Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
237
häraf har k. m:t medgifvit, att den an- |
märkta omständigheten ej må utgöra hinder |
för statsbidragets utbetalning, till följd hvaraf j
länsstyrelsen äger att taga ärendet under
förnyad pröfning.
Om riksspråket höll professor F.
Å. Wulff ett föredrag vid Lunds
pedagogiska sällskaps senaste möte. j
i
Först bemötte tal:n det stundom hörda på- l
ståendet, att endast det hvardagliga talsprå- j
ket vore ett verkligt lefvande språk. Tvärtom |
är hvarje odladt folks språk en flerhet af gans- j
ka skilda stilarter från det högtidliga fore- j
dragsspråket till det nyaste och mest vulgära j
alldagliga meddelnirigssättet. Om ock litte- j
raturspråket vore delvis konstladt,
ålderdom-ligt och ständigt bortdöende, vore det dock j
ett medel för meddelanden med samtid och !
eftervärld. Ytterligheterna äro det språk, j
som är svårbegripligt för sin ålders, och det j
som är svårfattligt för sin nyhets skull. Men |
däremellan ligger en vid stilskala, som om- j
fattar ett mera vårdadt och mera otvunget j
liksom ett mera allmänt och mera provinsiellt J
språk. Därför äro gränserna mellan högspråk i
och provinsmål svåra att uppdraga och »riks- !
språket» ett sväfvande begrepp. i
Men någonting måste anses som norm, |
om hvilket alla kunna någorlunda enas. Då
föres till riksspråket allt sådant som gillas
af personer med språkmedvetande och gehör
- i dubbel bemärkelse - både hvad
begriplighet och »god ton» angår. Vulgarismer och
hvardagsslarf å ena sidan och
bygdemålsfärg-ning å andra sidan stå utanför riksspråket.
Företrädet gaf talrn åt sydöstra Sörmlands
språk och det Stockholmsuttal, som
öfverensstämmer med detta, ehuru hvar och en af
de fyra stora språkprovinserna, östra och
västra Svealand, Götaland och Sydsverige
hvar för för sig hafva ett stort företräde
framför de enskilda bygdemålen inom
hvardera.
Riksspråket definierades slutligen soin det
språk, soni i mer eller mindre omsorgsfullt
bruk användes och fasthålles af bildade
personer, hvilka ha tillägnat sig en viss
hyfsning i sitt tal och förmå att någorlunda skilja
på hvad som hör till olika stilarter. I
synnerhet två uttalsarter böra komma till
omvårdnad äfven i skolorna, nämligen det
offentliga föredragets och det lediga
umgängestalets. Ju längre det dröjde, innan åhöraren
måste hänföra den föredragandes uttal till
en viss lokal hembygd eller klass, och ju
större den allmänna språkprovins vore, som
han slutligen röjde sig tillhöra, dess bättre
hade han tillägnat sig ett fullgodt riksspråk.
Tal:n öfvergick därpå till
rättstafningsfrågan, den han förklarade visserligen föga
hug-nesam men dock oafvislig. Det förnuftiga
tidsprogrammet vore: »Bort med stumma
tecken h
Helst önskade han, att frågorna skulle gå
i följande ordning:
1) /, f v utbytes mot v, när ljudet i vårdadt
uttal är v;
2) Ij mot j (i 10 ord); gj mot j (5 ord);
hj mot j (13 ord); Tiv mot v (17 ord eller med
pronominalia BO ord);
3) dt mot t och tt, när ljudet i vårdadt
uttal är t och tt.
Visserligen fruktade tal:n, att den
sistnämda reformen skulle utplåna skillnaden mellan
supinum och participium perfektum, så att
man en dag skulle våldsamt förvandla -it till
-et: »jag har taget» o. s. v. Men han ville i
allt fall förena sig med
Stockholmspetitio-närerna.
I den därpå följande diskussionen
förklarade professor A[xel Kock, att
rättstafningsfrågan är en ljufvudsakligen praktisk
fråga. Hur bör maiji reformera på ett
område radikalt men ej ifrågasätta för många
ändringar i ljudbeteckning samtidigt. Skill-
naden mellan particip och supinum vållade
så stora olägenheter för barnen, att man
borde vara med om förslaget att utbyta
beteckningen dt mot t och tt, och detta
icke allenast i fråga om verb utan
öfverallt, där ^-ljudet tecknas med dt. Tal:n
hade för sin del ej heller något emot att
använda endast en af formerna -it eller -et,
hvilkendera som helst.
Endast två äldre lektorer höllo på de
stumma ljudtecknen.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till klockare-, organist- och
kantorstjänsterna i Kalmar: 1) G. Johansson
därstädes, ’2) I. Vidéen i Laholm, 3) J. B.
Sten-hoff i Eldsberga.
- Till en folkskolläraretjäiist i Lund: 1)
O. Andrén, 2) A. V. Lagergren i Lund, 3) C.
Lindberg i Efveröd.
- Till två folkskollärarinnebefattningar i
Lund: 1) Frida Thelin därstädes, 2) Anna
Gyllin i Fiatön, 3) Ellen Rosenberg i Lund;
- 1) Anna Bergman, 2) Elin Lundborg, 3)
Hilma Landen, alla i Lund.
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Hangelösa, Skbg: vik. därstädes R.
Sahlberg (enhälligt).
- Till lärarinna vid Västerbo folkskola,
Ockelbo, Gflb.: Adelaide Blomqvist i V.
Vingåker.
- Till småskollärarinna i Try de, Krist.:
Augusta Hultgren i Malmö. (13 sökande.)
Organist- och kyrkosångareexamen är aflagd
i Karlstad af folkskolläraren L. A. Bystedt
från By.
- Till skodon åt fattiga skolbarn skall af
hundskatten i Råby-Rönö, Södm., användas
73 kr. och till sockenbiblioteket 50 kronor.
- Till poststationsföreståndare å Runmarö är
antagen folkskolläraren därstädes K. G.
Hellqvist.
- Till 33 lägre tekniska yrkesskolor har k.
m:t för innevarande år anvisat statsunderstöd
med sammanlagdt 44,900 kr. i belopp från
lägst 300 till högst 4,000 kr. åt hvardera.
- Feriekurser anordnas instundande
sommar (15-27 augusti) vid Käfvesta
folkhögskola i Nerke. En annons i dagens nummer
lämnar närmare upplysningar.
- En samaritkurs för småskollärarinnor skall
omedelbart efter vårterminens slut anordnas
vid Jönköpings läns
småskollärarinneseminarium i Hvetlanda.
- Ett allmänt s/öjd/äraremöte hålles i
samband med det tolfte allmänna svenska
folk-skolläraremötet i Norrköping, hvarom
tillkännagifvande återfinnes längre fram i dagens
nummer.
- Patriotiska sällskapets större medalj har
tilldelats klockaren och organisten i
Finnerödja, Skbg, Lars Vallgren för långvarig
gagnande verksamhet. Hr V., som är född 1823,
har tjänstgjort i 47 år.
- Ett vackert erkännande kom den 3 dennes
klockaren och organisten i Hässjö J. Fr.
Dahlberg till del, i det kyrkostämman beslöt, att
D., som den l nästa maj vid 65 års ålder af
går från sina befattningar, skulle erhålla en
årlig gratifikation af 200 kronor.
- Sitt tjugoandra läsår afslöt Tärna
folkhögskola på öfligt sätt den 6 dennes.
Föredrag höllos af föreståndaren Holmberg om
»folkbildningen» och af agronomen F. Änder
om »tidräkningen». Flickskolekursen börjar
den 18 dennes.
- Nedsättning af folkskolläraren E.
A.Lundströms lön. under 900 kronor hade Mo
församling, Vnrl, beslutat. Besvär anfördes
hos länsstyrelsen af L., och beslutet
upphäfdes. Församlingen har den 3 dennes
beslutat att icke öfverklaga länsstyrelsens utslag.
- Varning af skolrådet har en snickare i en
jämtlandssocken erhållit därför, att han på
åtskilliga sätt trakasserat läraren och sökt
att mot honom uppreta sina barn. Så har
han ej låtit dem begagna föreskrifna
läroböcker eller bevista skolan på bestämda dagar.
- Pedagogiska kurser i kvinnlig slöjd komma
att hållas i Gäfle och Ljusdal denna sommar
med anslag af landstingsmedel. Kursen
börjar på förra stället den l augusti och på det
senare den 4 juli. Undervisningen blir
kostnadsfri.
- Gäfle arbetsstuga för äldre gossar hade den
6 dennes afslutning för året. Till de 15
gossar, som deltagit i arbetet, utdelades 294 kr.
i olika poster, högst 49 kr. Fri frukost och
middag hade tillfallit gossarna under
arbetsdagarna.
- Högtidligen invigdes den 3 dennes ett nytt
skolhus i Norrtjärn, Hamrånge, Gflb.
Belägen på en upphöjd plats och med ett
dominerande läge, inrymmer den nya
skolhusbyggnaden en stor skolsal och
afklädnings-rum samt lärarinnebostad af två ljusa rum
ined kök.
- Med synnerlig högtidlighet firades deri 3
dennes uti Mönsterås hädangångne organisten
J. E. Preutz’ begrafning. Ett tusental
personer närvoro i kyrkan och såväl i som vid
köpingen flaggades allmänt på half stång.
Tal höllos på predikstolen och på
kyrkogården af prästerskapet.
- Som gåfva till alla Sveriges fasta folkskolor
har bokförlagsfirman Vahlström & Vidstrand i
Stockholm of verlämnat exemplar af den å fir-
| mans förlag utgifna stora planschen öfver
i illuniinationsfesten vid konung Oskar II:s
jubileum, utförd efter akvarell af R. Haglund
och i bokhandeln betingande ett pris af 3
kronor.
- Om klockares ringningsskyldighet har
tvistats i Trönö. Klockaren Ossian Öhrboin
begärde att blifva befriad från de kostnader,
som drabbade honom genom ringning och
klämtning. Kyrkostämman afslog hans
anhållan, men domkapitlet i Uppsala upphäfde
detta kyrkostämmobeslut. Församlingen
kominer ej att öfverklaga utslaget.
- Ersättning af allmänna medel med ett
belopp af 331 kr. 20 öre har k. rn:t på
hemställan af domkapitlet i Hernösand funnit
godt att ur anslaget till lappmarks
ecklesiastikverk anvisa åt läraren vid Skytteanska
skolan i Tärna församling O. P. Pettersson
för de kostnader, som han fått vidkännas
för uppförande af en s. k.
bryggstugebyggnad å skolbolet i Tärna.
- Skolrådet i Visby står kvar, enligt hvad
redan i förra numret i korthet meddelades.
I den skrifvelse, skolrådet härom aflåtit,
säger det sig nogsamt inse, att ett plötsligt
ombyte af församlingarnas alla
skolrådsledamöter skulle för skolan vara menligt, samt
förklarar ej mindre på grund af den utaf
kyrkostämmans flertal tillkännagifna önskan än
äfven med hänsyn till det af stämman uttalade
förtroende, samt under förhoppning om
framtida ostörd samverkan, att det beslutat sig
skola »tills vidare kvarstå».
- Minnesfest öfver Torsten Rudenschöld
firades af Trollhättans skolor den 2 d:s. Festen
hölls af skolorna och arbetareinstitutet
gemensamt i den af elektrisk upplysning rikt
strålande kyrkan. Föredraget om
Rudenschöld hölls af folkhögskoleföreståndaren S.
Velin. Ät minnet af Topelius ägnades några
ord af pastor Källner. Trollhättans
sångsällskap, en kvartett samt en större barnkör
utförde bl. a. sånger af Topelius. - I Askers
kyrkskola hölls Rudenschöldsfest den 3 <l:s
med minnestal af folkskollärarne K. O.
Sjölander och Sundell samt deklamation af
fröken Löfgren.- Sångföreningen »Oantus», en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
