Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 27
Bredestad och Alb. Johansson i Mörlunda.
– Vid val af lekmannaombud i Uppsala
den 16 nästl. juni till det blifvande
kyrko-. mötet voro följande folkskollärare elektorer:
J. P. Thorsell i Alunda, A. Bergman i
Dannemora, E. O. Nyberg i Ekeby, N. T. Kjellbom
i Häggeby, E. Andrén i Kulla, E. Ehrenström
i Tensta, J. Östlund i Tillinge, C. E. Vendin
i Hökhufvud, E. Elin i Väster-Löfsta och J.
F. Pettersson i Norrby. Därjämte flera f. d.
skollärare, nu endast organister.
- En synnerligen anslående högtidlighet ägde
rum i Säfsnäs kyrka den 26 juni. För sista
gången tjänstgjorde då läraren vid
Fredriksbergs folkskola, klockaren och organisten J.
Berggren, som den l dennes efter 35 års
oförtrutet arbete drar sig tillbaka till en
välförtjänt hvila. Efter slutad gudstjänst
frambar kyrkoherden Falk från predikstolen
under en rörelse, som delades af åhörarn e, ett
varmt tack från församlingen till den
afgående läraren, och särskildt ville han säga
honom ett uppriktigt tack för samarbete i
kyrkans och skolans tjänst och för en vänskap,
som aldrig sviktat. I koret öfverlämnades åt
den afgående läraren ett dyrbart
Halda-guld-ur, åstadkommet genom insamling.
- Kamratmöte mellan 1895 års från Kalmar
folkskollärarinneseminarium utgångna
lärarinnor hölls den 20 juni i Kalmar. Tretton
voro förhindrade att deltaga. Närvarande
voro folkskollärarinnorna Julia Axen i
Näshulta, E. Billing, f. Wulff, i Kristianstad,
Selma Fornander i Alsterbro, Elna Gottfriedz
i Linköping, Sigrid Holm i Stockholm, Stina
Månsson i Jonsered, Maria Svensson och
An-nilla Nilsson i Malmö och Emma Pontén i
Huskvarna samt Emmy Ulfsparre,
döfstumlära-rinna vid Manilla. Rektor Vickbom inbjöd
mötesdeltagarne samt i staden vistande
medlemmar af seminariets lärarekår till silt hem.
Telegram ingingo från lärarinnor och
kamrater, och dagen därpå gjordes utfärd till
Grimskär. Nytt möte skall hållas i Kalmar
år 1905.
Hernösands stifts andra
allmänna folkskolläraremöte.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
I Luleå, öfre Norrlands hufvudstad, hölls
under förra veckan det andra allmänna
folkskolläraremötet för Hernösands stift.
Mötet inleddes med vespergudstjänst i
stadens vackra nya kyrka den 26 juni
enligt ritual och musik, som utarbetats och
arrangerats af organisten N. E. Anjou i
Hille. En af omkring 30 mötesdeltagare
bestående blandad kör, anförd af hr Anjou,
utförde tillhörande körsånger på ett
förtjänstfullt sätt. En anslående vesperpredikan hölls
af kyrkoherden på platsen O. A. Vester.
Den 27 juni öppnades mötet af
ordföranden i bestyrej^en, folkskoleinspektören i
Norrbottens län d:r A. Nordlander. Till
mötets ordförande utsågs landshöfding K. S.
Husberg, till vice ordförande öfverste M.
Alsterlund. Till sekreterare valdes hrr A.
F. Sortelius från Edefors och August
Nordström från Neder-Luleå; till vice
sekreterare hrr Hj. Boström från Sundsvall
och -N. E. Lindhström från Altappen. Hr
Per Sjölund från Djupvik var af
bestyreisen anställd som mötets stenografiska
referent.
Sedan kontraktsprosten, teol. d:r J. A.
Englund hållit föredrag om det centrala i
folkskoleundervisningen (kristendom och
historia), vidtog diskussion af programmets första
fråga: Genom hvilka medel torde den upp-
växande ungdomens sedliga och intellektuella
utbildning särskildt å landsbygden
lämpligast kunna befrämjas? Frågan inleddes af
folkhögskoleföreståndaren Y. Melander.
Från vissa håll, sade talin, hör man en
högljudd klagan öfver vår tids ungdom.
Mången äldre talar med förkärlek om »den gamla
goda tiden»." Tal:n för sin del vore dock
öfvertygad därom, att ungdomen utvecklades
till något helare och bättre än förr i världen.
Man erinre sig vidskepelsen och
dryckenskapen ! I afseende på dem är det bra mycket
bättre nu än förr. Men ännu är nog mycket
öfrigt att önska med hänsyn till det
uppväxande släktets sedliga beskaffenhet.
Ett lyte, som ofta lägges vår ungdom till
last, är dess benägenhet att bli förnäm, att
taga exempel från de högre
samhällsklasserna. I sammanhang därmed står
ringaktning och motvilja för kroppsarbete och
ansträngning. Detta torde bero därpå, att den
öfvervägande delen af skoltiden ägnas åt
intellektuell utbildning. Som ett viktigt
moment i ungdomens bildning borde ingå
aktning för samt mod och kraft till arbete. Det
är en svår uppgift att bringa ungdomen
därhän; men ungdomen är bildbar.
Hemmen äro nog ofta allt annat än goda.
För ett rätt samförstånd och samarbete
mellan hemmet och skolan äro föräldramöten och
besök i hemmen af stort värde. Af
synnerlig vikt är, att ungdomen efter afgången från
folkskolan och konfirmationsundervisningen
ej lämnas åt sig själf utan erhåller fortsatt
utbildning och handledning under den
brytningstid, den då går till mötes. Det är i hög
grad framtidens uppgift att taga hand om
den ungdom, som lämnat skolan, och som
kanske är den mest mottagliga för såväl
intellektuell som moralisk utbildning. Ungdomen
är i behof af mod, tillförsikt och kraft. Ett
godt medel härtill är gymnastiken, hvarpå
tal:n sett många talande exempel i Danmark,
där s. k. aövelsehus» (gymnastiksalar) äro
uppförda öfverallt på landsbygden.
Under diskussionen framhölls ungdomens
brist på pietetskänsla och lydnad såsom
svåra lyten, hvartill hemmen i betänklig
grad vore orsaken, enär de i afseende på
barnens uppfostran tyvärr allt för ofta, så
att säga, »taga sig tjänstledighet» och
vältra allt bekymmer och ansvar därför på
skolan. För att råda bot härpå ville en
talare göra småskoleundervisningen till en
hemmets sak och folkskolan till en
ungdomsskola, ungefärligen omfattande tiden
mellan 12 och 17 år, dock så, att
kroppsarbete skulle som en väsentlig faktor gå
hand i hand med skolarbetet. Hans
framtidsperspektiv tedde sig sålunda: Låt
hemmet rå om barnet, låt skolan rå om
ungdomen, låt samhället rå om de mogna
männen och kvinnorna! Skolbibliotek, sång och
lek framhöllos såsom goda medel; vikten af
fysisk uppfostran betonades äfven; viktigast
vore dock en kärleksfull behandling från
fostrarens sida: »kärleken skall förena, rena
och ena».
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Därpå hölls ett intressant föredrag af
regementspastor T. H. Svartengren öfver
ämnet: Huru man undervisar i lappkåtan, \
hvarpå följde diskussion öfver andra frågan
på programmet: Är klagan öfver att
nutidens föräldrar för litet sysselsätta sig med
sina barn berättigad, och om så är, hvad
kan läraren göra för a f hjälpande af ett
sådant missförhållande? Frågan inleddes
af seminarieföreståndaren E. Lindbäck, som
till motto för sitt anförande valt Geijers
ord: »Visa mig föfäldravördnad hos ett
folk, och jag profeterar det en lång
framtid.» Inledaren föreslog följande resolution:
Om ock i många familjer det glädjande
förhållande äger rum, att föräldrarna med
kärlek vårda sig om sina barn och med intresse
följa deras utveckling, k an å andra sidan ej
förnekas, att andra brista i dylikt afseende. Det
blir i sådant fall lärarens plikt att söka
genom lära och lefverne godtgöra hemmets
försumlighet sarnt genom samtal med
föräldrarna och, när helst för. öfrigt tillfälle därtill
yppar sig, betona nödvändigheten af att
föräldrarna så mycket som möjligt sysselsätta
sig med sina barn och därigenom hjälpa
skolan att uppfylla den fordran, man ställer på
henne, nämligen att vara uppfostrande.
Efter öfverläggningens slut antogs
följande af ordföranden formulerade svar:
Under uttalande af den uppfattning, att
skolans åtgöranden för att afhjälpa det
missförhållande, som beröres i den uppställda
frågan, icke enligt sakens egen natur kunna
blifva af någon synnerligt genomgripande
verkan, med mindre inom samhället utbildar sig
en annan och bättre uppfattning af
familje-lifvets betydelse och riktiga inrättande, i
samband med hvilken ändrade uppfattning man
ock borde hafva att förvänta, att
lagstiftningen i högre grad än hittills komme att gifva
uttryck åt den åsikten, att åtminstone på
småskolans stadium hemmen böra mera än
för det närvarande taga hand om barnens,
uppfostran och utbildning, biträder mötet i
öfrigt det af inledaren framställda
resolutionsförslaget.
Nästa fråga lydde: Huru bör
slöjdundervisningen i folkskolan anordnas för
att den må blifva af både pedagogisk och
praktisk betydelse? Inledaren, slöjdinspektör
C. Gavuzzi, ville lägga hufvudvikten pä
den praktiska anordningen af slöjden.
Diskussionen rörde sig om förhållandet mellan det
»praktiska» och det »pedagogiska». Hr Hj.
Boström, Sundsvall, m. fl. talare förde den
pedagogiska slöjdens talan och framhöllo,
att det sant pedagogiska äfven är det sant
praktiska. Diskussionen fick utgöra mötets
svar på frågan.
Tisdagen den 28 juni fortsattes
förhandlingarna med föredrag af d:r A.
Nordlander om Barnens temperament. Därefter
vidtog diskussion af frågan: Huru skall
en tillräckligt skärpt lokalinspektion
åstadkommas i våra skolor? Inledaren,
regementspastor T. H. Svartengren, påvisade
de oerhörda afstånden inom Norrbottens län,
hvilka nödvändiggjorde en lokalinspektion
inom hvarje skoldistrikt. Under
öfverläggningen upplystes, att likartade förhållanden
vore rådande äfven inom Västerbottens samt
en stor del af Jämtlands och
Västernorrlands län.
Mötet enades om följande uttalande:
Inom distriktet erhåller en med
skolstad-gar och skolförhållanden förtrogen person,
helst en af distriktets präster eller
folkskollärare, årligt uppdrag af skolrådet att å dess
vägnar verkställa nödig lokalinspektion jämte
den, som under nuvarande förhållanden kan
af skolrådet åstadkommas. På det att den
ene prästen eller folkskolläraren härigenom
icke måtte betungas eller gynnas framför den
andra, när i distriktet flera finnas, må
uppdraget turvis flyttas från den ene till den
andre. Inom skolrådet uppgöres för hvarje
gång förslag, huru resorna skola anläggas.
De-för resekostnaderna erforderliga medlen ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
