Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 41
Religionsvetenskapliga kongressen i
Stockholm 1897. En fullständig framställning af
kongressens uppkomst och förhandlingar
järnte porträtt af dess president, bestyrelse och
samtliga talare, utgifven af teol. d:r S. A.
Fries, kongressens förste sekreterare. Sthm,
Bohlin & k:i. Haft. 1. Pris 50 öre. -
Boken vänder sig till alla dem, som
intressera sig för religionernas uppgifter, speciellt
i samband med tidens sociala och
vetenskapliga arbete, och framför allt
naturligtvis till alla dem, som bevistade kongressen
och af den vilja hafva ett varaktigt och
utredande minne. Det nu utkomna häftet
innehåller domprosten Personnes predikan
på första mötesdagen, biskop v. Schéeles
hälsningstal och Max Mullers föredrag om
det historiska studiet af världens religioner.
Nytt i bokhandeln.
Karl den elfte och svenska folket på hans tid.
Ett 200-årsminne af Otto Sjögren. Med
talrika illustrationer. Sthm, Fröléen & k:i. Haft.
l o. 2 ä 25 öre.
Lcerebog i Trigonometri af A. Meyer.
Köbenhavn, Lehman & Stages Forlag.
Tysk Begynderbog af Chr. Sarauw.
Köbenhavn, Det Schubotheske Forlag. Tredje
Op-lag.
Uppfinningarnas bok. Ny upplaga, utgifven
af A. Berglund. Sthm, Aktiebolaget Hiertas
bokförlag. Haft. 13 o. 14 ä 50 öre.
Illustrerad handbibel, innehållande Gamla och
Nya testamentet med öfver 1,000
illustrationer. Sthm, C. & E. Gernandts förlag. Haft.
27-30 ä 35 öre.
Den heliga skrifts länder och orter af d:r Fr,
A. Strauss och Otto Strauss. Sthm, F. & G.
Beijer. Haft. 37-40 ä 25 öre.
Om samuppfostran
hölls den 22 september på kvinnokongressen
i Stockholm föredrag af fröken Ludna
Hagman från Finland.
Sedan 15 år tillbaka är samskolornas
antal i Finland i ständig tillväxt. Sex af dem
ha redan sändt elever till universiteten och
fem förbereda sig därtill. Förutom dessa
8-9-klassiga samskolor finnas äfven sådana med
färre antal klasser, liksom de förra
upprättade antingen af staten eller af enskilda.
För att tro på samskolesakens framtid måste
man i den se ett uttryck för uppfostrans
nuvarande utveckling. Och det är hvad man i
Finland gör. Man håller före, att liksom
barnen lefva tillsammans i våra hem, böra de
också gå tillsammans i samma skola och föra
med sig därifrån och ut i lifvet hemmets
ideal.
Talarinnan ingick därefter på ett på
personliga, mer än 10-åriga erfarenheter grundadt
bemötande af de vanliga invändningarna mot
samskol einsti tu tionen.
Efter att ha erinrat om, att senaste
läkare-mötet i Helsingfors enhälligt uttalat, att
flickornas arbete i samskolan icke öfverstege
hvad som kan kallas normalt, åberopade hon
för att ytterligare styrka flickornas fysiska
förmåga att i skolarbetet hålla jämna steg
med gossarna, att deras försummade
lästimmar voro för gossar och flickor ungefär
detsamma (18-19 timmar för vårterminen), och
att ej mindre än 98 procent af studentskorna
förklarat, att ej heller under åren närmast
efter skoltidens slut några tecken till
försvagad hälsa inställt sig.
Grunden härtill vore väl att söka i den
friska luften i lärosalarna, den myckna kropps-
rörelsen i fria luften, hvarpå stor vikt lades
och som motvägde det myckna stillasittandet
i hemmen, den ohygieniska klädedräkten och
framför allt det påkostande sällskapslifvet,
som frestade den 16-17 åriga flickan vida
starkare än den jämnåriga gossen.
Gent emot invändningen, att flickornas
intelligens icke skulle räcka till för samarbetet
med gossarna, anfördes, att för de tre
elevserier, som talarinnan varit i tillfälle att
iakttaga, medelvitsordet för insikter varit bättre
för flickorna än för gossarna, liksom det
varit en flicka, som erhållit det allra högsta
vitsordet. Och det hade ingalunda varit betygen
i öfningsämnena, som gifvit detta utslag. Ty
på de högsta skolstadierna kvarstode endast
gymnastiken, för hvilken gossarnes fallenhet
vore gifvet större än flickornas.
Ej heller funnes något fog för det
påståendet, att betygssättningen för flickorna
tilläfventyrs varit välvilligare än för gossarna, ty
skolorna förbereda ju för universiteten, och
lärare och lärarinnor äro öfvertygade om
flickornas rätt och möjlighet att vinna samma
kunskapsmått som gossarne.
Om det måhända vore sant, att flickornas
kunskapsförråd i högre grad än gossarnes
förvärf väts genom flit och ihärdighet och
mindre vore stödd på skarp intelligens, så låge
däruti intet nedsättande för den kvinnliga
be-gåfningen i allmänhet, intet förringande i
hennes förmåga att göra insatser i kulturarbetet.
Det tyngre vägande inkastet, att
samskolorna ställde lägre fordringar äfven på gös
sarne än gosskolorna gjorde, ville talarinnan
bemöta med en hänvisning till de högre
medelvitsord, som erhållits af de förra.
Beträffande de olika undervisningsämnena
hade talarinnan kommit till den
öfvertygelsen, att flickornas insikt i matematik vore
fullt ut lika god som gossarnes, i praktiska
naturvetenskaper däremot mindre, liksom
hågen för gymnastik vore hos flickorna -
antagligen beroende på besväret med en
opraktisk klädedräkt - mindre än hos gossarne.
Flickorna saknade i regel anlag för
specialstudier och vinnlade sig - af pliktkänsla -
lika mycket om det ena ämnet som om det
andra. I allmänhet vore också deras förmåga
att framföra resultaten af sina mera
själfständiga reflexioner mindre, beroende på
bristande mod och s j älff örtroende snarare än på
bristande reflexionsförmåga, såsom af de
skriftliga profven f ram ginge.
En annan olikhet är den, att flickorna ha
mera sinne för de små detaljerna, gossarna
mera för det stora sammanhanget.
Men det är dock på sedlighetsfrågan, som
sarnskoleinstitutionen står eller faller, och
ingen har om resultatet i detta hänseende haft
annat än godt att säga; gossarne ha förfinats,
och den befarade kurtisen har alldeles
uteblifvit,
Efter det med bifall mottagna föredraget,
följde ett litet humoristiskt anförande af en
äldre finsk dam, som förklarade, att af
medlemmarna i de årsklasser kvinnliga
sam-skoleelever hon kände, var det så långt
i-från, att någon förlorat sin kvinnlighet, att
tvärtom så godt som alla nu vore - gifta.
Dödsfall.
FRIA ORD.
P. Vallin f. Den 4 dennes afled lugnt
och fridfullt förre folkskolläraren i
Kristvalla församling Peter Vallin i en ålder af
73 ar. Han var född i Åsheda 1824,
aflade folkskollärareexamen i Växjö 1851 och
vardt 1862 folkskollärare i Kristvalla, från
hvilken befattning han afgick med pension
1884. Han sörjes närmast af maka och
barn.
»Från Finlands skolvärld.
Ehuru jag ingalunda vill påstå, att hr P.
Aug. Lindholm skulle »skurit till i växten»,
ha dock några uppgifter i hans andra bref
»Från Finlands skolvärld» erhållit en form,
som gör dein oriktiga. Han säger vid tal om
folkskollärarnes löneförmåner bl. a,:
»Kommunen måste utom naturaprestationer lämna
minst 200 mark till den årliga lönen». Detta
är icke fallet. Folkskoleförordningen stadgar
förutom »boningsrum med kök och nödiga
uthus» endast »två ä tre tunnland uppodlad
jord äfvensom bränsle samt foder och
mulbete för åtminstone en ko». De sistnämda
prestationerna kunna - enligt praxis -
ersättas med minst 200 mark. Att
kommunerna ofta förutom dessa förmåner förunna och
tillförsäkra lärarepersonalen ytterligare
lönebidrag, kan antecknas endast som ett
glädjande faktum.
Längre fram skrifver hr Lindholm:
»Läraren har att uppbära l mark 50 penni för
hvarje barn, utom de fattigaste, som besöker
skolan.» Lagen bestämmer härom, att
eleverna erlägga i skolafgift minst l mark för
hvarje läsetermin, hvaraf läraren erhåller
hälften. Endast om skoldistriktet bestämt
af gif ten till 3 mark, kan sålunda lärarens
andel blifva l mark 50 penni; i vanligaste
fall torde denna utgöra 50 penni.
Tacksam i öfrigt för hr Lindholms
intressanta och sympatiska bref.
Kronoby den 6 oktober 1897.
Johannes Klockare.
Utlandet.
Kristiania fattiga folkskolebarn skola
hvarje skoldag från den 15 dennas till den l
maj nästa år på stadens bekostnad bespisas
med en måltid varm middagsmat och
dessutom njuta samma förmån under julferierna
från första söckendagen i januari. Vidare
har beslutats att andra folkskolebarn, hvilkas
-målsmän så önska, skola få deltaga i
måltiderna mot en betalning af 10 öre pr portion.
Till inrättande af spislokaler äro anslagna
intill 8,260 kronor samt åt en inspektör vid
bespisningen 1,200 kronor med två
ålderstill-lägg å 200 kr. efter 4 och 8 års tjänstgöring.
En säregen orsak till skollof. Samtliga
lärjungar uti Birminghams kommunala
folkskolor erhöllo nyligen en extra lof dag med
anledning däraf, att en f. d. lärjunge vid
nämda skolor förvärfvat sig en synnerlig
utmärkelse vid - universitetet i Cambridge. Han
hade fått sin grundläggande utbildning i
folkskolan och medelst stipendier, honom
tilldelade genom folkskoleöfverstyrelsen, satts i
tillfälle att fortsätta sina studier. Hans
utmärkelse ansågs därför såsom en utmärkelse
äfven åt staden och dess skolväsende.
Genom det extra löfvet ville skolstyrelsen låta
de unga få ett djupt intryck af de
bildningsmöjligheter, stadens enhetliga skolväsende
er-bjöde, och såmedelst sporra dem till flit och
ansträngning.
Mot användande af barn under 15 år i
fabriker och verkstäder hafva Storbrittanniens
förenade fackföreningar å sin årskonferens uti
Birmingham helt nyligen med stor majoritet
uttalat sig samt uppdragit åt sitt utskott för
parlamentsfrågor att verka för en lag,
hvarigenom sådant användande förhindrades. Att
barn under nämda ålder finge deltaga i
industriellt arbete vore nämligen skadligt för
barnen, en orättvisa mot föräldrarna och ett brott
mot menskligheten.
Åsikterna i fråga om barnarbete hafva bland
arbetarna själfva undergått en mäktig
förändring sedan några år tillbaka. År 1891 an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
