggnader
jämte beskrifningar år 1878 utgafs, afgifva
förslag till de förändringar uti eller tillägg
till nämda normalritningar, som kunna
anses erforderliga för folkskolebyggnadernas
tidsenliga anordnande, och sedan Sydvästra
Upplands och Njurunda kretsföreningar hos
centralstyrelsen anhållit, att frågorna om
folkskolebyggnader på landet och om
lärarebostaden måtte utsändas till
behandling i kretsarna, har centralstyrelsen
beslutat, att detta ärende i år skall
upptagas till allmän behandling inom föreningen,
samt att kretsarna skola anmodas afgifva
svar å ungefär följande frågor:
1. Är det önskvärdt, att skollokalerna och
lärarebostaden inrymmas i samma eller i
särskilda byggnader?
2. Hvilka anordningar äro behöfliga för att
åstadkomma nödig isolering mellan
skollokalerna och lärarebostaden i de fall, då de
inrymmas i samma byggnad?
3. Hvilka särskilda lokaler förutom
lärosal anser kretsföreningen höra till en fullt
ändamålsenlig skolbyggnad?
4. För hvilket antal barn anser
kretsföreningen, att de olika slagen af lärorum böra
vara afsedda?
5. Hvilka ’ dimensioner anses lämpligast:
a) å lärosalar? b) å afklädningsrum? c) å
slöjdsal för gossar? d) å slöjdsal för flickor?
e) å förvaringsrum för skolmateriel? f) å
lek-(rast-) skjul?
6. Hvilka önskemål vill kretsföreningen
uttala rörande uppvärmnings- och
luftväxlingsanordningar i skolsalar och öfriga
skollokaler?
7. Hvilken behandling af golf och väggar
anser kretsföreningen bäst främja sundhet
och renlighet inom skollokalerna?
8. Huru många rum böra höra till en lä-
rarebostad, för att denna skall kunna anses som
»tjänlig bostad», och hvilka dimensioner å de
särskilda rummen äro önskvärda: a)
beträffande folkskolans lärare? b) beträffande
småskolans lärare?
9. Hvilka önskemål vill kretsföreningen
uttala angående uthusbyggnaderna?
10. Hvilka skolmöbler höra till en
ändamålsenlig inredning af en skolsal?
11. Är den ensitsiga eller den tvåsitsiga
skolbänken att föredraga?
12. Hvilka andra önskemål vill
kretsföreningen uttala: a) angående skolbänkarna? b)
angående den öfriga skolinredningen, såsom
katedern, svarta taflan, plansch- och kartställ
samt förvaringsskåp?
13. Hvilka- äro kretsföreningens åsikter
angående ändamålsenligaste inredningen af
af-klädningsrummen: a) då deras ändamål
endast är att tjäna till förvaringsrum för
barnens ytterkläder och matsäckskorgar? b) då
de äfven skola tjäna till måltidsrum för
barnen? c) då de tillika äro afsedda till
gymnastiklokal?
14. Hvilka andra önskemål vill
kretsföreningen uttala med hänsyn till
skolbyggnadsplatsens beskaffenhet, skolhusets orientering
och byggnadssätt, lekplan samt öfriga
anordningar i skolhusets närmaste omgifningar
utöfver hvad i den beskrifvande texten till 1878
års normalritningar angifves?
Då arbetet med de nya normalritningarna
nu som bäst pågår, är det nödvändigt, att
kretsföreningarnas uttalanden, för så vidt
de skola kunna blifva vederbörligen
beaktade, snarast möjligt bringas till
vederbörandes kännedom. Centralstyrelsen beslöt
därför anmoda kretsföreningarna att, så
snart sig göra låter, och senast den 15
nästkommande september till centralstyrelsen
insända protolwllsutdrag angående de vid
ärendets behandling gjorda uttalandena.
Vanartade och sedligt försummade barns
behandling.
Centralstyrelsen godkände och underskref
en petition till k. m:t, innehållande en
sammanfattning af kretsföreningarnas
uttalanden i ämnet samt centralstyrelsens eget
yttrande. Petitionen återgifves här ofvan.
Pedagogiska skrifter,
I afseende härå beslöt centralstyrelsen
dels att ingå till k. m:t med anhållan om
understöd för de pedagogiska skrifter, som
utgifvas af föreningens litteratursällskap,
och dels att utfärda ny inbjudning till
inträde i nämda litteratursällskap. Sistnämda
inbjudning finnes här längre fram.
Öfverbefolkningen inom folkskolan.
En redogörelse lämnades för arbetet med
sammanförandet af de inkomna
primäruppgifterna, hvilket arbete framskridit ganska
långt. Enär emellertid uppgifter ännu
saknas från åtskilliga skolor, beslöt
centralstyrelsen vidtaga åtgärder för att söka
införskaffa dessa. Ett upprop härom återfinnes
här nedan.
Småskolepersonalens rättsliga ställning.
Upprepade gånger har centralstyrelsen
fäst lärarekårens uppmärksamhet på den
möjlighet, som genom § 24 i nya
folkskolestadgan blifvit beredd småskolans
lärarepersonal att erhålla fastare anställning, så
att lärarekåren måtte söka få in
bestämmelser härom i reglementena. Till ledning
här vid lag har centralstyrelsen utarbetat
förslag till dylika reglementsbestämmelser.
Ny folkskollärarematrikel.
Från Eksjökretsen hade nyligen ingått en
motion med hemställan, att centralstyrelsen
måtte vidtaga åtgärder för utgifvandet af
en ny fullständig folkskollärarematrikel.
Centralstyrelsen tillsatte en kommitté, bestående
af centralstyrelsens ordförande E.
Hammarlund samt folkskollärarne P. Borgh i
Le-karyd och G, A. Vesterin i Västerhaninge,
för att utreda ärendet och inkomma med
förslag. .
Lärarebibliotek.
Centralstyrelsen beslöt utfärda ett
tillkännagifvande angående understöd åt
kretsföreningar med 100 kr. till hvardera för
grundande af lärarebibliotek. Detta
tillkännagifvande införes i ett af de närmast
följande numren.
Understöd åt sjukliga småskollärarinnor.
Fyra sjukliga småskollärarinnor
tilldelades understöd med 80 kr. hvardera för att
blifva i stånd att genomgå en kur för
hälsans återvinnande. Förteckning öfver dessa
förekommer å annan plats i tidningen.
Sockenombud.
Med anledning af från flera håll uttalade
önskningar beslöt centralstyrelsen att i
årsskriften intaga ett förslag till anvisningar
för sockenombud. Förslaget skulle
dessförinnan underställas länsombudens ompröf-
Trettonde allmänna svenska
folkskolläraremötet.
Det tolfte allmänna svenska
folkskolläraremötet i Norrköping beslöt:
1) att nästa allmänna svenska
folkskolläraremöte skall hållas år 1903;
2) att uttala önskvärdheten däraf, att det
trettonde allmänna svenska
folkskolläraremötet måtte hållas i Sundsvall;
3) att uppdraga åt centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening att ställa
sig i förbindelse med Sundsvalls
skollärare-förening för utrönande af, huruvida mötet kan
med bibehållande af karaktären af allmänt
svenskt folkskollärare mö té förläggas till
Sundsvall, samt, ifall mötet lämpligen kan där
anordnas, efter samråd med nämda förening
vidtaga nödiga åtgärder för mötets hållande
därstädes men i motsatt fall gå i författning
om mötets hållande på annan lämplig plats.
I enlighet med detta uppdrag beslöt
centralstyrelsen att nu ställa sig i förbindelse
med Sundsvalls lärareförening för utrönande
af huruvida mötet kan med bibehållande
af karaktären af allmänt svenskt
folkskolläraremöte förläggas till Sundsvall.
Årsskriften
för 1901 förelåg till större delen i
korrektur. Innehållet blef nu i väsentliga delar
bestämdt.
Utredningen angående
öfverbefolkningen inom folkskolan.
För att söka utreda den omfattning, i
hvilken öfverbefolkning förefinnes inom
folkskolan, och i samband därmed åstadkomma
en statistisk redogörelse för det arbete,
som lärare och lärarinnor hafva att \^f"
i skolan, samt de förhållanden, under h .««..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
