Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
715
- En förskräcklig villervalla har en tid rådt
uti Ö. Espinge, Mim., ined anledning af en
folkskollärarebefattning. Ett parti vill ha ende
sökanden Malmberg, ett annat följer
skolrådet, som för tredje gången förklarat platsen
ledig, hvilket gör, att ende sökanden också
vill träda tillbaka. Någia enskilda personer
hade tagit sig före att en söndag låta M.
aflägga prof som organist och kyrkosångare och
söndagen därpå - förrättade de prof val.
Emellertid visade det sig, att 35 röstande
afgåfvo 1,769 röster mot och 31 röstande 2,016
röster för ett gillande af skolrådets åtgärder,
hvadan de demonstrerande bränt sina kol
förgäfves.
- Ombytta roller är ingenting sällsynt på
lifvets eller skolans skådebana. Så hände vid
ett skolmöte den 29 oktober med Gagnefs och
Mockfjärds lärarekår, att en pastor Meden
varmt betonade vikten af att göra
katekesläsningen så behaglig som möjligt för de små,
på det de ej måtte uppfatta kristendomen som
något dystert, och att man mycket skonsamt
skulle behandla de barn, som af naturen
hafva svårt för utanläsning. Men nästa talare,
folkskolläraren 01 j öns Olof Andersson, ansåg,
att man ej borde släppa efter något i afseende
på utanläsningen af katekesstyckena. Någon
fara för att barnen skulle få afsmak för
Herrens ord genom hårdhet vid
katekesutanläs-ningen, trodde talaren icke finnas.
- Treflig tjänstgöring kan en lärare å
landsbygden understundom få. Då skolläraren O.
J. Ekstrand vikarierade i Råa i början af året,
infann sig en skolrådsledamot en morgon i
skolsalen, där han i barnens närvaro skarpt
klandrade läraren för det denne muntligt
tillrättavisat en flicka, som varit ouppmärksam,
okynnig och olydig. Skolrådsledamotens
ingrepp skedde under lektionstimmen och
upptog 15 a 20 minuter af den för undervisning
afsedda tiden. En annan dag infann sig
samme skolrådsledamot, synbarligen starkt
berusad, åter i skolsalen efter undervisningens
slut, utöste ovett öfver läraren, förebrående
honom att han ej visade honom den vördnad,
som tillkom honom såsom skolrådsledamot,
hotade honom med knuten hand och
förklarade, att »pisk skulle han få om han ej visste
hut» o. s. v. Dagen efter frågade
skolrådsledamoten åsyna vittnen och åhörare, hvad
han vid uppträdet yttrat, ty om gårdagens
tilldragelser hade han nu högst oklara
föreställningar. Det är ej underligt, att E. under
sådana förhållanden afstod från förmånen att
bli ordinarie lärare på den platsen, skrifver
Öresundsposten.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Litteraturkommittén
har utsändt sitt tredje häfte af
pedagogiska skrifter: »Filantropinismen. En
skolreform i slutet af förra århundradet» af
J5. Sjövall, fil. kand., lärare vid Lunds högre
allmänna läroverk. Detta häfte lämnar en
åskådlig framställning af den betydelsefulla
rörelse, som på sin tid i många afseenden
verkade omdanande på det pedagogiska
området, och till hvilken vår tids pedagogiska
sträfvanden hafva så många
anknytningspunkter. Häftet var ursprungligen afsedt
att innehålla 5 tryckark. Genom den
grundliga omarbetning, som författaren
underkastat sitt första manuskript, har det
emellertid svällt ut till 7 ark.
Önskligt vore, att de, som ämna
förskaffa sig litteraturkommitténs pedagogiska
skrifter men ännu icke satt sitt beslut i
verkställighet, ofördröjligen ville prenumerera å
närmaste postkontor, hvilket är det billi-
gaste och bekvämaste sättet. Efter årets
slut blir det nämligen för sent att genom
prenumeration å posten erhålla den till det
billiga priset.
Sammanlagda antalet subskribenter och
prenumeranter uppgå för närvarande till
omkring 450. För betäckande af de
oundgängliga utgifterna hade kommittén beräknat ett
minimiantal af 500. Då
tryckningskostnaderna emellertid under året blifvit förhöjda,
kräfves ett något större antal för att debet
och kredit skola gå ihop.
löneregleringar.
Vi fullständiga i dag de i förra
numret i korthet meddelade uppgifterna
angående löneregleringar för
folkskollärarepersonalen i åtskilliga städer och
bifoga liknande uppgifter från
ytterligare en del platser.
Malmö.
Då löneregleringsförslaget förekom å
kyrkostämman den 31 oktober, uppstod en
debatt, som varade öfver två timmar. Skolrådet
hade föreslagit en höjning för lärarne af
50 kr. i de tre första lönegraderna och en
ny fjärde lönegrad om 250 kronor.
Detta förslag kritiserades skarpt af
ingeniör JK. F. Berg. En ökning å lönerna med
50 kr. vore ju ej ens värd att tala om. Han
ville förorda lärarnes petition, enligt hvilken
lönerna skulle utgå med 1,500, 1,800, 2,100
och 2,400 kr.
I samma riktning yttrade sig handl. S. A.
Bengtsson.
Lektor Lindahl däremot förde skolrådets
talan. Man måste se saken äfven från de
skattdragandes synpunkt. Lärarne hade extra
inkomster ej blott genom slöjdundervisningen
utan äfven utom skolan, hvilket man icke
borde förmena lärarekåren i Malmö: den hade
för högt anseende att missbruka friheten att
söka sig extra arbete.
D:r Ture Petrén yrkade bifall till lärarnes
petition: Malmö stad hade god råd att aflöna
sina lärare ordentligt.
Målaremästaren Antonsson framställde ett
medlingsförslag. Lönerna borde blifva 1,500,
1,700, 1,900 och 2,100 kronor.
Detta förslag understöddes af
bankdirektören Ola Andersson. Han erinrade om att man
borde se på deras rätt, som skola betala, och
ej blott på deras, som begära. Han ville dock
därtill foga det tillägg, att löneförhöjning
skulle beräknas äfven för den extra
tjänstgöringen med afdrag af 2 år 5 månader.
Lärarnes begärda förhöjning af 600 kr. för
fjärde lönegraden vore för styft tilltagen.
Häri instämde folkskoleinspektören d:r
Stenkula och adjunkten A. Påhlsson, hvilken
senare dessutom yrkade afslag på skolrådets
förslag angående förhöjning af
småskollärarinnornas löner.
D:r Petrén framställde ett annat
medlingsförslag. Lönerna skulle bestämmas till 1,500,
1,750, 2,000 och 2,250 kr., d. v. s. en ökning
af 250 kr. för hvarje lönegrad.
För detta förslag talade grosshandlaren
Winckler och sedermera äfven hrr Berg och
Bengtsson, under det rektor Isberg och
kalkbruksägaren Cederberg förordade det
Antons-sonska förslaget.
Lektor Lindahl anhöll, att stämman genom
att ej rösta för något af de högsta
löneförslagen måtte visa sin erkännsamhet mot
skolrådet, som bevakat stadens intresse.
Efter slutad diskussion förklarade
ordföranden d:r Petréns förslag antaget.
Votering begärdes och antogs hr Antonssons för-
slag till kontraproposition. Petrénska
förslaget samlade 11,505 röster och
Antons-sonska 1,517. Voteringen varade från kl.
Va 9 till nära kl. 12 på natten.
Därefter godkändes utan diskussion
skolrådets förslag till lönereglering för
lärarinnorna vid folk- och småskolan.
Helsingborg.
Skolrådet hade, såsom i ett föregående
nummer omnämtSj förordat en af lärarne
framställd ansökan om lönernas höjande till
1,500, 1,750 och 2,000 kr. samt inrättande
af en fjärde lönegrad om 2,250 kronor.
Dock hade skolrådet velat ha som villkor
stadgadt, att lärare icke utan skolrådets
medgifvande måtte hafva någon verksamhet,
som kunde störande inverka på hans
lärarekall. Vid kyrkostämman den 31 oktober
uppstod en liflig debatt om denna fråga.
Först vände sig generalmajor Bergenstråhle
mot villkoret, att läraren ej finge ägna sig åt
annan verksamhet. Det blefve svårt att i
praktiken genomföra det, och skolrådet kunde
ha svårt att döma rätt, om det gällde t. ex.
förtroendeuppdrag.
Var f s timmer m an Andersson ville ej, att
ökningen skulle fastställas som lönebelopp utan
som dyrtidstillägg att utgå för året, då
skolrådet funne det af förhållandena påkalladt.
Betänkligast fann hr Vidmark det fjärde
ålderstillägget. Det vore obilligt begärdt och
skolrådet borde aldrig hafva tillstyrkt det.
Hr Olsson Olin höll styft på förbudet mot
extra verksamhet. Få lärarne ägna sig åt
sådan, anse de den viktigast. Borttagande
af detta villkor skulle vara ett
misstroendevotum mot skolrådet. Han skulle ej bli
förvånad om han en dag finge se alla lärarne
som - restauratörer.
Häremot genmälde d:r Ljungdahl, att
villkoret om oförvitlig tjänstgöring vore
tillräcklig garanti mot dylika farhågor, helst sedan
staden fått folkskoleinspektör. Intet bolag
ville väl till restauratör antaga en person,
som hade fullt upp med tjänstgöring i skolan.
Grosshandlare Nelson föreslog lönegraderna
1,500, 1,700, 1,900 och 2,100 kronor.
Direktör M. Sommelius yrkade bifall till
skolrådets förslag med borttagande - af
villkoret, och
redaktör Axel Svenson instämde, under
påpekande dessutom att utdebiteringen till
skolorna ej behöfde ökas genom löneförhöjningen.
I det Nelsonska förslaget instämde hrr
Vidmark och Sven Bengtsson, hvaremot
hr Trägårdh, som var öfvertygad om att
lärarne genom nit och skicklighet vore värda
den högre lönen, likväl för att lättare lösa
tvisten ville låta förslaget om en fjärde
lönegrad falla för denna gång.
Stämman beslöt med stor röstöfvervikt
att bifalla skolrådets förslag utan villkor.
Äfven frågan om lärarinnornas löner
vållade debatt. Skolrådet hade tillstyrkt 100
kronors förhöjning i hvarje lönegrad.
Snickaren Joh:s Persson och redaktör Axel
Svenson yrkade lönegradernas fastställande
till 1,200, 1,450, 1,700 och 1,950 kronor.
Hr Olsson-Olin fann en extra lönegrad åt
lärarinnorna å 1,800 kr. lämplig.
Grosshandlaren Nelson föreslog 1,200, 1,300,
1,500 och 1,600 kr.
Häri instämde direktör Sommelius, som dock
ville hafva fjärde lönegraden till 1,700 kr.
Hr Ljungh framställde slutligen ett
medlingsförslag, upptagande lönegraderna 1,200,
1,350, 1,500 och 1,650 kr.
Detta blef ock stämmans beslut.
Uppsala.
Kyrkostämman den 31 oktober var
synnerligen talrikt besökt och som ordförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
