Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (993.) 9 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 2
SVENSK LÄRARETIDNING.
25
af denna tidning) med anhållan, att
centralstyrelsen måtte vidtaga åtgärder för
utgifvande af en redogörelse för
folkskoleväsendets utveckling och ståndpunkt i de viktigare
kulturländerna.
Därjämte hade hr Fridtjuv Berg uti
särskild motion hemställt till centralstyrelsen
att taga i öfvervägande, huruvida icke
genom dess försorg kunde åstadkommas ett
svenskt pedagogiskt handlexikon, till omfång och
innehåll ungefärligen motsvarande de
arbeten i samma väg, som finnas inom de större
kulturländernas litteratur.
Motionären hade anfört, att ett
uppslagsarbete af denna art genom sina koncisa och
orienterande redogörelser samt framför allt
genom de rikhaltiga litteraturhänvisningar,
som de olika artiklarna borde innehålla, skulle
blifva till väsentligt gagn vid själfstudier samt
fylla en synnerligen kännbar lucka i vår
pedagogiska litteratur.
Då båda här ifrågasatta företag på det
närmaste beröra hvarandra, och då de äro
af så djupgående och vidtomfattande art
och för sitt utförande kräfva , en så stor
mängd af lämpliga arbetskrafter, att en
tillbörlig utredning af hithörande frågor
svårligen nu kunde förebringas, beslöt
centralstyrelsen, att ärendena skulle för närmare
utredning hänskjutas till J. Franzén med
uppdrag åt honom att till nästa
centralstyrelsesammanträde inkomma med utlåtande
och förslag.
Katekesfrågan.
Uti ingifven motion hade hr J. A.
Björklund i Mölndal anhållit, att
centralstyrelsen måtte uppdraga åt lämplig person att
utarbeta ett förslag till katekes.
Centralstyrelsen beslöt att, om möjligt,
gå i författning härom.
Läseboksfrågan.
Örebro-, Sköfde- och Falköpingskretsarna
hade anhållit om åtgärders vidtagande för
åstadkommande af en bättre läsebok för
folkskolan än den nuvarande.
Centralstyrelsen beslöt att låta verkställa
en utredning, huruvida en särskildt för
folkskolans första årsklass afsedd ny läsebok
möjligen kunde genom dess initiativ komma
till stånd.
Undervisningsmateriel för folkskolan.
Ät den kommitté, som förut haft detta
ärende om hand (J. J. Dalström, Hjalmar
Berg och And. Lindén), uppdrogs
1) att inkomma med program beträffande
fortsatt utgifvande af illustrerade
förteckningar öfver undervisningsmateriel;
2) att med råd och upplysningar bistå
be-styrelser för större Skolmöten vid
anordnandet af skolmaterielutställningar.
Skolresor.
Från den kommitté, som haft i uppdrag
att främja Skolresor till hufvudstaden, hade
inkommit redogörelse för dess verksamhet.
I skolresorna hade under år 1900 deltagit
250 barn.
Centralstyrelsen beslöt att uttala
önskvärdheten af att dylika Skolresor fortfarande
anordnades. Till kommitterade återvaldes
d:r N. Gr. V. Lager stedt, fru Amanda
Hammarlund, fröken Hulda Lundin, fröken
Anna Rylander och folkskolläraren Anders
Branzell.
Centralstyrelsen uppdrog ät fröken Anna
Lessel och Öfverläraren Joh:s Johansson att
söka få till stånd en kommitté för
främjandet af Skolresor till Göteborg med
omnejd:
Folkskolebyggnader på landet.
Sydvästra Upplandskretsen hade framställt
önskan, att centralstyrelsen måtte vidtaga
åtgärder för åstadkommande af förbättringar
i afseende härå, hvarjämte Njurundakretsen
anhållit oin utsändandet till kretsarna af
frågan om lärarebostaden.
Centralstyrelsen beslöt att, särskildt med
hänsyn till det öfverintendentsämbetet
nyligen af k. m:t gifna uppdraget att
omarbeta normalritningarna för
folkskolebyggnader, under innevarande år utsända nämda
ärende till allmän behandling inom
kretsföreningarna.
Folkskollärarnes lönefråga
hade, på grund af de åtgärder, som
vidtagits från föreningens sida, under det gångna
året vunnit den lösning, att fyra lönegrader
blifvit fastställda å följande belopp: 700,
800, 900 och 1,000 kronor. I följd häraf
hade ock pensionsbeloppet blifvit höjdt, så
att hel pension, som för tre år sedan var
525 kr. och för två år sedan 600 kr.,
hädanefter ut ginge med 750 kr., hvarjämte
pensionen för änka med barn höjts från resp.
210 och 240 kr. till 300 kr. Slutligen hade
ock öfverläsningsersättningen blifvit höjd
till resp. 87: 50, 100, 112: 50 samt 125 kr.
pr läsmånad.
Centralstyrelsen beslöt att uttala ett tack
till motionärerna samt andra riksdagsmän, som
bidragit till den jämförelsevis lyckliga
utgången af frågan.
Småskollärarinnornas lönefråga.
Äfven för småskollärarinnorna och de med
dem likställda hade på grund af föreningens
åtgärder vunnits en löneförbättring under
det gångna året. För examinerad
småskollärarinna blir lönen hädanefter minst 300,
350 och 400 kronor, hvarjämte lön vid
sjukdomsfall blifvit tillförsäkrad
småskollärarinnorna liksom förut folkskollärarne.
Pensionsärenden.
Med den utgång lönefrågan erhållit hade,
på sätt nyss är nämdt, äfven förhöjning i
pensionen ägt rum. Att då i enlighet med
Näsumskretsens motion begära, att hel
pension skulle få utgå vid 25 tjänste- ocK 60
lefnadsår ansågs ej nu lämpligt. De i
motionen berörda lärarne få redan nu 91 % af
hel pension. I följd af de i fjor fattade
besluten blir deras pension höjd från 546
till 682 kr., alltså en förhöjning med 136
kr. En ytterligare höjning kan då ej gärna
nu ifrågasättas, hvadan centralstyrelsen
beslöt, att motionen ej skulle för närvarande
föranleda till någon åtgärd.
Småskollärarinnornas ålderdomsunderstöd
har under det gångna året blifvit med
anledning af motion, som utgått från
centralstyrelsens ordförande samt en annan
riksdagsman, höjdt från 150 till 200 kronor.
I afgifven motion har en
småskollärarinna, tillhörande Ljusnarsbergskretsen,
hemställt, att tjänstgöringstiden för erhållande
af helt understöd måtte af kortas från 30
till 25 år. Äfven härvidlag har
centralstyrelsen ansett, att då så nyss en väsentlig
förbättring ägt rum, frågan ej kan*med
utsikt till framgång nu upptagas, hvadan
motionen ej skulle för närvarande föranleda till
någon åtgärd.
Lärarnes rättsliga ställning.
Centralstyrelsen beslöt att ånyo fästa
uppmärksamheten på .vikten af att i
skolreglementena inryckas bestämmelser därom, att
lärarepersonalen tillförsäkras rätt att utan
hinder af tjänstgöring fullgöra sina
medborgerliga skyldigheter.
Likaledes ville centralstyrelsen ännu en
gång fästa lärarekårens och skolrådens
uppmärksamhet på den möjlighet, som genom
§ 24 i nya folkskolestadgan blifvit beredd
småskolans lärarepersonal att erhålla fastare
anställning, så att, såsom på många ställen
redan skett, bestämmelser härom inkomma
i reglementena. Ett förslag, till dylika
bestämmelser skall utarbetas och införas i
årsskriften.
Ökning af centralstyrelseledamöternas antal.
Detta ärende hade blifvit behandladt af
213 röstberättigade kretsar.
Centralstyrelsens förslag till ändring af
§§ 8, 9 och 11 i föreningens stadgar
äfvensom till öfvergångsstadgande hade
oförändradt bifallits af 168 kretsar. Samma
förslag med vissa ändringar eller tillägg i
syfte att tillförsäkra tjänstgörande lärare
samt särskilda landsdelar eller skolformer
ett visst antal representanter inom
centralstyrelsen hade antagits af 18 kretsar. 12
kretsar hade bifallit centralstyrelsens förslag
med den ändring, att suppleanter
fortfarande skulle finnas. Afslag å
centralstyrelsens förslag hade beslutats af 15 kretsar.
Stadgeändringen har således med stor
majoritet blifvit antagen i enlighet med
centralstyrelsens förslag. Under innevarande
år skola utses sex ceritralstyrel^eledamöter,
och från och med år 1902 kommer
centralstyrelsen att bestå af 12 ledamöter.
Centralstyrelsearbetets anordning.
För innevarande år fördelades beredningen
af ärendena på följande sätt:
Pedagogiska ärenden.
a) Skolans organisation: J. G. Söderberg.
b) Lärarebildningen: J. Franzén, och Joh:s
Johansson.
c) Undervisning, undervisningsmedel,
skolornas utrustning m. m.: Alfr, Dalin, Anna
Lessel och J. G. Söderberg.
d) Skolans historia: Fridtjuv Berg.
e) Ltrarnes ekonomiska och rättsliga
ställning: Emil Hammarlund.
II. Speciella föreningsärenden.
f) Föreningens organisation: Alexander
Jonsson.
g) Föreningens ekonomi och förvaltning:
J. J. Dal ström.
h) Föreningens förhållande till andra
institutioner: Fridtjuv Berg.
Enligt centralstyrelsens beslut skall det
åligga hvarje styrelsemedlem att under årets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
