- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
90

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

SYENSK LÄRARETIDNING.

N:r 6

ringar i gällande skolreglementen, som
af nya folkskolestadgan påkallas. En
dylik berömvärd åtgärd vore nog på
sin plats äfven inom öfriga stift. Fara
är eljest, att det skall dröja många år,
innan stadgan allmänt blir tillämpad i
verkligheten.

Nya skolreglementen

har man på åtskilliga ställen börjat
utarbeta i öfverensstämmelse med nya
folkskolestadgan. Här och där hafva
ock folkskollärare blifvit insatta som
medlemmar i de kommittéer, som skola
framlägga förslag i förevarande frågor,
och man kan ju ej annat än skänka
sitt erkännande åt detta sätt att för
skolans arbete tillgodogöra sig
lärarekårens erfarenhet.

Folkskolesalarna böra ej vara
varietélokaler.

Skolrådet i Vrigstad, Jönk., beslöt
nyligen, med anledning af
folkskolläraren K. A. Hultqvists hemställan, att ej
upplåta skolsalarna åt de stundom rätt
underliga existenser, som kalla sig
föreläsare, deklamatörer, landsmålare,
förevisare och s. k. sceniska konstnärer
»från Stockholm». Deras prestationer äro
oftast utan allt värde i estetiskt
hänseende men kunna verka
demoraliserande på en okritisk publik, som mest
består af ungdom. Men i hvarje fall
böra skolsalarna ej upplåtas för sådana
ändamål. Beslutet manar till
eftertanke och efterföljd.

Läsning och skolslöjd

ställas fortfarande allt som oftast i en
olycklig motsättning till hvarandra. Å
ena sidan sätter man såsom
skolslöj-dens ändamål att utbilda drängar och
pigor. Men en folkundervisning med
detta speciella syfte måste man å
andra sidan naturligtvis motsätta sig, och
följden häraf blir, att man kommer att
betrakta slöjden såsom något for
folkskolan främmande. JEtt nytt prof på båda
dessa missriktningar gifver den
agrar-diskussion, för hvilken vi på annat
ställe i dagens blad närmare redogöra.
Så mycket är dock nu i vårt land
taladt och skrifvet om Skolslöjden såsom
allmänt uppfostringsmedel, att det
borde vara lika omöjligt för
nyttighets-äflarne att längre missrikta som för
folkbildningsvännerna att längre
misstro densamma.

Kyrka och klassuppfostran.

Att hrr agrarer skola förfäkta en
med uppfostrans väsende så absolut
oförenlig princip som den om
klassuppfostran är helt naturligt. Men
undran måste det i sanning väcka att i
dessa dagar se kyrkans
värdighetsin-nehafvare träda upp såsom målsmän
för nämda princip. Ty är det någon
grundsats, som kyrkan genom
århundraden trofast vidhållit och som till
gengäld gjort dess storhet såsom kul-

tur- och samhällsmakt, så är det för
visso den, att bildningsbana och
verksamhetskrets icke böra bero af börden
utan af den inneboende personliga
dugligheten.

(iå vi till det andeliga ståndet - yttrar
härom vår store Geijer - så har detta mest
| af alla såsom en utmärkande egenhet inom
| sig bevarat hvad vi kallat kapaciteterna^ .
ari-\ stokrati. Ingen samhällighet har någonsin
| inom sig hyst liberalare grundsatser i detta
afseende än den kristliga kyrkan. Att ej börd,
att ej förmögenhet skulle berättiga till
hennes värdigheter, därför har hon i alla tider
stridt, och ingen af hennes epoker, de må
för öfrigt ha varit mer och mindre sant
kristliga, har saknat exempel att hon
företrädesvis tilldelat förtjänsten, utgången äfven ur
den lägsta hydda, sina högsta äreställen. Så
har den kristliga församlingen länge
förvarat och hyllat en princip, som är
upplysning-| ens egen, och som staten skulle tillägna sig,
sedan upplysningen ej mera kan vara
privilegierad, emedan himmelens ljus icke är det.

Men tiderna förändras och vi med
dem. Nu är det icke
ståndscirkulationens utan stånds stagnationens idé,
som kyrkans män förkunna.
Hufvud-intresset är icke längre att så vidt
görligt är låta hvarje kapacitet komma
på sin plats utan i stället att skaffa
största möjliga säkerhet för, att
agrarernas barn och barnbarn måtte bli
välmående agrarer samt statarnes barn
och barnbarn förnöjsamma statare.

Men skall detta hädanefter vara den
svenska kyrkans pedagogik, då har
denna kyrka svikit sina bästa
traditioner och gjort sig till trälkvinna under
rent materiella intressen.

Månne det icke vore en passande
uppgift för dem af vår kyrkas män,
hvilka såsom medlemmar af
agrarförbundet söka »värna om vår
modernäring», att litet oftare fästa sina
profana förbundsbröders uppmärksamhet
på den ej sällan förgätna sanningen,
att jordbruket är gjordt för människans
skull, icke människan för jordbrukets
skull?

Läkareintyget var ej
fullständigt. Skolrådet i Västerviks skoldistrikt
begärde hos länsstyrelsen att af allmänna
medel utbekomma bidrag till belopp af
225 kr. för aflönande under 137 dagar
under år 1897 af examinerad vikarie för
ordinarie folkskollärarinnan i församlingen
Signe Befrits, som på grund af
sjukdom varit under nämda tid tjänstledig.
Då de till grund för ansökningen
åberopade läkarebetyg icke innehölle, att
lärarinnans sjukdom varit af sådan beskaffenhet,
att densamma gjort henne oförmögen att
vederbörligen uppehålla sin tjänst utan att
dock för all framtid hindra hennes
återinträde i tjänstgöring, samt länsstyrelsen icke
ansåg sig vara behörig pröfva, huruvida den
uppgifna sjukdomen varit af angifna
beskaffenhet, fann länsstyrelsen det begärda
statsbidraget till aflöning åt lärarinnans vikarie
icke kunna utanordnas.

Häri har skolrådet förgäfves sökt ändring
hos k, m:t. Länsstyrelsens utslag har den
31 sistl. december blifvit fastställdt.

Utsträckt ansökningsrätt. Folk

skollärarinnan i Björklinge församling
Hedvig Charlotta Nordenström, som efter aflagd
småskollärarinneexamen och val vitsordad
tjästgöring såsom lärarinna vid småskola
och mindre folkskola genom k. m:ts
resolution den 30 oktober 1891 berättigats att
utan hinder däraf, att hon icke aflagt
folk-skollärarinneexamen, söka och emottaga
befattningen såsom ordinarie lärarinna vid
Läby folkskola i ofvannämda församling,
samt efter det hon blifvit till innehafvare
af nämda befattning utsedd allt fortfarande
innehade densamma och blifvit för denna
sin tjänstgöring väl vitsordad, har på därom
gjord ansökan af k. m:t erhållit tillstånd
att söka och innehafva ordinarie
lärarinnetjänsten vid Gryta folkskola i Tillinge
församling.

Uppskof med tillsättning af
klockare. På gjord ansökning af Vists
församling har k. mrt medgifvit, att med
tillsättande af nu lediga organist- och
klockarebefattningen inom församlingen får anstå
och samma tjänst skötas genom kompetent
vikarie, till dess folkskollärarebefattningen
vid en af församlingens folkskolor, den s. k.
kyrkskolan, blir ledig, då enligt
församlingens önskan sistnämda befattning skulle med
den förstnämda förenas.

Varnad folkskollärare. Vid sam

manträde den 5 juni 1897 beslöt skolrådet
i Askersunds landsförsamling att för
dryckenskap samt ådagalagd oförmåga och
oförstånd vid disciplinens uppehållande i skolan
tilldela folkskolläraren Johan Olsson sådan
varning som omförmäles i § 32 af gällande
folkskolestadga. O. klagade hos domkapitlet
i Strängnäs, men domkapitlet fann skäl icke
vara anförda, som kunde föranleda
upphäfvande af det öfverklagade skolrådsbeslutet,
hvilket alltså af domkapitlet fastställdes.

K. nr.t har den 31 sistl. december ej
funnit skäl att i domkapitlets utslag göra
ändring.

Sterbhusets rätt till
löneuppbörd, då ordinarie folkskollärare

aflidit. Sedan ordinarie folkskolläraren i
Jäla Gr. A. Lundgren den 23 sistlidna
november aflidit, men skoldistriktet till hans aflöning
för hela 1897 af statsmedel uppburit 466 kr.
67 öre, anmälde vederbörande
folkskoleinspektör detta förhållande hos länsstyrelsen
i Skaraborgs län med framhållande af, att
skoldistriktet syntes honom vara skyldigt
att återbära en tolftedel af uppburna
statsbidraget eller 38 kr. 89 öre, enär enligt k.
m:ts resolution i särskildt mål af deri 10
oktober 1890 sterbhus efter afliden
folkskollärare skall med utgången af den
månad, under hvilken läraren aflidit, frånträda
de med läraretjänsten förenade
löneförmåner. Likaledes framhöll
folkskoleinspektören, att då skolrådet i medlet af november
sökt och erhållit bidrag för aflöning af den
då sjuke lärarens vikarie för tiden 11 ök-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free