- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
760

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

760

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 48

att upprätta förslag till reglemente (§ 10);

att befrämja inrättandet och begagnandet
af socken- och skolbibliotek samt tillse, att
lämpliga böcker därtill anskaffas (§ 11);

att, efter vidkommande lärares hörande,
bestämmande de läroböcker, som skola
begagnas vid undervisningen (§ 13);

att pröfva sökande folkskollärares
behö-hörighet och bedöma deras
undervisningsprof samt däröfver afgifva vitsord (§ 19);

att pröfva biträdande lärares i
folkskola, lärares i småskola och mindre
folkskola behörighet (§ 23);

att varna och, om så påfordras, afsätta
oskicklig eller försumlig lärare (§ 32);

att genom förnyade besök i skolorna föra
noggrann tillsyn däröfver, att barnen
ordentligt begagna undervisningen samt fatta
beslut i de ärenden angående barnens
skolgång, som hänskjutas till skolrådet af
deras föräldrar eller särskilda tillsyningsmän
(§ 44);

att årligen anställa och leda offentliga
förhör med lärjungarna i alla skolor samt
särskild afgångspröfning med de lärjungar,
som vilja afgå från skolan (§§ 46, 47);
samt

att ombesörja skolornas underhåll,
uppvärmning, renhållning och luftväxling samt
tillse, att undervisningsmateriel och öfriga
inventarier väl vårdas m m. (§ 55).

Dessa äro som sagdt de viktigaste
af skolrådens åligganden. De mindre
viktiga ha vi af utrymmesskäl nödgats
förbigå. Den långa listan visar
emellertid, att skolrådsledarnotskapet, om
det tages på fullt allvar, långt ifrån
är någon sinekur.

På landsbygden kan det
mångenstädes vara svårt nog att finna lämpliga
skolrådsledamöter, hvaremot städerna,
i synnerhet de större, ej torde lida brist
på sådana. Af vikt är dock, att man
söker få det bästa, som står till buds.

Hvad de pedagogiska och juridiska
frågorna beträffar, ha väl dessa hittills
företrädesvis varit öfverlämnade åt
ordföranden, medan öfriga ledamöter
hufvudsakligast handhaft skolaras ekonomi.
Villigt må också erkännas, att många
skolrådsordförande tagit sitt
maktpåliggande kall på fullt allvar och ägnat
mycken tid och kraft åt folkskolan.,
men det saknas icke heller exempel
på motsatsen. Detsamma kan sägas
äfven om öfriga ledamöter.

Lagstiftarne ha också insett
nödvändigheten af, att såväl
fackmannainsik-ter som uppfostrareanlag må kunna
göra sig gällande inom skolråden. Det
förra har blifvit fastslaget genom det
lagstadgade sammanträdet ined skolråd
och lärare, det senare genom rätten
att invälja kvinnor i skolrådet.

I likhet med många andra
förändringar af »det bestående» mottogos nog
dessa förordningar med misstro - för
att ej säga något värre - till en
början, men numera torde man ha
kommit till insikt om, att de gagnat
folkskolan.

Vid de stundande skolrådsvalen
torde rnan sålunda böra tillse, att så vidt

möjligt är alla grenar af skolrådets
förvaltning måtte få åtminstone någon
representant inom detsamma.

Ehuru lärarepersonalen nu har
laglig rätt att uttala sin mening vid de
omnämda sammanträdena, skulle det
säkerligen icke skada, om en
folkskollärare eller lärarinna vore ledamot af
hvarje skolråd. Likaledes skulle det
onekligen vara till stor fördel, om
hvarje skolråd räknade åtminstone en
kvinnlig ledamot, hvarjämte
föräldra-intresset bör tillgodoses i så vidsträckt
mån som möjligt. Viktigast af allt är
dock, att folkskolestadgans allmänna
kraf på för nit om skolväsendet kända
män och kvinnor beaktas.

Minderåriga förbrytares
behandling.

Tvångsuppfostringskommittén, som med
anledning af en skrifvelse från riksdagen
tillsattes den 16 oktober 1896 för utredning
af frågan om åtgärder för beredande af
lämplig uppfostran dels åt minderåriga
förbrytare, dels ock åt vanartade och i
sedligt afseende försummade barn, har förliden
fredag till k. m:t inkommit med betänkande
och förslag angående den ena delen af sitt
uppdrag, den som rör minderåriga
förbrytares behandling.

Detta betänkande, som är afgifvet af
kommitténs »kriminalistiska» afdelning (hrr
Billing, Wieselgren, Bagge, Andersson,
Rudebeck, Östberg och Fant), innefattar
förslag till:

1) lag angående ändring i vissa delar af
strafflagen den 16 februari 1864;

2) förordning angående tillägg till’19 § 3
punkten i förordningen oni nya strafflagens
införande och hvad i afseende därå iakttagas
skall den 16 februari 1864;

3) lag innefattande vissa bestämmelser
angående handläggning af brottmål rörande
minderårige ;

4) lag angående verkställighet af domstols
förordnande om aga eller om insättande i
allmän uppfostringsanstalt;

5) lag angående omhändertagande af
minderåriga förbrytare, intill dess domstols
beslut om deras insättande i allmän
uppfostringsanstalt verkställes;

6) förordning om ändrad lydelse af § 20 i
förnyade förordningen angående
expeditionslösen den 7 december 1883;

7) kungörelse om tillägg till § l i
kungörelsen angående indrifning och redovisning
af böter och viten den 29 januari 1861; samt

8) lag om tvångsuppfostran på grund af
domstols förordnande.

Vid affattandet af det fjärde bland dessa
förslag har kommittéafdelningen till
behandling upptagit äfven en senare till
kommittén remitterad riksdagsskrifvelse af den 11
maj 1897 rörande kontroll öfver
verkställigheten af domstols beslut om
minderårig-förbrytares ägande.

Det första af kommittéafdelningen
utarbetade förslaget utgör i hufvudsak en
omredigering af gällande strafflags
bestämmelser om minderårig förbrytares ägande eller
insättande i allmän uppfostringsanstalt.
Enligt afdelningens förslag skulle domstolen
äga döma barn, som ej fyllt 15 år och som
på grund af sin ungdom skulle vara i
juridisk mening strafflösa, till aga. Agan

skall tilldelas med slag af ris eller rotting
till ett antal af minst 10, högst 40, och den
skall utföras af polismyndighet inför lyckta
dörrar i närvaro af utsedda vittnen.
Rannsakning med minderårig skall jämväl hållas
inför lyckta dörrar.

En minoritet inom afdelningen har
påyrkat, att kortvarigt fängelsestraff måtte
kunna skärpas med aga, men detta förslag
har framkommit endast i en reservation,
undertecknad af hrr Bagge, Hans
Andersson och Kudebeck.

*



För att möjliggöra strafflagens anvisning
om uppfostran föreslås upprättande af två
nya statsanstalter för detta ändamål. Den
ena af dessa anstalter skall vara en mildare
anstalt, afsedd för 150 elever i åldern
under 15 år, den andra skall vara en
strängare med 100 platser för intagande af
elever, som fyllt 15, men ej uppnått 18 år.
Dock anses elever, som tillhöra de yngres
åldersklass, i vissa fall kunna insättas i den
»strängare» anstalten, och äldre elever i
den »mildare», beroende af deras
uppförande. Kostnaden för dessa två nya
anstalter samt anstalten å Hall, som nu har
175 elever men anses böra intaga endast
150, samt anstalten i Lidköping, nu med
14 elever, beräknas till 144,900 kr. pr år i
underhåll. Till bestridande af denna utgift
föreslås,, att staten måtte bidraga med
85,000 kr.

För den större, »mildare» anstalten
beräknas en anläggningskostnad af 150,000 ä
175,000 kr. och för den mindre, »strängare»
anstalten 100,000 ä 125,000 kr.

Dessutom fäster kommittén
uppmärksamheten på, att det, utom dessa utgifter för
inrättande af statsanstalter, erfordras
beviljande af anslag till understöd åt
uppfostringsanstalter, soin anordnats af kommuner
eller enskilda.

Statsanstalternas uppgift skall vara att
fostra de unge till gudsfruktan och
arbetsduglighet. Anstalternas föreståndare, styrelse
och inspektör utses af konungen.

Kommunerna skola för i statsanstalt
intagen elev betala 40 öre pr dygn, hvilka
medel skola som fattigvårdskostnad anses.

De närmare bestämmelserna rörande dessa
statsanstalter innefattas i kommitténs
förslag till lag om tvångsuppfostran på grund
af domstols förordnande.

Slutligen har kommittén till k. rn:ts
pröfning hemställt, huruvida till påskyndande
af behandlingen af brottmål rörande
minderårige må erfordras föreskrift, att
besvärsmål, däri förordnande meddelats om aga
eller om insättande i uppfostringsanstalt,
måtte i högsta domstolen och hof rätter
föredragas i den ordning, som finnes stadgad
om besvärsmål rörande häktad person.
*



Kommitténs »pedagogiska» afdelning, som
har att utreda frågan om beredande af
lämplig uppfostran åt vanartade och sedligt
försummade barn, hvilka ej blifvit för
brottslig gärning inför domstol tilltalade, lärer
först nästkommande vår komma att afgifva
sitt utlåtande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free