Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (903.) 19 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
SVENSK LÄRARETIDNING.
N;r 16
det är minst lika viktigt, att denna kår,
som till så stor del har sig anförtrodd den
stora allmänhetens undervisning och fostran,
sättes i tillfälle att på andra håll inom sitt
kall inhämta goda impulser, erfarenheter
och rön, som kunna skydda från slentrian
i skolarbetet, höja lärarens duglighet och
sålunda komma det uppväxande släktet till
godo. Med rätta fordrar man, att detta
släktes uppfostran skall i sann mening vara
fosterländsk. Men låt då dem, som till så
väsentlig del som folkskolans lärare och
lärarinnor ha till uppgift att meddela denna
fostran, bli tillfälle att så mycket som
möjligt med egna ögon se, lära känna och bli
förtrogna med - ej blott en liten, del,
utan så mycket som möjligt af åtminstone
vårt lands härliga natur, dess rika
hjälpkällor, dess folk- och näringslif och icke
minst dess stolta minnen från flydda dagar.
Svenska Morgonbladet.
Allmänt erkännes ju den bildande
förmåga, som studieresor på alla områden
äga, och staten har på sitt sätt vitsordat
deras gagnelighet genom att utdela
resestipendier åt sina tjänare på en mängd
områden. Att så skulle vara fallet med vår
aktade folkskollärarekår, torde af ingen kunna
med fog bestridas. Med sin strängt
begränsade verkningskrets kunna folkets
uppfostrare lätt nog utsättas för faran att stelna
i slentrian och ensidighet. Intet motverkar
denna fara så kraftigt som resor, hvilka
bereda tillfälle för dem, som länge lefvat
af stängda i en vrå af landet, att se sig om
i världen och lära känna andra
tidsströmningar och idékretsar än dem, som –
särskildt på det pedagogiska området - röra
sig i deras närmaste omgifning.
Önskvärdheten häraf styrkes genom den lifliga
efterfrågan, som de . på enskild väg anordnade
stipendierna för pedagogiska studieresor haft
att fägna sig ät. Denna efterfrågan har
vida öfverstigit tillgången, och det vore
sannerligen icke för mycket begärdt, att staten
för detta ändamål tillsköte den lilla summa,
som påyrkats. Aftonbladet.
E. T. Mankell t- Efter lång tids
hjärtlidande och ett nyligen inträffadt
slaganfall afled den 9 dennes i Hernösand f. d.
gymnastikläraren vid därvarande allmänna
läroverk och seminarium Emil Teodor
Mankell.
Han var född 1834 i Karlskrona, där
fadern var musikdirektör. Efter att hafva
varit elev vid såväl Fria konsternas
akademi som Musikaliska akademien och
samtidigt genomgått G-ymnastiska
centralinstitutet blef han gymnastiklärare i Karlskrona
1859 och i Hernösand 1860. Sistnämda år
blef han ock gymnastiklärare vid Hernösands
folkskollärareseminarium samt
teckningslärare vid båda dessa läroanstalter. Från
gyin-nastikbefattningen vid läroverket afgick han
1894 och året därpå från samma tjänst vid
seminariet, sedan hän måst hålla vikarie
alltsedan 1880-talet. Jämväl vid tekniska
aftonskolan tjänstgjorde han Som
teckningslärare.
Utrustad med rik musikalisk begåfning
och lycklig amatör med ritstift som med
pensel var han en hjärtegod och vänsäll
man, högt värderad inom det samhälle han
tillhörde.
P. J. F, Tengvall t- Hastigt afled
den 13 dennes kantorn och organisten i
Brunnby i nordvästra Skåne Per Johan
Fritiof Tengvall.
Född i Halmstad 1827, genomgick han
Halmstads apologistskola samt ägnade sig
sedan åt apotekarebanan och därefter åt
landtbruk. Då den gifvande
klockarebefattningen i Brunnby genom en farbrors
frånfälle vardt ledig, tog den musikaliske
inspektören organistexamen i Lund 1852 och
erhöll därpå befattningen, som han sedan
innehaft till sin nu timade död. Han var
äfven poststationsföreståndare.
För den folkrika och vidsträckta
kommunens angelägenheter intresserade han sig
varnat och var- kommunalordförande i många
år. Hans hem var ett af de angenämaste
och gästfriaste å det vackra Kullaberg, och
där såg han gärna kring sig tonkonstnärer
och målare, helst han själf med talang
förde penseln. Därför skall ock hans död
väcka vemodiga känslor i vida kretsar.
Närmast sörjes han af två söner och två
döttrar.
J. V. Elin f- Ven 13 dennes afled
på akademiska sjukhuset i Uppsala
föreståndaren för Dalarnes folkhögskola Johan
Vilhelm Ehn.
Härstammande från valloner på både
fäderne- och mödernesidan, föddes han 1856
i Lena församling i Uppland, blef 1875
anställd som kontorselev å Ultuna
landtbruksinstitut och samma år som lärare vid
åkerbrukskolonien Hall. 1878 ingick han som
elev vid Ultuna och utexaminerades därifrån
1880. Efter någon tids verksamhet som
lärare vid Såtenäs landtbruksskola blef han
1883 andre lärare och 1885 föreståndare för
Dalarnes folkhögskola.
Här har han nedlagt ett ärligt arbete,
som krönts med välförtjänt framgång, i det
han förvärfvade anseende och tillit åt sin
skola i vida kretsar. Honom sörja ock
mänga lärjungar och vänner af
folkhögskolan.
M. H. F. Åhlfeldt f< Efter en kort
sjukdom afled den 13 dennes vid 80 års
ålder f. folkskolläraren, organisten i
Linköpings landsförsamling (S:t Lars) Mårten
Hugo Fredrik Åhlf eldt.
Den aflidne var en af den gamla
stammen, som på skolans fält varit med och
brutit bygd för en yngre generation. Ställd
på en plats, där det fordrades nära nog
jättekraft för att leda det stora barnantalet,
hade dock Å. den glädjen att vid
pensionsåldern kunna nedlägga sitt mandat med
obrutna krafter. Och ännu vid 70 år med
silfver i håret var han spänstig och rask.
Förra året ledde han anordningarna för den
petition de gamla lärarne inom Linköpings
stift afgåfvo i och för högre pensionsrätt.
Fint musikaliskt bildad samt’därför ofta
anlitad vid privata musiksamkväm var A.
att räkna till den Haeffnerska skolan.
Afhållen af alla som en i allo nobel och
vänsäll personlighet, har hans oväntade
bortgång väckt mångas förstämning. Kantor
Åhlfeldt efterlämnar maka, en son och tre
döttrar. D-n.
BARN BIBLIOTEK ET
SAGA
utsänder i dag sitt åttonde häfte.
t)etsam-ma innehåller på omslaget tankeöfningar
samt en berättelse med rubriken »Ett
kungabesök år 1801». Innehållet i öfrigt
utgöres af 29:e-40:e kapitlen af Eobinson
Kruse med rubrikerna:
Frälsta från faran. - Samlif vet ordnas. -
Eld, eld! - Trollet i grytan. -
Framtidsdrömmar och framtidsplaner. -
Befästningsarbeten och språkundervisning. ’-*- Fredags
hemlängtan. - Fredag som läromästare. -
Fredags begrepp om Gud. - Båten sättes i
sjön. - I afskedets stund. - På seglats.
Allt förtydligadt med 10 originalbilder af
Gerda Tirén.
N:r 9 lägges i pressen denna vecka och
utsändes onsdagen den 3 maj. I detta
häfte meddelas slutet af sagan om »Det
svarta skrinet och det röda» (med
illustrationer #f Jenny-Nyström) samt hela sagan
om »Jättestugan med korftaket» (med teck-,
ningar af Karl Aspelin),
Subskription från årets början mottages
fortfarande. Alla utkomna häften kunna
nämligen ännu erhållas. Anmäl Eder på
närmaste postanstalt eller - ifall Ni skaffar
minst 20 lösnummerköpare - direkt hos
Expeditionen af SAGA, Stockholm N.
BREFLÅDA
(Meddelanden och förfrågningar i bref och & brefkort,
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
206 Detina. 1) Nästa kurs på Nääs tager
sin början den 31 maj. 2) Ingen kostnad för
själfva kursen. 3) Obekant för oss.
207. A. V. Ja, skolrådet kan alltid vägra
tjänstledighet, därest ej laga förfall (d. v. s.
sjukdom, offentligt uppdrag o. d.) kan
uppvisas.
208. Boo. Från den l januari 1899 äro
samtliga folkskolläraretjänster utan vidare
delaktiga efter minst 800 kr. Se denna tidning
n:r 30 år 1898!
209. G. V. J. 1) Ja. 2) Nej. 3) Ja. 4)
Nej, den fastställda undervisningstiden måste
noggrant iakttagas och får ej utan särskild
tillåtelse ändras. Öfverträdelse kan beifras
såsom tjänstefel.
210. H.. . r. Något hinder för att välja
folkskollärare till nämdeman finnes ej.
211. Gösta. Enligt normalritningarna skall
för hvarje barn finnas en golfyta af 16 å 17
kv.-fot och en luftrymd af minst 200
kubikfot.
212. 8. fr. S. Ja, om skolrådet medgifvit
detta. Tack för artikeln, som skall införas!
213. - x. K. m:ts cirkulär angående
nedsatt pris vid Skolresor finnes infördt i denna
tidning n:r 23 år 1898. Med åberopande af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
