Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
670
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 47
Den grundtyp, efter hvilken skolhusen
äro uppförda och inredda, skulle man kunna
kalla Norrköpingstypen. Icke mindre än
fem af stadens nio skolhus äro uppförda
enligt denna typ med de förändringar och
förbättringar, som vid det dagliga
skolarbetet under de senaste tjugo åren visat sig
behöfliga. På så sätt har under ständigt
aktgifvande på erfarenheten uppstått en
skol-husinredning härstädes, som visat sig
synnerligen god, och som torde förtjäna att
observeras af de skoldistrikt, där man vid
byggandet af skolhus icke är alldeles nödd
och tvungen att välja allt för stora
dimensioner.
Då det på 1870-talet gällde att härstädes
för minsta möjliga pris erhålla lämpliga
skolsalar såväl till inredning som
belysning-ni, m., lyckades det öfver all förväntan väl
för skolrådet och dåvarande inspektören d:r
O. Kyhlberg att uppnå detta mål.
Måhända berodde det på en lycklig
tillfällighet,, att salarna i det då nybyggda nya
norra skolhuset hade fått så lämpliga
dimensioner, visst är, att akustiken därstädes
visade sig förvånande god. Undertecknad
minns ännu tydligt den öfverraskning, jag
erfor, då jag i januari 1877 började mitt
arbete i det nya skolhuset. Det befanns
vara mycket lättare att tala i den
jämförelsevis stora salen med 50 lärjungar än
det varit i den betydligt mindre sal, som
jag haft förut, ined knappt utrymme för
30 barn. Sedan den tiden är det en gifven
sak, att en folkskolesal af Norrköpingstyp,
afsedd för 40-50 barn, bör vara 10 m.
lång, 7 m. bred och 3,75 m. hög.
Hvad som för öfrigt kännetecknar ett
skolhus af Norrköpingstyp sådan den under
årens lopp utvecklat sig är:
att byggnaden utgöres af ett hufvudparti
samt tvänne flygelpartier vid båda ändarna,
att hufvudpartiet utgöres af ett
mellan-parti för trappgångar och kapprum samt
tvänne sidopartier för skolsalar,
att flygel partierna innehålla endast
småskolesalar,, hvar och en med sin tambur,
att alla skolsalarna ligga antingen åt öster
eller väster, så att ingen sal blir utan solljus,
att tillräckligt många ingångar finnas, så
att hvarje yttre ingång blott behöfver
begagnas af 100-120 barn och hvarje
trappgång af 60-100,
att utrymmet på vinden noga tillvaratagen,
att huset bör ligga midt på skoltomten med
längdriktning i norr och söder samt om
gifvas af lekplats och planteringar, samt
att småskolesalarnes antal förhåller sig till
folkskolesalarnas som 6 till 8.
Den sista af dessa satser har dock måst
följas med modifikation, i det att flera
småskolesalar än proportionen angifver blifvit
anordnade, beroende därpå, att i de äldre
skolhusen finnes för litet antal dylika salar.
Därigenom att barnen äro fördelade på så
många ingångar, kan in- och utgåendet
försiggå mycket raskt vid de alltid samtidiga
rasterna, hvarjämte lärarens arbete för
upprätthållande af yttre ordning i hög grad
underlättas, då högst 100 barn begagna
samma trappgång och tambur. Lika
gynnsamt ställer det sig med öfvervakandet af
barnen under rasterna. Emedan skolhuset
omgifves af lekplatser på alla sidor, och
likaledes har ingångar från alla sidor, ter [
det sig för lärare och lärarinnor som om j
blott fyra klasser hade rast samtidigt, under |
det i verkligheten 17 klasser på en gång |
hålla till på skolgården. Redan dessa för- j
delar i afseende på yttre ordning och bar- l
nens öfvervakande äro, såsom hvarje sak- ]
kunnig inser, så betydande, att ett från- i
gående af den byggnadstyp, som härstädes
arbetat sig fram, hade varit mycket oklokt. j
Därigenom hade man dragit ett streck öfver j
en tjuguårig erfarenhet, som på bästa sätt j
vitsordat Norrköpingstypen åtminstone här i
på platsen.
’.!’.
De två nybyggda skolhusen, som äro
uppförda i 2 Va våningar, hafva alla ofvan
angifna kännetecken, som utmärka ett skolhus
af Norrköpingstyp. I hufvudpartiets nedre
våning finnas fyra folkskolesalar och två
kapprum för gossar samt ett förvaringsrum
för undervisningsmedel och i öfre våningen
likaledes fyra salar med två kapprum för
flickor samt dessutom en småskolesal. Till
dessa salar leda fyra ingångar, två från
hvardera sidan af hufvudpartiet. I hvarje
flygelparti finnas fyra småskolesalar med lika många
tamburer och särskild uppgång. På vinden
har man i hufvudpartiet anordnat dels en
större slöjdsal för gossar, 12 X 12 m., med
plats för samtidig undervisning af två
slöjd-afdelningar på 16 gossar hvardera, dels två
rymliga gymnastiksalar, 10X14 m., för
flickor och mindre gossar samt i flyglarna
skolkök med matsal och slöjdsal för flickor
jämte förrådsrum och afklädningsrum.
Att inga anordningar för Skolbad äro
vidtagna beror därpå, att folkskolébarnen bada
i stadens varmbadhus,, hvarigenom för en
jämförelsevis ringa kostnad de bäbta bad,
som öfverhufvud taget äro möjliga, erhållas
i det fullt tidsenliga badhuset. Härigenom
vinnes äfven den fördelen, att barnen redan
under sin skoltid vänjas att besöka just den
badanstalt, dit de såsom äldre äro
hänvisade för att få behofvet af bad
tillfreds-ställdt.
Skolsalarna i de nybyggda skolhusen äro
alla höga, luftiga* och ljusa. Med afseende
på uppvärmningen har härstädes allt mer
och mer stadgat sig den öfvertygelsen, att
de för skolsalar lämpligaste
uppvärmnings-apparaterna äro vanliga kakelugnar.
Järnkaminer hafva försökts men visat sig
olämpliga. De undersökningar, som vid en
föregående skolbyggnad gjordes angående
centraluppvärmningsapparater, ledde till
förkastandet äfven af dessa. Uppvärmning med
kakelugnar ställer sig också betydligt
billigare än centraluppvärmning, då fråga är om
mindre och medelstora skolhus, hvarjämte
kakelugnsvärmen ju alltid är den
angenämaste. Två kakelugnar äro insatta i hvarje
sal. I kapprummen användas kaminer för
lättare uttorkning af våta ytterplagg.
För Ventilering under lästimmarna är
sörjdt genom anbringandet af kanaler enligt
Sv. Nilssons system, dock med dubbla
friskluftstrummor i hvarje sal för att draga
fördel äfven af vinden. Luftväxlingen för
öfrigt sker genom att under rasterna öppna
fönstren, och för underlättande häraf har
man vidtagit den anordningen, att alla fönst-
ren, såväl yttre som inre, äro att öppna
inåt. Ljuset infaller naturligtvis från
barnens vänstra sida, och för den konstgjorda
belysningen finnes i hvarje sal tillräckligt
antal Auerska glödlampor, en sådan för 10
kvm. golfyta, l hvarje tambur liksom
också i slöjdsalarna finnes vattenledning med
tvättställ.
Väggarna i skolsalar och tamburer äro
målade till l Vs m. höjd med gråbrun olje^
färg samt därofvan med grågrön limfärg.
Skolsalarne äro möblerade i fullkomlig
öfverensstämmelse med den af Norrköpings
skolråd anordnade skolsalen på
Stockholmsutställningen.
Vid nästa års allmänna folkskolläraremöte
blir tillfälle att taga närmare kännedom om
de i allo ändamålsenliga skolhusen med deras
inredning och möblering.
Den lilla byggnad, som synes till vänster
på bilden, är bostad för städerskan och
innehåller två rum och kök.
Genom de två nya skolhusen, som äro
hvarandra fullkomligt lika, har vunnits en tillökning
af 34 lässalar, 4 slöjdsalar, 4 gymnastiksalar
och 2 skolkök. Fördelas kostnaden 260,000
kr. på lässalarna komma omkring 7,650 kr.
på hvarje sal. Detta måste anses billigt,
och härmed vinner anordningen med två
medelstora skolhus i stället för ett större
äfven i ekonomiskt afseende sitt
berättigande, då man vet, att på andra orter, där
man byggt större skolhus, kostnaden stigit
till 10 å 11,000 kr. pr läsesal. I de båda
skolhusen kunna samtidigt öfver 1,300 barn
undervisas i bokliga ämnen, och äfven i
detta hänseende ställer sig jämförelsen med
andra orter fördelaktigt för Norrköping, och
man torde därför kunna säga, att samhällets
ekonomiska intressen blifvit tillvaratagna
genom den medelstora byggnadstypen på
samma gång som man på bästa sätt
tillgodosett pedagogiska kraf. Genom denna ökning
af skollokaler kan den i så många afseenden
skadliga dubbleringen under den närmaste
tiden åtminstone försvinna, och Norrköpings
samhälle har gifvit ett ytterligare bevis på
sin omtänksamhct och stora offervillighet,,
då det gäller det uppväxande släktets
undervisning och uppfostran.
J. Cederberg.
?n petition
angående tilläggspension.
Tilläggspension har, såsom våra läsare
känna, under senare tiden på flera håll
tillerkänts lärare, hvilka afgått med hel
pension från folkskollärarnes
pensions-inrättning. Pä åtskilliga andra håll och
nu senast här i hufvudstaden har man
hos vederbörande myndigheter gjort
framställning i sådant syfte. Den af
hufvudstadens folkskollärarepersonal i dagarna
till skolornas öfverstyrelse ingifna
petitionen, hvilken undertecknats af 45
ordinarie lärare och 321 ordinarie
lärarinnor, är af följande lydelse:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
