Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
688
mera af de olika församlingarnas
kyrkostämmor. Om då alla 8 kyrkostämmorna
fatta alldeles samrna beslut, så är saken
afgjord, och kyrkofullmäktige hafva endast
att anmäla detta hos
öfverståthållareämbe-tet. Men därest, såsom nästan alltid är
förhållandet, afvikelser förekomma emellan
de olika församlingarnas beslut, så hafva
kyrkofullmäktige att utöfva församlingarnas
gemensamma afgöranderätt.
Att kyrkofullmäktige i sin egenskap af
den högsta ekonomiska myndigheten öfver
Stockholms folkskoleväsen är en i den
allmänna meningen synnerligen
otillfredsställande institution, det torde hvar och en hafva
kommit under fund med, som något lefvat
med i vårt kommunala lif. Ser man
närmare på förhållandena, torde det ej heller
kunna förnekas, att institutionen i sin
nuvarande gestalt i olika afseenden är ganska
klent ägnad att fylla sin betydelsefulla och
maktpåliggande uppgift.
Redan fördelningen af medlemsantalet på
de olika församlingarna är med de
nuvarande folkmängdsförhällandena högst olämplig.
Af kyrkofullmäktiges 50 ledamöter utser
hvarje församling 7 utom Kungsholms och
Adolf Fredriks församlingar, hvilka utse
respektive 3 och 5. Att t. ex. Nikolai
församling skall utse flera medlemmar än den
4 gånger så stora Adolf Fredriks och mer
än dubbelt gent emot den väl 3 gånger
större Kungsholms, kan icke vara rättvist.
Föga mindre oproportionerligt blir
förhållandet, därest Klara jämföres med de
ifrågavarande eller de andra särskildt folkrika
församlingarna. Detta förhållande, i sig
själft orimligt, medför särskildt i
förening-ined bestämmelsen om 2/s majoritet för
hvarje ökning i bndgetsposterna en lätthet
för vissa mindre folkrika och i anseende
till sina invånares lefnadsställning i
folkskoleväsendet mindre direkt intresserade
församlingar att motsätta sig de stora, af de
lägre klasserna företrädesvis bebodda
församlingarnas önskningar, hvilken ej alltid
är fördelaktig för folkskolans sak.
Härtill kommer, att den nuvarande
kyrko-fullmäktigeinstitutionen erbjuder tämligen
klena garantier för att de frågor, hvilka
höra under dess behandling, underkastas den
grundliga och mångsidiga pröfning, som
deras viktiga beskaffenhet kräfver. På grund
af dess nuvarande ytterst begränsade
åligganden har man i allmänhet ej fäst någon
vidare vikt vid kyrkofullmäktigevalen. Om
redan därigenom korporationen ofta till en
betydlig del kommit att blifva sammansatt
af personer utan djupare insikter i eller
intresse för folkskolans förhållanden, så har
olägenheten häraf blifvit ännu mera
kännbar genom den täta växlingen bland
medlemmarne samt genom suppleanternas ofta
inträffande inryckande i de ordinarie
ledamöternas ställe. Därtill kommer, att denna
utan kontinuitet sammansatta och med
erfarna element ej särdeles rikt utrustade
korporation i regeln håller endast två
sammanträden om året, däraf själfva [-hufvuc}-sammanträdet-] {+hufvuc}-
sammanträdet+} för behandlingen af
skolbudgeten vid en för medlemmarnes intresserade
deltagande och i följd däraf äfven för
ärendenas grundliga behandling så ogynnsam
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
tidpunkt som i juni.* Vid detta
sammanträde afgör man utan någon särskild
förberedelse** och vanligen i största hast så
viktiga och grundlig ompröfning kräfvande
frågor som lärarepersonalens aflöning och
uttaxeringen för folkskoleväsendet.
Det är då knappt att undra på, om
klagomålen på den nuvarande högsta instansen
i vår ekonomiska folkskoleförvaltning under
tidernas lopp varit både talrika och
betydande. Att en reformering af densamma
är af nöden, därom torde också i själfva
verket alla vara eniga, som hafva någon
erfarenhet af de hithörande förhållandena.
Och den saken inse tydligtvis äfven
kyrkofullmäktige själfve. Sedan en längre tid
har nämligen en af dem tillsatt kommitté
varit sysselsatt med att utarbeta förslag till
en omorganisation af institutionen i fråga.
Denna omorganisation af den gemensamt
beslutande myndigheten öfver folkskolans
ekonomiska förvaltning är utan tvifvel en
af de viktigaste reformfrågorna på det
stockholmska folkskoleväsendets område.
Sedan Nya Dagligt Allehanda därpå
| lämnat en redogörelse för de
sträfvanden, hvilka under en längre tid pågått
i syfte alt fä
skolhusbyggnadsskyldighe-I ten öfverflyllad till en kommunens
gemen-\ samma angelägenhet och hvilka
sträfvan-| den som bekant nu utmynnat i ett
form-! ligt förslag från folkskoleöfverstyrelsen
att nämda byggnadsskyldighet borde
öfver-flyttas till stadsfullmäktige, fortsätter tid
ningen sålunda:
Men om nian sålunda torde vara
gan-I ska ense om lämpligheten att öfverlämna
i eventuellt införd gemensam
skolbyggnads-| skyldighet åt stadsfullmäktiges förvaltning,
så framställer sig osökt det spörsmålet,
j huruvida det icke rent af vore skäl uti att
| äfven öfverlämna den högsta afgörande
rät-j ten öfver folkskolans budget, hvilken nu
| tillkommer en under nuvarande
förhållanden ensamt för det ändamålet tillsatt
kommunalrepresentation, åt denna stadens och
| det stockholmska samhällets allmänt
repre-| sentativa myndighet. Denna tanke har, som
| bekant, blifvit framställd och motiverad
så-| väl inom kyrkofullmäktige som vid
riksdagen. Och utan att vi tills vidare anse oss
vilja intaga någon deciderad ståndpunkt för
eller emot densamma, rnåste man
otvifvelaktigt medgifva, att saken tål att noga
tän-| ka på och har mycket, som talar för sig.
Det är visserligen, såsom af sakens
motståndare framhållits, sant, att
stadsfullmäktige icke särskildt väljas med hänsyn till
undervisningsfrågor, men detta göra
näppeligen i någon mera utpräglad grad
kyrkofullmäktige heller. Kyrkofullmäktiges
uppgift är ju ingalunda att syssla med
pedagogiska utan med skolans rent ekonomiska
frågor, och på detta område besitta natur-
* I år, då någon ändring af
uttaxeringssiffran ej kunde komma i fråga, var nämda
sammanträde framflyttadt till början af
september. Red. anm.
** Numera finnes dock ett
beredningsutskott, tillkommet på grund af motion af denna
tidnings utgifvare. Hed. anm.
ligen i regeln medlemmarne af
stadsfullmäktige, hvilka hafva beslutanderätt öfver
stadens hela öfriga budget, en större
erfarenhet, en vidare, mera klarseende blick än
medlemmarne af den ifrågavarande, två
gånger årligen sammanträdande samt
vanligen »på rak arm» beslutande
korporationen. Stadsfullmäktigeinstitutionen har
under många år på ett framstående och
be-pröfvadt sätt häfdat sin ställning i spetsen
för stadens allmänna budgetsförhållanden;
den består i regeln af samhällets dugligaste
män. Den utgör alldeles afgjordt ett vida
trognare uttryck för den inom kommunen
rådande opinionen, än hvad någonsin
kyrkofullmäktige kunna blifva. Och det är
alldeles tydligt, att de viktiga principfrågor
med afseende på folkskolans allmänna
organisation, hvilka stå på dagordningen i
stadsfullmäktige, kunna erhålla en vida
omsorgsfullare belysning från allmänt
medborgerlig synpunkt, än hvad förhållandet kan
blifva inom den andra korporationen.
Erfarenheten synes äfven tala för en
dylik ordning. I grannlandens stora städer:
Köpenhamn, Kristiania, Helsingfors, har
kommunalrepresentationen nyssnämda
befogenhet, l vårt eget land hafva Gröteborgs
stadsfullmäktige på ett framstående sätt
förvaltat de ifrågavarande angelägenheterna,
allt sedan de nuvarande
kommunalordningarnas tillkomst. Och det lider nog intet
tvifvel, att icke äfven Stockholms
stadsfullmäktige skulle med heder uppbära det
ifrågavarande jämförelsevis obetydliga tillskottet
i deras nuvarande omfattande
budgetsförvaltning.
Den hufvudbetänklighet, hvilken reser
sig emot ett dylikt arrangemang, är
egentligen af principiell natur, att nämligen
Öfverflyttandet af kyrkofullmäktiges åligganden
på stadsfullmäktige skulle innebära ett
brytande af den kyrkliga förvaltning af
skolans angelägenheter, som varit en
hufvud-princip i all svensk skolordning. Att den
betänkligheten synes allvarlig nog, äro vi
de förste att erkänna. Om emellertid
stadsfullmäktiges eventuella funktion lämnade
kyrkostämmornas nuvarande befogenhet att
definitivt besluta i allt, hvari de äro eniga,
oberörd, så synes näppeligen mycken grund
finnas för den ifrågavarande betänkligheten.
Huru som helst, så tillhör det nämda
uppslaget de aktuella frågor, hvilka böra
upptagas till en allvarlig pröfning vid det
reorganisationsarbete, hvars snara sättande
i verket utgör ett stort och viktigt
önskemål för en hvar verklig vän till
folkbildningens stora sak och för hvar och en, som
inser detta reformarbetes betydelse för
äfven vår hufvudstad s utveckling och framtid.
Rätta sättet att vinna gehör.
Den artikelföljd, som under
öfverskrif-ten »En röst från hufvudstadens
folkskolor» varit synlig i Nya Dagligt Allehanda,
inledes med följande ord:
Ytterst sällan har dagspressen något att
förmäla från folkskolans värld. Då och då j
blott en ekonomisk eller statistisk notis. Nå- j
gon gång en förgörande artikel från det håll, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
