Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 3. (sas.)
STOCKHOLM, 19 JANUARI 1898
17:e årg.
Prenumerationspris ;
Vi år 3,60 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr. upp. Kontorstid: 10-1, 4- -6. Allm, tel. 60 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N,
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10- 11, 5-6.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Iduna. Kungl. Hofboktryckeri Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara Inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Gtt foll(högsl{olejubileum.
*åsom i förra numret i korthet
meddelades, firade Hallands läns folkhögskola
den 10 dennes sitt 25-årsjubileum i förening
med fest till fadrens minne. Festen hölls
å skolans lokal i Katrineberg af Alfshögs
församling. Gymnastiksalen var festligt
smyckad: i fonden syntes en präktig
flaggdekoration med Engelbrekts, Gustaf Vasas och
Gustaf II Adolfs byster, svenska riksvapnet,
konungens porträtt och vapensköldar.
Tribunen var omgifven af granar och enris
och å ömse sidor därom reste sig
bautastenar, som buro namnen Sätherberg,
Themptander, Mankell, Treffenberg, Danielsson,
Flensburg, Blomstrand, Holmgren, Dickson
och Kullberg.
Före den egentliga festens början
samlades ett stort antal f. d. elever. Sedan de
sjungit en folkhögskolesång, hälsades de
välkomna af skolans föreståndare,
folkskoleinspektören, fil. d:r J. E. Strandmark.
Sedan hans tal besvarats med ett dånan^
de »lefve!» föreslog han bildände af ett
elevförbund för skolan. Efter en kort
diskussion antogs hans förslag, och »Hallands
folkhögskoleelevförbund» var bildadt. Dess
möten skola hållas hvartannat år.
Pastor A. Z. Hammarberg, lärare vid
skolan, tillkännagaf, att på ett samma dag
hållet möte af intresserade hade frågan om
en kvinnlig folkhögskola blifvit afgjord. Han
utvecklade den kvinnliga folkhögskolans
program, visade hennes behöflighet och vann
understöd af flera andra talare, som
uppträdde till denna skolas förmån. Den första
kursen skall taga sin början redan i år, och
en kommitté är tillsatt för uppgörande af
förslag till reglemente.
Vid 5-tiden började den nordiska festen
under stort tillopp af åhörare.
Efter en sång af eleverna höll
kyrkoherden D. Davidsson i Falkenberg ett tal, däri
han framhöll festens dubbla betydelse af
fadrens minnesfest och 25-års-jubileum.
Han påpekade, huru mycket arbete och
huru många mödor som denna tid kraft och
D:R J. E. STRANDMARK.
huru viktiga de första 25 åren äro för en
dylik folkbildningsanstalts utveckling. Talrn
hade själf som så många andra stått
misstänksam mot folkhögskoleidén, men kunde nu
säga, att åtminstone denna skola fyllt sitt mål.
Men detta berodde på den, som grundlagt
och ledt densamma: Hallands folkhögskola
vore oupplösligen sammanvuxen med d:r
Strandmarks namn. Och detta därför att han
gifvit sig själf, satt som hela sitt lifsmål att
göra den skolan till hvad den borde vara:
i djupaste mening uppfostrande, i kristlig och
luthersk anda. Tal:n ville därför till d:r S.
frambära styrelsens och hela länets tack för
visad trohet och kärlek till skolans arbete.
Därtill ville han erinra om det bevingade
ordet: »hvar är kvinnan?» D:r Strandmark
hade vid sin sida haft en maka, som elåat
hans mod, troget stått honom bi, gifvit
honom tålamod och uthållighet. Ett tack ville
tahn därför ägna doktorinnan S. för hvad hon
verkat i det tysta och stilla, i hemmet,
kvinnans värld.
Sedan ett par dikter upplästs, höll
skolans föreståndare d:r Strandmark ett längre
föredrag, däri han skildrade skolans
uppkomst och utveckling samt uttalade sig om
folkhögskolans uppgift. Efter en blick på
den närvarande tiden och dess förhållande
till den äldre yttrade talaren ungefär
följande:
Det gäller för mänskligheten att småningom
höja sig upp till en högre ståndpunkt, till
mannaålderns mogenhet, en mogenhet, som
skall visa sig däri, att friheten njutes på rått
sätt. Men att rätt använda den frihet man
äger är själfständighet, är karaktär. Och
mänskligheten skall bestå i denna sin
mogen-hetspröfning, om hon segrar öfver tidens
frestelser.
Folkhögskolan vill taga den vuxna
ungdomen om hand, den kvinnliga såväl som den
manliga, innan den skall i egentlig mening
ut på egen hand i lifvet, och tala med den
ett allvarets ord. Hon vill rikta de ungas
blick på de ideella intressena och om möjligt
värma dem för dessa, hon vill erinra dem
om lifvets plikter och ansvar, hon vill med
ett ord i sin mån bidraga att göra dem bättre
rustade för den kamp, som förestår dem.
Vid undervisningen förnämligast i historia
men äfven i geografi, litteraturhistoria och
naturkunnighet erbjuda sig rika tillfällen att
tala till ungdomens 4 förstånd och känsla om
hithörande saker. Äfven sången har här sin
gifna plats,
Men folkhögskolan vill äfven verka mera
direkt för att göra ungdomen duglig för det
blifvande lefnadskallet och såsom vardande
medlemmar af kommun och stat. Därför
undervisas i en mångfald läroämnen, såsom mo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
