Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
71
var; hvad som står i samma stadgas § 49,
att »där föräldrar eller målsmän icke äga
tillgång att bekosta barnens kläder och
underhåll vid skolan, böra de genom
kommunens fattigvård härutinnan understödjas»,
så blir det ju alldeles öfverflödigt att
uppställa särskilda kunskapsfordringar för
fattiga barn, hvilka ju icke böra hafva
fattigdomens börda ökad med okunnighetens.
Enligt den gamla stadgan ålåg det
prästerskapet
att »utöfva en sorgfällig uppsikt i
synnerhet öfver kristendomsundervisningen i
distriktets skolor–––––och, där det’ tarfvas,
gifva läraren upplysningar och råd samt
själfva genom undervisning, förklaring och till-
i lämpning söka göra de heliga lärorna lef-
1 vande i barnasinnet».
Man jämföre härmed den nya stadgans
föreskrifter:
»Församlingens lärare Mr a för den skull–––
- besöka distriktets skolor och, om de därvid
finna anledning till anmärkning med hänsyn
till förhållandena inom någon skola, sådant
anmäla hos vederbörande skolråds ordförande eller
distriktets folkskoleinspektör.»
Kommitterades förslag hade följande
lydelse :
»Prästerskapet följe med uppmärksamhet
i synnerhet kristendomsundervisningen i
distriktets skolor och anmäle,, om anledning till
anmärkning därvid förekommer, sådant
antingen hos statens folkskoleinspektör eller
hos skolstyrelsens ordförande.»
I de yttranden, som öfver
kommittera-des förslag blefvo af vederbörande afgifna,
finner man farhågor uttalade, att pä
orter, där många präster finnas inom
distriktet, slitningar lätteligen skulle kunna
uppstå, om alla dessa präster skulle hafva
den af kommitterade föreslagna
inspektions-skyldigheten med ty åtföljande förbindelse
att göra anmälan.
Som man finner, har den nya stadgan
emellertid utsträckt denna prästerskapets
in-spektionsrätt vida utöfver det område, som
af kommitterade var föreslaget.
Yi hafva nu i hufvudsak redogjort för
det nytillkomna i den nyss utfärdade
folkskolestadgan. Katt tillämpad bör den kunna
i väsentlig mån bidraga att höja vårt lands
folkundervisning. Så länge hvarje kommun
har den vidsträckta rätt att själf bestämma
öfver sitt skolväsen, som nu är fallet, så
är det gifvet, att de förbättringar, som
genom stadgan åsyftats, skola på månget ställe
endast långsamt bana sig väg.
Ju mera emellertid lärarekåren själf på
ett samvetsgrant sätt arbetar för att genom
undervisning och uppfostran gagna det
uppväxande släktet, desto mer skall folkskolan
slutligen blifva ett samhällets skötebarn, och
då skola nog så småningom alla önskvärda
förbättringar med afseende på vår folkskola
komma till stånd. Aftonbladet.
FÖR DAGEN.
Skolfrågor vid riksdagen.
Kort öfversikt.
Sistlidna fredag tilländagick den
ordinarie motionstiden vid årets riksdag.
Man är sålunda nu i tillfälle att bilda
j sig en ungefärlig föreställning om hvil-
| ka skolfrågor, som i år komma att be-
| handlas vid riksdagen.
| Först och främst förtjänar då fram-
I hållas, att såväl af k. m:t som ock af
| enskilda motionärer skolfrågor denna
| gång i långt större antal än under
| närmast föregående år förts å bane.
Om man närmare ser på förslagens
innebörd, finner man vidare, att de
allra flesta äro af ekonomisk natur.
Det har synbarligen rådt en sträfvan
att få något med af de stora stats-
öf verskotten.
Hvad till en början angår våra högre
läroanstalter, så möter oss i afseende
på dem k. ni:ts förslag angående en
fullständig lönereglering för allmänna
läroverkets lärare. Denna fråga är som
bekant icke från i går. Den
framlades af k. m:t första gången vid 1882
års riksdag samt förnyades vid 1887,
1890 och 1892 års riksdagar. Vid
alla dessa tillfällen (utom 1887, då
ärendet ej hann behandlas på grund af
l riksdagsupplösningen) har frågan
strån-j dat därpå, att andra kammaren såsom
| villkor för löneregleringen uppställt
la-| tinets uppflyttning till sjette klassen.
j Löneregleringen är beräknad att
med-| föra en förhöjning i det ordinarie
anslaget på öfver 700,000 kronor. För
att minska denna utgift föreslås
ter-minsafgifter, som beräknas skola
inbringa 339,000 kronor.
Hrr P. Pehrson i Törneryd och C.
Persson i Stallerhult hafva uti en i
fredags väckt motion föreslagit, att,
därest löneregleringen beslutas,
riksdagen måtte såsom villkor härför
uppställa, att lärarne skola under sin
tjänstetid själfva lämna bidrag till sin
pensionering.
Den högre reala bildningen tyckes
hafva många vänner inom riksdagen. K.
m:t begär lön till en ny lektorstjänst
v}d Västerås läroverk, så att detta må
blifva fullständigt äfven på reallinjen.
Liknande framställningar hafva sedan
gjorts beträffande läroverken i
Östersund, Luleå och Kristianstad af dessa
städers representanter, hrr Kardell,
Husberg och Bruzelius.
Ystads läroverk är för närvarande
fullständigt, men i de fyra öfre
årsklasserna bekostas undervisningen af
staden. Häri önskar stadens
riksdagsman, hr Elis Nilson, ändring och
begär för detta ändamål 75,000 kr.
Beträffande själfva undervisningen vid
de allmänna läroverken föreligger endast
en motion, nämligen af rektor Hj.
Sjö-vall. Han vill, att undervisningen i
välskrifning skall utsträckas äfven till
fjärde och femte klasserna samt ej
anförtros åt andra lärare än sådana, som
styrkt sig för dess meddelande äga
erforderlig skicklighet.
Vid sista motionsplenum bragtes den
mångomtvistade
läroverksorganisationen på visst sätt på tal. Lektor E.
Sahlin föreslog nämligen:
att riksdagen ville i skrifvelse till k. m:t
anhålla, det täcktes k. m:t låta utarbeta och
för riksdagen framlägga förslag till
ombildning af ett femklassigt läroverk i Stockholm
till ett sexklassigt praktiskt försöksläroverk
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de i
statsrådsprotokollen för den 14 februari 1887
och den 7 februari 1890 angifna grunderna.
Måhända kommer detta förslag att
hafva till följd framläggandet af andra
motioner rörande skolorganisationen.
I detta sammanhang må till sist
nämnas, att k. m:t önskar i rikare mån än
hittills understödja enskilda läroverk,
som äro likställda med statens
allmänna läroverk. För detta ändamål
begäras 40,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
