Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (992.) 3 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄRARETIDNING.
11
ten, för så vidt man vid undervisningen icke
går allt för hufvudlöst tillväga. Det är just
det detaljerade framställningssättet här
(liksom de typiska ex. på attribut och adverbial),
som utgör ett hufvudvillkor för meddelande
af verklig sakkunskap, då däremot Hen
summariska framställningen lätt leder till endast
skenkunskap.
Rörande definitioner och terminologi anser
sig anmälaren böra peka på åtskilliga
inkonsekvenser. Som ex. på förra slaget anför
han framställningen af begreppen subjekt och
predikat. Litet egendomligt förefaller det oss,
att anmärkning råkat träffa just dessa, då
de formulerats af vår främste vetenskapsman
i nordisk språkforskning. I dessa
definitioner har han uttryckt den hos de nutida
språkfilosoferna rådande uppfattningen af
begreppen subjekt och predikat. På grund
af erfarenhet kan ock försäkras, att barnen
med mycket större lätthet och säkerhet lösa
s. k. utbildade satser, då de först få söka
det logiska subjektet och predikatet samt
sedan uppdela dessa i hufvudord och
bestämningar, än enligt den gamla metoden. Huru
pass »goda» de gamla uttrycken »det
omtalade» och »det utsagda> äro, framgår, om
man blott betänker, att det förstnämda lika
väl kan betyda predikatet som subjektet.
Huru anmälaren själf tänker sig konsekvens
i terminologien, är ej så lätt att säga. Det
synes nästan, som skulle han vilja ha tvänne
olika namn på samma sak, t. ex. det
helsvenska uttrycket »det omtalade» och det
half latinska ordet »subjektsdel». Den princip,
vi i fråga om terminologien sökt tillämpa,
lyder så: svenska benämningar böra användas,
så långt lämpligen ske kan, i Öfrigt latinska.
Med hänsyn till bokens definition på
predikat är ordet predikatsfyllnad oanvändbart,
enär ifrågavarande satsdel icke är en fyllnad
till predikatet utan en del af detsamma (en
predikatsdel, detta ord användt i sin
egentliga betydelse).
Orden prefix och suffix kunna icke med
full lämplighet öfversättas med förstafvelse
och ändelse. Ex. vedervärdig (»förstafvelsen»
veder utgöres af två stafvelser), gå an
(»ändelse» an)j det går icke an (här står an icke
i »änden» af ordet går an och kan sålunda
icke med rätta kallas ändelse).
Anmälaren anmärker vidare, att medljuden
erhållit egennamn. Det ha de icke men väl
artnamn. Det är länge sedan denna »nyhet»
började användas vid den grundläggande
modersmålsundervisningen i vårt land. Att
namnen skulle försvåra barnens arbete, är
genom försök vederlagdt, motsatsen äger i
stället rum ; och att någon lärare skulle ha
så trögt ingenium, att han för sin del skulle
erfara svårighet, få vi väl ej antaga.
Torsby den 12 december 1900.
Författarne.
Att beakta vid uppförande af
skolhus.
Insändaren tager sig härmed friheten att
för allmänheten påpeka de stora
olägenheterna af att förlägga skolhus alltför nära
någon järnvägsstation. Man tanke sig blott
det störande buller, som rörelse, trafik och
lastning vid en dylik åstadkomma!
Förekomma därtill torgdagar invid stationen,
kunna förhållandena blifva rent af
outhärdliga. Det tyckes, som om
stadgandet uti § 53 folkskolestadgan skulle
förekomma hvarje oklokt beslut i detta
afseende, men så är dock icke fallet. Ins.
känner åtminstone till ett fall, då vederbörande
folkskoleinspektör - helt visst i förhastande
och obetänksamhet, möjligen ock af
oerfarenhet - förordat en dylik plats för
skolhus-byggnad, ehuru andra både mera centralt
och fritt belägna platser stått till buds.
Sådant bör icke upprepas. Till förekommande
häraf torde ett mera allmänt offentliggörande
genom tidningspressen af detta påpekande
icke vara ur vägen. Sat sapienti.
20:e årgången
Hvem
skall icke vara med, då
ÄRARETIDNING
ar 1901
utsänder sin 2o:e årgång?
Program, utgifningstider och
utstyrsel blifva
oförändrade.
Omkring 900 stora kvartsidor för
det billiga priset af
4 kronor.
Porträtt eller annan illustration i
regeln
i hvarje nummer.
Prenumerera på närmaste
postanstalt
nu genast,
så får Ni tidningen strax på nyåret
och slipper vänta på Edra
skolnyheter.
20:e årgången.
FinlandslfolkskoMrare- oeh
lärarinneförening hade under verksamhetsåret 1899
-1900 mellan 500 och 600 medlemmar uti
31 kretsar. Endast en bär svenskt namn
nämligen Mellersta Nylands lärareförening.
Centralstyrelsens ordförande är Aapo Koho-
nen, dess sekreterare K. Evert Lindh. Bland
styrelseledamöterna märkes lärarinnan Olga
Johansson och bland suppleanterna K. 3.
Verkko. Inkomsterna uppgingo till 844 mark
och utgifterna till 629.
Pensionsbref,
utfärdade den l dec. 19OO.
Folkskollärarnes änke- oeh pupillkassa,
865. P. J. Engströms änka och l barn,
Östermalm, Sthm.
300 kr., fr. l nov. 1900.
866. O. Ersson Klosterborgs änka, Säter.
140 kr., fr. l nov. 1900.
867. A. Larssons ä. o. 3 b., Svensköp, Mim.
210 kr., fr. l dec. 1900.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
386. Gustaf F. Nelsson, Döderhult, Kalm.
200 kr., fr. l febr. 1901.
(Meddelanden och för f råge in gar i bref och å brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
1. Axel. Årsafgiften till änke- och
pupillkassan är 3 V3 procent af
delaktighetsbeloppet i folkskollärarnes pensionsinrättning (ej
af lönen). Hädanefter är
delaktighetsbeloppet för alla tjänster 1/H30 kr. och
årsafgiften alltså 33: 33. Om Ni under förra året
fått erlägga. 30 kr., beror detta väl därpå, att
församlingen för Eder företrädare begärt
delaktighetsbeloppets höjande till 900 kr., efter
hvilket belopp församlingen då också fått
erlägga afgift till folkskollärarnes
pensionsinrättning.
2. Tomas 1900. Klockare, som blif vit tillsatt
före den 2 nov. 1883, äger åtnjuta de
afgifter, som blifvit honom tillerkända och skola
dessa afgifter utgå, intill dess den nya
löneregleringen kan tillämpas, därest icke
annorlunda öfverenskommes.
3. Prenumerant. (8.) Om icke
öfverenskommelse på sätt stadgas i § 28
folkskolestadgan kan träffas mellan alla tre parterna,
se vi ingen utväg, att Ni nu skall kunna
slippa från platsen.
4. T~ n. 1) Antingen Ni eller
företrädaren. 2) och 4) Full årslön måste utgå,
därest ej församlingen skall gå miste om
statsbidraget. Det går ej an, att församlingen
stoppar ^g af årslönen i egen ficka. 3) I
främsta rummet till skolrådet.
5. Josef. 1) och 2) Ja, änka efter
klockare och organist har rätt till nådar. 3)
Pensionerad lärare, som söker och erhåller ny
plats såsom ordinarie, förlorar under tiden han
tjänstgör som ordinarie sin pension och måste
tjänstgöra i fem år för att komma i
åtnjutande af höjd pension. Tjänstgör han som
vikarie, får han däremot under tiden behålla
sin pension.
6. Oviss. (H.) 1) Ne j, aldrig statsbidrag f or
högre lön än den lagstadgade. Förhöjningen
blir församlingens ensak. 2) Statsbidraget
för oexaminerad småskollärarinna är numera
alltid 166: 67. 3) Hädanefter är helt
ålderdomsunderstöd för småskollärarinna 200 kr.,
vare sig hon är examinerad eller ej.
7. Px. Borde ändras. Men prejudikat
härom finnes ej.
8. Z 2. 1) Ja. 2) Via
årslönen.
Sveriges allm. folkskollärareförening’.
Följande medlemsafgifter för 1900 kvitteras:
Södra Dalarnes 28, Ulricehamn 19,
Dala-Husby 26, Lunds 57, Grythytte (ny) 8, Västra
Värmlands 44, Markernas 19, Södra
Gestriklands 21, Mullsjö 23, Södra Tjusta 44, Tuna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
