Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
SVENSK LÄRARETIDNING.
’N:r:;37
man xädd för, att en ledsam händelse skulle
störta ej blott samskolan utan hela den
skola, det vore fråga om.
En mera förmedlande ståndpunkt
representerades af föreståndarne Strandmark,
Odhner och Helmstein, som ansågo, att det
vore bra, om några skolor ville börja,
särskildt de yngre, så att man finge mera
erfarenhet om, hur samundervisningen komme
att verka.
Utan bestämdt uttalande yttrade sig
fröken Leffler och föreståndaren A. Th.
-Vi-fell i Grimslöf.
Diskussionen, som nästan antagit
karaktären af öppen omröstning, fick utgöra svar
på frågan.
Sista frågan, som medhanns, handlade
om Nationalekonomiens betydelse som
läroämne vid folkhögskolan. Den inleddes af
d:r Holmström, som framhöll ämnets
betydelse både för manliga och kvinnliga skolan
samt konstaterade elevernas stora intresse
för ämnet. Dock borde man ej införa det
som nytt ämne med särskildt namn.
Talaren redogjorde därpå för det sätt, på
hvilket han tager undervisningen, och belyste
detta med en mängd exempel ur den värld,
som eleverna bäst förstå. (Lifliga applåder!)
Till följd af den begränsade tiden blef
diskussionen knapphändig. Endast en talare,
föreståndaren Sjögren, yttrade sig. Äfven
han förordade ämnet men ville öfverföra
det till landtmannaskolan. Om man också
icke hade nationalekonomi som särskildt
ämne, vore lätt att i andra ämnen infläta
nationalekonomiska lärdomar.
Därmed var den för mötesförhandlingar
anslagna tiden tilländalupen, och d:r
Holmström afslöt mötet med ett kortare tal, i
hvilket han framhöll den betydelse, som
tankeutbytet kunde hafva både för äldre
och yngre. Talaren tackade till sist alla
utomstående, som hedrat mötet med sin
närvaro.
Därpå afsjöngos några verser af »Vårt
land» samt sista versen af psalmen 500, och
sjunde svenska folkhögskolemötet hade
slutat sina förhandlingar.
Sista mötesdagens eftermiddag företogo
mötesdeltagarne en utflykt till Nääs, därtill
inbjudna af direktören O. Salomon, själf
tillhörande folkhögskolan så till vida som
han är medlem af Älfsborgs läns
folkhögskolas styrelse samt föreståndare för en
anstalt, som i mycket ledes i
folkhögskoleanda och som af flere folkhögskolemän
betecknats just som en folkhögskola.
I en särskild järnvägsvagn, som af
vederbörande ställts till mötesdeltagarnes
förfogande, samt i den lilla båten
»Säfvelången» färdades man mot målet, det lika
vackra som världsberömda Nääs. Vid
bryggan mottogos de resande af hr och fru
Salomon, som förde sina gäster till allt det
sevärda, som Nääs har att bjuda på: de
välordnade slöjdsalarne, det ståtliga slottet
med sin vackra park, den vördade donatorn
Aug. Abrahamsons graf, den lifliga
lekplanen, det inbjudande »Vänhem» m. m. Stor
var också gästfriheten från hr och fru
Sa-lomons sida: först kaffe i deras enskilda
bostad, så förfriskningar å slottet och till
sist supé å »Vänhem». Belåtenheten var
också oblandad och kunde ej vara annat,
då folkhögskolemännen vände åter till
Göteborg. På järnvägsperrongen därstädes ut
byttes de sista afskedshälsningarne efter det
lärorika och angenäma mötet.
Under mötets lopp afsändes telegram till
konungen, från hvilken äfven svar ingick.
Statsrådet Claeson hade sändt bref med
hälsning och välgångsönskan till mötet, och
blef äfven till honom telegram afsändt.
Svar å detta ingick.
Telegram afsändes vidare till doktor Bendz
å Alnarp, en af den första folkhögskolans
stiftare. Svarstelegram anlände.
Hälsningar ingingo från Bodens
folkhögskola, från föreståndaren för Uppsala
folkhögskola d:r Gr. A, Magnusson, från förre
folkhögskoleföreståndaren kollega G-.
Norlander i Oskarshamn och från ledamoten af
Älfsborgs läns folkhögskolas styrelse rektor
F. Nordin i Vänersborg.
En hälsning öfverbragtes äfven från det
nyligen å Nääs samlade andra privata
nordiska skolmötet.
#
Vi sade strax häröfvan »lärorika och
angenäma mötet». Detta är dock för litet
och kanske äfven för hvardagligt sagdt, då
det nog i regeln kan sägas om de allra
flesta möten. Här kunde gärna sägas det
betydelsefulla mötet. Ty på intet
föregående folkhögskolemöte torde så många
viktiga beslut vara fattade.
Det näst föregående folkhögskolemötet,
det i Uppsala 1892, blef epokgörande för
den lyftning åt vår folkbildning, som
vunnits genom det å mötet fattade beslutet om
»sommarkursers» hållande, och särskildt kom
mötet härigenom att verka utåt, framför allt
till förmån för lärarekårens höjande i
allmänbildning och vetenskapligt intresse.
Besluten vid det nu hållna mötet afsågo
uteslutande folkhögskolans egen lyftning,
men voro härvidlag både många och viktiga.
Vi påpeka några af dem:
beslutet att ingå till regeringen med
anhållan om höjdt anslag till skolorna och
tillsättandet af en kommitté för ärendets
behandling;
beslutet att ingå till regeringen med
begäran om, att denna icke lämnar
stipendiemedel till andra manliga elever än dem, som
fyllt 18 år, och till andra kvinnliga än dem,
som fyllt 16 år;
mötets anslutning till de principer för val
af andre-lärare, som direktör Holmberg
framställde ;
beslutet att utgifva en årsskrift;
uttalandet för feriekurser, företrädesvis
för folkhögskollärare;
utseendet af ett verkställande utskott med
större befogenhet än förut;
önskan om oftare återkommande möten;
uttalande för, att folkhögskolans lärare
borde söka bli delaktiga i folkskollärarnes
pensionsinrättning och hänskjutandet af
ärendet till förutnämda kommitté.
Dessutom gjordes flere viktiga uttalanden,
ehuru formliga beslut ej stadfäste dem. Hit
räkna vi:
hr Holmbergs varma inlägg till förin ån
för fasthållande vid folkhögskolans ideella
skolprogram;
häfdandet af nationalekonomiens betydelse
som läroämne i folkhögskolan;
de olika uppslagen för att komma i
åtnjutande af reseunderstöd;
den betydelsefulla meningsbrytningen
beträffande samundervisningen.
Äfven rena framtidstankar uttalades, fast
inga beslut om dem fattades. Främst bland
dessa må nämnas
d:r Strandmarks storartade förslag till
organisation af hela svenska folkhögskolan,
vidare
hr Ola Anderssons påpekande af
nödvändigheten att inrätta en andra årskurs äfven
för kvinnliga afdelningen; och kanske vi hit
få räkna
hr Velins förslag om inrättande i
hufvudstaden af kurser för folkhögskolans
lärarinnor, så att dessa än bättre må fylla sina
platser, särskildt för meddelande af äfven
teoretisk undervisning i handarbetena.
Man skulle med fog kalla ett möte
betydelsefullt, om endast hälften af dessa
beslut eller uttalanden blifvit gjorda.
, # -, . ,
Som man kunde vänta, spelade sången
en stor roll vid mötet. Före och efter
diskussionerna sjöng man oftast en unison
sång. Som bekant användes sången flitigt
i folkhögskolorna. Den betraktas där som
ett af de bästa bildningsmedlen, men man
sjunger nästan uteslutande enstämmig sång,
den enda som är möjlig, då man vill föra
ut eller återupplifva sången bland folket.
De båda första dagarna voro
mötesdeltagarne samlade till samkväm å
Trädgårdsföreningen, där måltiderna äfven intogos.
Dessa samkväm präglades af den allra bästa
stämning, och månget kraftigt »lefve»
höjdes. Den, som i synnerhet var föremål för
hyllning, var förutnämde bankdirektör Ola
Andersson, den, hos hvilken tanken först
rann upp om nödvändigheten af en
medborgareskola, ehuru namnet folkhögskola ännu
icke var uttaladt å denna sidan Öresund.
Äfven »folkhögskolans skald», doktor A.
U. Bååth, som varit lärare å Hvilan, blef
föremål för hyllning.
För öfrigt uppfriskades samvaron sista
aftonen genom åtskilliga visor och historier,
som med. d:r August Bondeson hade
vänligheten föredraga. S. V.
FÖR DAGEN.
»Folkkyrka och folkskola.»
Under denna rubrik läsas i Svenska
Dagbladet några betraktelser med
anledning af biskop Billings senaste
herdabref, författade af den inom
folkskollärarekåren genom sitt arbete för
»universitets-utvidgningen» så väl bekante;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
