Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (918.) 2 augusti 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
500
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 31
teckningar vid lektionerna i ämnet inom
seminarierna blifva till stor del öfverflödigt.
Dessutom har särskildt den yngre läraren
här en god hjälp vid förberedelsen för det
dagliga arbetet i skolan. S.
Svenska Turistföreningens Ångbåtstur lista.
Sthm, Vahlström & Vidstrand (i
distribution). Pris 25 öre.
Så kallas en i dessa dagar afr Svenska
Turistföreningen utgifven prydlig
publikation, som upptager samtliga
ångbåtsförbindelser med utlandet, kustförbindelser inom
Sverige samt trafik på kanaler och insjöar.
Den har en uppgift att fylla: oftast
annonseras nämligen ångbåtsturerna blott i föga
spridda ortstidningar, och sällan finner man
prisen utsatta, hvadan turisten har svårt att
på förhand beräkna kostnaden för en
ångbåtsfärd, liksom han omöjligt på förhand
kan planera tiden för »af stick are», som han
under en längre färd vill göra till en
naturskön plats.
Öfverskådlig, tydlig och likformigt
uppställd med afseende å olika turer och
försedd med register öfver såväl router och
stationer som öfver ångfartygens namn,
synes redan denna första upplaga af
ångbåtslistan, i trots af de svårigheter hennes
utarbetande kraft, vara ännu en af de många
värdefulla gåfvor, för hvilka :turistvärlden
står i skuld till den vakna turistföreningen.
Den bildar ett värdigt motstycke till
»Tågtidtabellen» och är som den lätthåndterlig
och trefligt utstyrd. H. W-r.
i toktoandetft.
Lärobok i stent&gr&fi eller snällskrift. Svenskt
system Utarbetadt af K. L. Larsen. Gtbg,
Vettergren & Kerber (i distr.). l kr.
Medborgarens bok af Gustaf A. Aldén. Godt:
köpeupplaga 1899. Sthm, Lars Hökerberg.
4:e haft. 25 öre.
Uppfinningarnas bok. Ny uppl., utarbetad
af A. Berglund. Sthm, Aktiebolaget Hiertas
bokförlag. 39:e haft. 60 öre.
Ljus. N:r 43. 10 öre.
Vor Ungdom. 4:e haft, - Dagny. Haft.
12. - Hälsovännen. N:r 14. - Den Danske
Realskole. N:r 7. - Tidning för
trädgårdsodlare. N:r 7. - Djurvännernas Tidning. N:r 6.
K» DÖDSFALL’
N. Vilhelmsson f. Den 29 juli
afled folkskolläraren Nils Vilhelmsson i Hyby
skola af Malmöhus län.
V. var född i Bjällerup 1848, tog
examen vid Lunds seminarium 1873, blef
ordinarie lärare i Hyby 1874 och har under sin
tjugofemåriga lärareverksamhet tillvunnit sig
många och vackra erkännanden. Särskildt
kan nämnas, att han förlidet år (50:e
födelsedagen) hedrades af församlingsborna
med en dyrbar gåfva i silfver. V.
intresserade sig mycket för trädgårdsskötsel,
hvarför han också kunde lämna efter sig vid
skolan en ovanligt vacker och välskött trädgård.
För cirka 2 månader sedan konstatera-
des, att V. led af ägghvitssjuka, och för att
råda bot för densamma besöktes llunneby
hälsobrunn men utan framgång.
Maka och 5 barn stå nu sörjande vid
hans bår. Hvile han i frid! -m.
För uppfostrare att beakta.
Borde icke barnen (särskildt i folkskolans
högre afdelning) öfva sig uti att läsa skrifven
stil?
Hvilken nytta detta skulle medföra tror
jag hvarje uppfostrare af erfarenhet känner
eller åtminstone inser, hvarför jag ej vill
upptaga er tid med en utredning härom.
Bäst vore att använda en bok med skrifven
stil - icke en utan många sorter. Men huru’
skall man kunna få en sådan bok ? torde
någon fråga. Jag har tänkt det kunde ske på
det sättet, att man (skriftligen) beder våra i
Sverige (äfven några af Norges och Danmarks)
mest framstående personer (företrädesvis på
skolans, litteraturens och skaldekonstens
områden) skrifva hvar och en ett litet stycke
(prosa eller dikt), hvilket man finge tillåtelse
att införa i en bok. Genom hektografien tror
jag ej att några vidare svårigheter härvid
skulle möta.*
Häraf blefve äfven en annan god följd
nämligen den, att barnen lärde känna våra
nutida framstående personer.
Ett litet häfte, upptagande små
karaktäristiker öfver personerna skulle ju kunna
upprättas till lärarens gagn, så att han vid hvarje
styckes läsning kunde säga några ord om
den, som skrifvit det.
Jag skulle vilja veta Edra tankar om
saken, innan jag tager itu med att insamla
stycken till boken.
Tror Ni, att den kommer att användas, då
den blifvit utgifven ? Det skulle vara mig till
stor fcytta om Ni pkrefve någiaräder till mig
och härvid uti åla le Edra tankar om en
sådan bok, huru många sidor läsning den
lämpligast borde innehålla, namn och möjligen
äfven adress på dem, Ni ty ekor skulle skrifva
ett stycke i den, o. s. v.
Ju bättre jag får kännedom härom, desto
bättre kan jag lämpa boken ef ter Edra
önskningar. Därför beder undertecknad, att
intresserade fortast möjligt gifva mig sina
upplysningar i de«sa afseenden.
N. A. Lindahl.
Adr. Veinge.
* Detta sätt blir i förevarande fall
opraktiskt. Mångfaldigandet bör ske medelst
foto-typi, då hvar och en af dem, som lämna
bidrag, kan skrifva med vanligt bläck.
Eed. anm.
Föreningsförhållandena i Finland
äro betingade af de därstädes rådande
språkförhållandena. De tungomål, som landets
båda folkstammar tala, äro till den grad
skilda, att icke ens språkforskningen
kunnat dem emellan på-visa någon inre
frändskap. Skolorna äro därför fördelade i två
skilda arter, de finskspråkiga och de
svenskspråkiga, och hvartdera slaget har sin
lärarekår. Under sådana förhållanden kräfves det
vislerligen, att trycket utifrån är starkt, för
att känslan af samhörighet skall med
tillräcklig kraft göra sig gällande.
Som de svensktalande utgöra ett fåtal,
är det de svenskspråkiga skolorna, som hafva
att föra den hårdaste kampen för sin
tillvaro. Behofvet af särskilda åtgärder för
värnande af deras bestånd har också tidigt
gjort sig gällande. Det är därför helt
naturligt, att den lifaktigaste och mest
bemärkta af de finländska
folkskoleorganisationerna är Svenska folkskolans vänner.
Denna förening »har till ändamål att verka
för folkskolors inrättande bland landets
svenska befolkning äfvensom att genom
utgifvande och spridande af folkskrifter,
inrättande af folkbibliotek, populära föredrag och
andra lämpliga medel befrämja dess
bildning». Föreningen mottager som medlem
en hvar välfrejdad person, hvilken till
befrämjande af föreningens intressen
förbinder sig att årligen erlägga 5 mark eller den
lägre afgift direktionen med afseende å
medlems förmögenhetsvillkor kan finna skäligt
fastställa. Ledamot, som erlagt 100 mark,
blir ständig medlem. Föreningen äger
ombud i de flesta städer och socknar med
svensktalande befolkning.
Som man finner, har alltså ifrågavarande
förening just den uppgift och karaktär, som
uttryckes genom dess namn. Att den icke
utgör någon motsvarighet till den inom
Sverige befintliga förening, som tagit sig samma
benämning, torde knappast behöfva påpekas.
Af folkskollärareföreningar har Finland pä
grund af språksplittringen för närvarande
två. Den ena är Finlands
folkskollärare-och lärarinneföreningy för hvars stiftelse vi
på sin tid redogjorde. Dess organisation
öfverensstämmer i det väsentliga med vår
allmänna förening. Med denna har den
finländska föreningen ock stått i en viss
förbindelse, och det var från dess dåvarande
ordförande, folkskolläraren K. Werkko, som
för fem år sedan förslaget om en
samverkan mellan de nordiska landens allmänna
folkskollärareföreningar utgick. Nuvarande
ordföranden är folkskolläraren A. Kohonen,
utgifvare af den finskspråkiga
folkskoletidskriften »Kansakoulun lehti» samt för
åtskilliga svenska lärare och lärarinnor känd
från sitt deltagande i de uppsaliensiska
sommarkurserna.
Föreningen, som från början ville vara
allmänt finländsk och inrymma både
svensk-och finsktalande lärare, synes med tiden, på
grund af de finsktalandes numeriska öfvervikt,
hafva tagit en mera fenhomansk eller, om man
så vill, allmänt finsk prägel. Förmodligen
är det detta, som föranledt bildandet af en
ny organisation, hvilken kallar sig Finlands
allmänna svenska folkskollärare- och
lärarinneförening. Ansökan om tillåtelse härtill
ingaf s af folkskollärarne M. Holmberg och
I. Appelberg (den förre känd från sitt
bevistande af Sveriges allmänna
folkskollärareförenings femtonårs-fest vid ombudsmötet
1895) samt bifölls af kejserliga senaten
genom resolution af den 18 januari
innevarande år. De af senaten fastställda
stadgarna äro till större delen ordagrant
likalydande med våra. De få skiljaktigheter,
som förekomma, hafva hufvudsakligen po-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
