Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (902.) 12 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK I.ÄEARETIDMNG.
231
lämpliga värdefullare sorter nämligen
ost-héimer (3, 4) och skuggmorell (5). – Af
plommon föreslås grön renklo (Reine Claude,
6), Experimentalfältets sv iskon (8), en
synnerligen rikbärande sort, samt det sena men
eljest i alla afseenden utmärkta
Hackmansplommonet (7). - För fyllande af kökets
behof af syltfrukt föreslås planterandet af
ärkehertig- eller också s. k. kokpäron (9),
för erhållande af bordsfrukt rekommenderas
Williamspäron (11), gråpäron (10), som
mogna efter hvarandra på hösten, och
Napoleons smorp är ön (Beurré, 12) för jultiden.
Emedan denna sistnämda sort fordrar
synnerligt varmt läge för att nå någon större
utveckling, bör den liksom några
äpplevarie-teter planteras såsom spalierträd söder om
den sluttande vallen.- Af äpplen hafva
följande sommarfrukter föreslagits (dv.
utmärker dvärgträd): hvit astrakan (24, dv.)
röd astrakan (17), Charlamovsky (23, dv,),
Hampus (14, dv.), klar äpple (l b, dv.),
Säf-staholmsäpple (22) och oranieäpple (l3, dv.).
Såsom, ypperlig höstfrukt rekommenderas:
Alexander (21, dv.), Cellini (25, dv.),
Gra-ivenstein, gul eller röd (30, spalier),
grå-gyllen (26, dv.), Gul Rickard (27),
Hör-ningsholms höstrosen äpple (18) och
Ringstadsäpple (20, dv.). Flera af dessa såsom t. ex.
gul Rickard äro hållbara långt fram på
vintern och kunna sålunda förstärka förrådet
af vinter frukter. Af dessa sistnämda hafva
här upptagits melonäpple (31, spalier),
Ross-viksäpple (16, d v.), Åker ö äpple (19) jämte
två renetter (Gox orange och Ribston, 29
och 28, sp.). Med god förvaring äro
ribs-tonsäpplena hållbara, till dess den nya
fruktskörden begynner mogna, hvadan man med
ett sådant urval som det ofvan beskrifna
har tillgång på färsk frukt året om.
Krusbärs-, röda och hvita vinbärs- samt
t/stron- (svarta vinbärs-) buskar planteras
på kvarteret s i nu nämd ordning från
väster. Af krusbär planteras 2 rader svenska
syltbär, de två närmaste raderna fördelas
mellan svenska gröna och gula samt tidiga
engelska krusbär. Af röda vinbär väljas
holländska och körsbär svinbär, af hvita:
holländska och Versailles och af tistron:
Neapolitanska och Ogdens. - Icke alla
bärbuskar sättas på en gång utan efter hand,
så att barnen må bli i tillfälle att under
flera år deltaga i plantering af buskar och
alla exemplaren icke på samma år behöfva
upprotas. På hallonkvarteret (q) kan ett
ordnadt växelbruk lättare genomföras. Om
en rad fråntages till björnhallon och en till
en gul hallonvarietet^ återstå 6 rader för
hufvudsorten (förslagsvis: Hornet), af
hvilken en rad sättes årligen. Efter 6 års
förlopp upptages första raden, hvarpå jorden
förbättras eller ersattes af ny, innan andra
plantor utsättas. - Af trädgårdssmultron
planteras tre rader hvarje år. De få kvarstå
i 4 år. Groda sorter äro Mammouth,
Vi-comtesse, Hericart de Thury, Laxtons noble.
Barnens köksväxtland (u)
läggas under 3-årigt växelbruk. Första året
efter gödslingen sås och planteras spenat (tidigt
på våren), mejram, purjo och selleri (efter det
förstnämda, allt på sängarna a), blomkål (b)
och hufvudkål (c); andra året får kvarteret
bära morötter (d), Palsternackor (e), rödbetor
(/’), kålrötter (g) och lök (Ä); tredje året
sås sockerärter (i), bondbönor (j}, låga
trädgårdsbönor (k), märgärter (/) och störbönor
(m). Cirkulationen fortgår kvarter efter
kvarter. – Barnen i andra klassen erhålla hvar
sin säng (betecknad med l, 2, 3 o. s. v.)
med alla sorterna af ärter och bönor, de ur
tredje klass hvar sin af alla slags rotsaker
och fjärde klassens likaså på kål- och
kryddväxt kvarteret. Om möjligt böra de erhålla
skörden, mot skyldighet att hvar för sig,
fastän naturligtvis på samma tider, rensa
och vattna sängarna.
Trädskolan (v)
lägges likaledes under växelbruk med
djup-gräfning, stark gödsling och köksväxter
omväxlande med de egentliga trädskolealstren.
Cirkulationen begynner från väster och
fortgår enligt en uppgjord tabell.
I trädgårdens sydöstra del anordnas
s m år u tor (parceller, x).
Dessa äro afsedda för sådana växter, som
i något afseende förtjäna en plats i
skolträdgården men ej kunnat intagas i någon
af dess öfriga delar. Förslagsvis nämnas
följande: cikoria, sockerbeta, humle,
matrabarber Jordärtskocka, sparris, pepparrot, persilja
(rot- och blad-), dill, gräslök, hvitlök,
hvit-senap, fenkål, tobak, hampa, lin, raps,
solros och kräpp. Alla dessa äro i
ekonomiskt eller tekniskt hänseende a£ betydelse,
några därjämte viktiga medicinalväxter.
Angående dessa växters odling hänvisas till
»Normalritningar till folkskoleträdgårdar»,
mom. 34.
Till inhägnad
af skolträdgårdar användas helst häckar.
För södra sidan föreslås hagtorn (k), för den
västra gran (j). Dessa skötas på helt olika
sätt. Om någon häckplantering kan äga
rum på norra eller östra gränsen, bör
härtill användas häck-karagan (i), näst de
föregående vår bästa häckväxt. I motsatt fall
göres här effektivt staket (g). Utanför
häckarna gr af vas breda öppna diken (h), som
i hög grad medverka med de förra som
stängsel och därjämte tjäna till aflopp för redan
graf da dräneringsdiken.
Bredvid brunnen (o) finna vi slutligen
lärarens planteringsland (p) på närmare 5
ar. Måhända skall det tyckas mången vara
en allt för ringa del af tomtens hela yta,
54 ar. Vi må dock komma ihåg, att
närmare hälften af denna senare är nästan
oduglig för plantering, och att
fruktträdgårdens och bärbuskkvarterens afkastning böra
blifva läraren en minst fullgod ersättning
för hvad som brister i planteringslandet.
Anläggningen
af denna liksom af hvarje annan
skolträdgård bör icke ske på ett år.’ Sedan de
tyngre förberedande arbetena blifvit
verkställda genom vuxna personer och en
bestämd plan för trädgårdens anordning
blifvit fastställd, utföras planteringarna efter
hand. (För ifrågavarande
trädgårdsanläggning har en arbetsplan äfven blifvit
uppgjord. Emedan denna icke kan vara af all-
mänt intresse har den här icke upptagits.)
Härigenom vinnes, att flera skolklasser få
deltaga i nyanläggning, att man för hvarje
år har ett mindre antal nyplanterade växter
att behålla vid lif samt att
anläggningskostnaderna i hög grad nedbringas. Under
sådana förhållanden bör ingen församling känna
sig förhindrad att anordna skolträdgårdar
öfverallt, där de lokala förhållandena icke
lägga allt för stora hinder i vägen härför.
De utgifter, man har för ändamålet, skola
helt visst i rikt mått återgäldas af den
fostrande inverkan trädgårdsarbetet har på
skolans elever samt af det växande intresset
för anläggningar vid den egna härden,
J. A. S-g.
Tobaksbruket bland
minderåriga.
Åtgärder böra vidtagas.
Andra kammarens första tillfälliga
utskott (det s. k. skolutskottet) har nu
förehaft till behandling de af
rektorerna Hj. Sjövall och J. Persson väckta
motionerna om åtgärder mot det allt
mera tilltagande tobaksbruket bland
ungdomen. Utskottet har tillstyrkt en
skrifvelse i ämnet till k. m:t. Efter
en redogörelse tör motionerna (se denna
tidning n:r 5 och 13!) yttrar utskottet
följande:
Då utskottet nu går att i sammanhang
yttra sig om de föreliggande två motionerna,
kan det i fråga om tobaksbrukets skadliga
verkningar för ungdomen inskränka sig till
att hänvisa till den utredning, som härom
förebragts i motionerna, och särskildt till
de läkareuttalanden, som åberopats i hr
Perssons motion.
Både läkare och skolmän torde vara
tämligen ense därom, att tobaksbruket bland
ungdomen medför såväl hygieniska som
moraliska faror för det uppväxande släktets
sunda och lifskraftiga utveckling. Och då,
såsom äfven motionärerna framhålla, denna
osed synes vara i tilltagande bland
ungdomen, särskildt i form af cigarr- och
cigarrettrökning, torde det ej anses opåkalladt,
att man allvarligt tager i Öfvervägande,
huruvida icke från det allmännas sida
åtgärder böra vidtagas till staf j ande af
tobaksbruket bland ungdomen.
Hvad då först angår den af hr Sjövall
ifrågasatta åtgärden - ett allmänt förbud
mot tobaksrökning för lärjungar vid
folkskolor, allmänna läroverk och andra med
dem jämförliga läroanstalter, som åtnjuta
statsunderstöd - så kan utskottet icke
tillstyrka densamma i den vidsträckta
omfattning, som han ifrågasatt.
Såsom motionären själf påpekat, har ett
dylikt allmänt förbud, gående till och med
vida längre än det, som nu blifvit
föreslaget, en gång utfärdats, nämligen »Kongl.
Majrts nådige förbud emot tobaks rökande
af ungt folk, som ej fylt sina 21 år»,
gifvet den 16 september 1741. I bilagan litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
