Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
639
samme författares båda planschserier,
hvarefter följer teckning efter gips, klots och
diverse föremål. För undervisningen på
skolornas högsta stadier finnas särskildt
anställda fyra ordentligt utbildade
teckningslärare.
Dödsfall.
C. J. Mellander f. Den 26 sep
tember afled på sin egendom Q-rimsås f.
folkskolläraren, kantorn och organisten i
Bollebygds församling Carl Johan
Mellander.
Han var född 1815 i Svenljunga, tog år
1850 folkskollärareexamen och
organistexamen i Lund, blef 1851 ordinarie lärare i
Bollebygd och tog 1878 afsked med pension
från denna befattning.
Den hädangångne var en hedersman af
gamla stammen, gladlynt och munter,
varmhjärtad och blid. Under ganska små
omständigheter uppfostrade han en talrik skara
egna barn, men visste alltid att med råd
och dåd hjälpa äfven andras.
Lönen kom honom ock till del för hvad
han gjort dessa minsta och i högre mått
än hvad gemenligen fallet är med skolans
lärare. Hans hustru fick nämligen som
syster till den för 16 år sedan aflidne
mång-millionären, grosshandlaren och sågverksägaren
A. P. Hedberg i Sundsvall ärfva en stor
förmögenhet. Men M. bar rikedomen med samma
jämnmod som förut fattigdomen: kanske
blef hans lynne än mer jämnt och hans
leende än mer bredt.
Han sörjes af änka, barn och barnbarn
samt många fränder och vänner.
FRIA ORD.
Bort äfven med de förberedande
sångöfningarna!
Helt säkert kände många med
undertecknad glädje och tacksamhet mot en insändare,
som i senaste numret af Eder aktade tidning
tagit till orda mot de förberedande
seminariekurserna och deras missbruk, men
undertecknad vill såsom väl behöfligt tillägga: Bort
äfven med de förberedande sångöfningarna!
Vid ett af våra manliga seminarier, där en
förberedande seminariekurs hölls förliden
sommar, fann också läraren i musik och sårig
vid nämda seminarium det förenligt med sin
kassas behof att öppna en förberedande kurs
i sång för dessa elever. Naturligtvis
annonserades ej öppet härom. Det blef kändt bland
eleverna, att »i sång var det grufligt svårt att
blifva godkänd», men också, att den brist, som
fanns, lätt kunde af hjälpas med några
lektioner i nämda ämne men n. b. för läraren i
samma ämne vid seminariet. Snart togo alla
(med undantag af ett par stycken) i
preparand-kursen lektioner i sång, och de, som kände
sig osäkra, utbetalade ända till 30 kronor.
Vid inträdesexamen pröfvades ej de flesta
af dessa i nämda ämne - det var ju
undan-gjordt förut - utan endast några få
(naturligtvis för formens skull) > ville han höra ännu
en gång».
Äger en lärare vid seminariet rätt befria
från tentamen i visst ämne, äfven om han
känner den sökandes förmåga däri? Bör ej
rektor noga of ver vaka tentamen, att något
slikt ej får passera? Och hvilket föredöme
gifves således ej de unga redan vid inträdet på
seminariet! Ett sådant handlingssätt, huru
danar det lärarekaraktärer!
Såsom belysande exempel på huru mycket
en inträdessökande, som genomgått en
förberedande kurs vid seminariet, fick »staka»
sig och ändå vinna inträde, må anföras
följande från inträdesexamen. En lärare i
naturkunnighet frågade: »Hvilken skillnad
finnes mellan en tupp och enhvalfisk?» Frågan
var naiv men svaret ännu mera; det lydde
mycket tvärsäkert: »Tuppen lägger ägg, men
det gör ej en hvalfisk.» Som nämdt är:
»denne kom in.» Reflexionerna göra sig själfva.
öga.
»Folkskollärarebristen.»
Det var år 1881. Många inträdessökande
hade anmält sig vid seminariet. I första
klassen intogos 44 elever. Af dessa
utexaminerades 21 år 1885, fyra år 1886, två år 1887
och en år 1889.
De öfriga 16 blefvo aldrig skollärare. Men
oaktadt denna stora »kuggning» kunde icke
alla de utexaminerade erhålla vikariat det
första året. Vikariearvodet på landet var i
allmänhet 50 kr. i månaden samt bostad -
under lästiden.
Är det nu meningen, att det åter skall blifva
öfverflöd på utexaminerade lärare?
Är det månne bättre,**att en utexaminerad
lärare i afbidan på att erhålla vikariat skall
gå sysslolös och i brist på existensmedel
måhända nödgas anmäla sig som arbetslös
och brödlös på fattighuset - såsom en dansk
läkare med högsta betyg nu måst göra på
grund af det danska läkareproletariatet - än
att låta en pensionerad lärare undervisa
någon månad, då t. ex. sjukdomsfall inträffar?
Mig synes, som om hvarje utexaminerad
lärare borde tillförsäkras plats med minst 600
kr. lön jämte bostad. Då nu fordringarna
äro så stora att blifva lärare, bör då icke en
församling förklara sig nöjd, om endast en
sökande anmäler sig till en i ett eller annat
afseende mindre god plats? Eller skulle
månne denne ende sökande nödvändigt vara
oduglig eller på annat sätt olämplig såsom
ordinarie lärare på den annonserade platsen?
P.
Mineraliesamling
saknas nog ännu i ett stort antal folkskolor,,
åtminstone på landsbygden. Detta torde till
rätt betydlig del bero därpå, att de samlingar,
som vanligen tillhandahållas, oftast ställa sig
något dyra i förhållande till den
knapphändiga tid, som kan komma mineralogien till
godo i flertalet landsbygdsskolor.
Genom annons i Svensk Läraretidning
tillkännagaf för någon tid sedan folkskolläraren
J. A. Brulin i Gusselby, att han
tillhandahåller mineraliesamlingar på 12 ä 15 n:r mot
25 öre pr n:r till de lärare eller skolor, som
önska sådana.
Sedan jag från hr Bruhn förskaffat mig en
dylik samling och funnit mig synnerligen väl
belåten med den erhållna sändningen, kan
jag icke underlåta att på detta sätt fästa
skolråds och lärares uppmärksamhet på det af
hr Brulin erbjudna tillfället alt erhålla en
vald mineraliesamling till billigt pris. Den
lilla utgiften på 3 eller 4 kronor jämte några
öre i fraktomkostnader skall säkerligen ingen,
som från nu antydda håll förskaffar sig en
miiieraliesamling, behöfva ångra.
Broddarp den 30 september 1898.
A. Th. Engstrand.
Utlandet.
En minnesvård aftäcktes den 26
september i Vallekilde, Danmark, öfver den bekante
danske folkhögskoleföreståndaren Ernst Trier.
Mer än två tusen personer närvoro. Vården
utgöres af en 3 meter hög, trekantig
granit-prisma med ett väldigt Triershufvud, f or m ad t
af konstnären Joachim Skovgaard. Prisman
står på ett väldigt stenblock, hämtadt från
Betlehem. Bidrag till stöden hafva influtit från
alla tre nordens länder samt Amerika. Uti
aftäckningstalet erinrade Triers gamle vän
pastor Hoff i Köpenhamn om Triers stora
lifsgärning och ädla personlighet, hvad han
varit för Vallekilde skola under 30 år och
för 7,000 elever. Hvilans folkhögskola och
elevförbund hade sändt en krans med band
i de svenska färgerna.
En internationell
folkskollärarekongress är ifrågasatt att hållas år 1899 eller
1901. Korrespondens rörande denna fråga
har sedan någon tid pågått mellan
centralstyrelserna för Englands och Hollands
lärareföreningar.
Obligatorisk undervisning i kokning oeh
Sömnad kommer att införas i alla offentliga
flickskolor i Chicago, sedan de i några skolor
därstädes anställda försöken gifvit ett
tillfredsställande resultat.
Sommarskolor för fattiga barn finnas
i en del amerikanska städer. Då Chicagos
sommarskolor i år öppnades, infunno sig
4,000 barn och anhöllo att bli inskrifna, men
som rum fanns blott för hälften, måste de
öfriga 2,000 sändas hem utan att få börja
skolgång.
Undervisningen i dessa sommarskolor är
så praktisk och treflig som möjligt. Den dag
botanik och geologi förekomma föras barnen
t. ex. ut i skog och mark för att få en bättre
insikt i ämnet och samtidigt en uppfriskande
utflykt. Det är till stor del dessa
exkursioner ut på landet, som gjort sommarskolorna
så omtyckta af stadens fattiga barn.
På rena allvaret och ej på skämt har i
Berlin framkommit ett förslag om stiftande
af en lag, enligt hvilken hvarje ung flicka
senast före fyllda 20 år hos en af staten
tillsatt examenskommitté skulle vara pliktig att
skaffa sig intyg om, att hon vore i stånd att
laga de i ett godt, borgerligt kök
förekommande maträtter o. s. v. Detta är det
vederlag, som kvinnan bör lämna för det hon är
medlem af ett välordnadt statssamhälle.
Allmän värnplikt för männen! Allmän
matlagningsplikt för kvinnorna!
Sagda maträtter skola vara upptagna och
beskrifna i en af öfverstyrelsen erkänd
kokbok, så att de unga flickorna kunna veta,
hvilka rätter de böra kunna laga.
Hvar kursen inhämtas är likgiltigt. På det
ingen ung dam må kunna undandraga sig sin
allmänna matlagningsplikt, skall där föras
noggranna listor liksom öfver de värnpliktiga.
Skaffas ej föreskrifvet intyg inom
föreskrif-ven ålder, skall vederbörande insättas uti
tviångskokskolor, tills betyg kan erhållas.
Breflåda.
(Meddelanden och förfrågningar i bref och å brefkort.
som icke äro undertecknade med afsändarens namn och
adress, lämnas utan afseende.)
486. Fjolår. Formulär till merit- och
tjänsteförteckning finnes i denna tidning n:r
8 detta år.
487. Peter. 1) och 2) Blott under
folkskolans lästid. 3) Det senare. 4) Genom
särskilda intyg af skolrådsordförandena eller
utdrag ur skolrådsprotokoll eller annorledes.
5) och 6) Härom inga fullt tydliga prejudikat.
488. D-t. Antagligen ej. Dock intet
prejudikat i ämnet.
489. L. V. 1) Alla skäl att försöka. 2)
Ja. Hos länsstyrelsen skall begäras
besvärs-hänvisning.
490. Alfred. 1) 765 kr. enligt sista
stämmobeslutet. Det föregående beslutet var
villkorligt. 2) Ingen följd, då Eder lön aldrig
varit lägre än i proportion till statsbidraget.
491. John 27. 1) Så snart full enighet ej
råder, är församlingen skyldig öfvertaga
skol-husbyggnadsskyldigheten. 2) Nej. 3) Han
kan klaga, men ingen utsikt till ändring. 4)
Intet stadgande. 5) Obekant för oss. 6)
Ja. 7) Ja.
492. Prenumerant. Räkna efter i
almanackan, huru många läsdagar som infalla
under de stadgade nio månaderna. Då Ni icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
