Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
555
- Ett elegant piano öfverlämnades den 22
dennes af tacksamma församlingsbor i
Riseberga, Krist., åt kantor C. Stenborg på dennes
50-årsdag som ett uttryck af deras tack för
den gagnande verksamhet jubilaren under en
lång följd af år utöfvat inom pastoratet, icke
minst i musikaliskt afseende som ledare af
sång- och musikföreningar.
- Den lekkurs, som i Söderhamn pågått
sedan den 20 dennes, afslöts i lördags. Lärare
och lärarinnor från staden och dess omnejd
hafva hvarje eftermiddag lekt mellan kl, 3,30
och 6. Med barnen hafva lekar äfven inöfvats,
allt under ledning af folkskolläraren A.
Elfving från Bollnäs, hvilken i somras
genomgick lekkurs å Nääs.
- För fattiga barn inom Fjälkestads
församling, Krist., var jubileumsdagen anordnad
fest af friherrinnan Kennedy å Kåbelöf m. fl.
Föredrag höllos af församlingens
folkskollärare Vitzell och kantor Svensson, hvarefter
de inbjudne trakterades med mat och kaffe.
– Riksdagsmannen J. Pehrsson i Marklunda
bjöd samma dag samtliga därvarande
skolbarn på kaffefest och frukt.
- Hvilken betydelse har
grammatikundervisningen för den öfriga undervisningen i svenska
språket? lydde en fråga, som å
Mönsteråskretsens möte den 20 dennes lifligt diskuterades.
Följande resolution antogs:
»Grammatikundervisningen, på rätt tid införd och praktiskt
handhafd, har den allra största betydelse för
språkets talande, rätt- och uppsatsskrifning
samt för uppfattandet af en skrifts innehåll.»
- På västra sidan i stället för på södra hade
en af Ekeby församling, Östg., utsedd
skolhusbyggnadskommitté förlagt fönstren å det
nya skolhuset. Kyrkostämman beslöt med
ogillande af denna ändring att byggnaden skulle
uppföras i enlighet med af vederbörande
folkskoleinspektör godkända ritningar. Med
anledning af häröfver anförda besvär förklarade
länsstyrelsen, att ärendet ej varit i behörig
ordning förberedt, och återförvisade det till
ny lagenlig behandling af kyrkostämman.
- Griffel eller blyertspenna vid den första
Skrifundervisningen? var en fråga, som vid
Älfkarle-bykretsens möte den 25 dennes i Mar m a
inleddes af folkskolläraren F. Häggander. Såväl
inledaren som de i diskussionen deltagande
framhöllo de stora fördelarna af, att den första
Skrifundervisningen utfördes med blyertspenna
å lämpligt papper, hvarför mötet enades om,
att med vårterminens början 1898 skulle
skrifning uti Älfkarleby samtliga småskolor ske
uti den af skolinspektör Johansson utgifna
skrifkursen, hvilken skrifkurs vid mötet
förevisades och vann allmänt erkännande.
- Om sångundervisningen i folkskolan
diskuterades lifligt vid Visbykretsens möte den 23
dennes. Inledaren ansåg det vara skolans
skyldighet att motarbeta den växande
likgiltigheten för sången, uttalade den åsikt, att
normalplanen angifver rätta måttet, och ville
på tal om val af metod för sin del gifva
chevémetoden företräde. Under den följande
diskussionen var man i allmänhet för
siffer-metoden, ehuru man dock erkände, att
notkännedom i våra dagar vore en nödvändighet.
- En tremannakommitté tillsattes af
Jönköpings läns landsting för att sätta sig i
förbindelse med kommitterade från norra
Kalmar län och därefter inkomma med
utredning om behofvet af ändradt sätt för
småskollärare och lärarinnors utbildning inom
länet, närmast med anledning af ett förslag,
som utgått från föreståndaren för
Hvetlanda småskollärarinneseminarium K. Rudvall.
Landstingets kommitterade blefvo rådman A.
Petri, folkskoleinspektören J. A. Franzén och
riksdagsman Oskar Ericksson i Bjärsby.
- På jubileumsdagen öfverlämnades till Tämta
folkskola, Älfsb., en af skolbarnen genom
sammanskott åstadkommen flagga, och vardt
dagen sedan högtidlighållen med tal, sång och
musik. - Samma dag hissades å Ronneby
folkskola en af borgmästaren E. Flensburg
skänkt flagga. - För första gång svajade den 18
dennes öfver Skurups stationsskolor, Mim.,
en af handlanden E. Vickström skänkt
väldig flagga. - En skolorgel skänktes på
jubileumsdagen till Möllegårdens folkskola, Blek.,
af fabrikör Sjöström å Marieberg. - Vid
Lid-hults folkskola, Kron., hissades den 18 en af
f. kyrkovärden S. Persson skänkt flagga. -
I Arby, Kalm., hade församlingen skänkt
flagga. -’Till Eds folkskola, Sthm, hade
ingeniör E. Svalander å Uddnäs skänkt en
vacker flagga.
- Ett vackert dagsverke å
upplysningsarbetets fält och det delvis under dess mest
hård-brutna skede kan folkskolläraren i Skrehall,
Älfsb., J. Hägg, med berättigad stolthet
uppvisa. Den 23 dennes hade han varit
folkskollärare i 47 år och kan den 15 oktober
fira sitt 45 års-jubileum som folkskollärare i
Skrehall När han 1852 inflyttade i Skrehalls
skola, var han gemensam lärare för Fors och
Romeleds socknar och hade 185 barn att
undervisa. Nu har Fors socken 170 skolpliktiga
barn men 2 folk- och 3 småskolor. Under
åren 1869-83 var H. föreståndare för
landstingets småskoleseminarium och sköter
fortfarande icke blott sin egen skola utan ock
bruksskolan i Sjuntorp, afsedd för de brukets
barn, som genomgått folkskolan men ej
börjat nattvardsläsningen. H. är född år 1830.
- »Om farorna och fördelarna af ordagrann
utanläsning i samband med
kristendomsundervisningen» gjordes vid Finspångskretsens möte
den 25 dennes hufvudsakligen följande
uttalanden : »Man borde icke i första hand lägga
vikt vid utanläsningen utan i första
rummet söka att göra kristendomssanningarna
förstådda af barnen. Minneskunskap vore
icke alltid detsamma som
kristendomskunskap, och därför borde man se till, att
minnesläsningen ej finge på något sätt stå i vägen
för förståndets tillgodogörande af
kristendomssanningarna. Sedan detta skett vore
visserligen minneskunskapen en värdefull skatt.
Dessutom borde undervisningen i kristendom
så mycket som möjligt bedrifvas så, att
samverkan mellan minne och förstånd kunde äga
rum. Kurserna i kristendom borde ock så
affattas, att faran för ensidig utanläsning
förebygges »
- Afslagna blefvo af Karlstads domkapitel
de besvär, som af en änka anfördes öfver
Nordmarks församlings på kyrkostämma
fattade beslut att dels de genom förre
innehafvarens frånfälle lediga organist- och
klockarebefattningarna skulle förenas med en af
folkskolläraretjänsterna i församlingen och dels
tillstånd sökas hos k. m:t att de båda nämda
befattningarna finge uppehållas genom vikarie,
tills förening kunde ske, samt dels ock
folkskolläraren G. Sundin skulle t. v. antagas som
vikarie. Klaganden yrkade, att klockare- och
organistbefattningarna borde antingen genast
med ordinarie innehafvare återbesättas eller
ock uppehållas genom examinerad vikarie.
Domkapitlet underkände besvären, då ej visats
att beslutet kränkte klagandens enskilda rätt
eller olagligen tillkommit.
- De förnämsta hindren för en
fruktbärande kristendomsundervisning förklarades vid
Mönsteråskretsens den 20 dennes hållna
höstsammanträde vara okunnighet och
kristendomsfientlighet i hemmen, lärarens ofta nog
mindre goda föredöme samt ett olämpligt
undervisningssätt i skolan genom en allt för
mycket dogmatiserande framställning eller en
för långt drifven, själlös utanläsning samt
otroslitteraturens fördärfliga inflytande på det
uppväxande släktet. Såsom medel att göra
kristendomsundervisningen mera fruktbärande
förordades dels särskildt anordnade möten
mellan lärarne och barnens föräldrar, dels
äfven återupplifvande af den under senare
åren mycket försummade husandakten samt
ett omsorgsfullare öfvervakande af att barnen
flitigt besöka kyrkan och den allmänna
gudstjänsten. Den dogmatiska undervisningen,,
sådan den betingas af katekesen, förordades af
alla. Dock varnades för allt för stora
fordringar beträffande utanläsningen, särskildt i
fråga om de barn, som ägde trögare
fattningsförmåga.
- Träslöjden i folkskolan var vid
Ystadstraktens läraremöte i uja den 18 d:s föremål
för en liflig debatt. Efter ett längre
inledningsanförande af J. O. Lysén i Öja enades
mötet om nedanstående resolutionsförslag:
»Emedan den pedagogiska snickerislöjden på
ett lyckligt sätt tillfredsställer barnens
verksamhetsbegär, är välgörande för dem i
pedagogiskt och sedligt hänseende, och inger
aktning för det gröfre kroppsarbetet och dess
utöfvare, samt alldenstund detta öfningsämne
är ett det allra bästa medel för en harmonisk
uppfostran, i det barnets alla krafter och anlag
utvecklas, blicken skarpes och handen öfvas,
så uttalar kretsen sin lifligaste önskan, att
slöjdundervisning snart måtte komma att
införas i så många skolor det på något sätt
kan låta sig göra. För att komma därhän
böra församlingarna anskaffa nödiga lokaler
och verktyg samt landstingen öka anslagen
till folkskollärareslöjdkurserna, så att hvarje
lärare må erhålla tillfälle att genomgå tre
slöjdkurser å 6 veckor i stället för två, på
det tid må vinnas för utbildning i
svarfnings-och träsniderikonst, och hvarje lärare erhålla
50 kronors kostnadsbidrag för genomgående
af hvarje sådan kurs.»
- Hvad kan från föreningens sida göras för
att sätta dess medlemmar i tillfälle att
bevista föreläsningskurserna vid våra
högskolor? var en fråga, som förevar till
behandling vid Sölvesborgsortens lärareförenings
möte den 22 dennes. Inledaren, hr N. P. Ohlsson,
betonade, att om där inom föreningen funnes
litet verksamhetslust och litet sådan
kamratanda, som icke blott toge sig uttryck i vackra
ord utan fastmer i handling, då skulle utan
tvifvel åtminstone så mycket kunna göras, att
en af dess medlemmar hvarje år med
understöd af föreningens kassa kunde bevista
omnämda kurser. Han ville föreslå, att en
sångkör blefve bildad, med hvars tillhjälp man
framåt vintern kunde anordna fester med
in-trädesafgift, hvilka fester äfven skulle bjuda
på föredrag och deklamation. Äfven borde
föreningens medlemmar tillverka slöjdalster,
som i sammanhang med festerna skulle
försäljas. Blefve allmänheten upplyst om,
hvartill festernas behållning skulle användas,
skulle den säkerligen gifva företaget sitt
understöd. Förslaget vann lifligt bifall, och
styrelsen fick i uppdrag att vidtaga åtgärder för
dess sättande i verket så fort sig göra lät.
Redan i höst skall på försök en fest anordnas.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Biträdande sekreterare
i centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening har sedan 1895 års början
varit folkskolläraren K. E. Lidholm. På
grund af vacklande hälsa har hr Lidholm
nödgats afsäga sig nämda uppdrag.
Verkställande utskottet har vid ett af sina
senaste sammanträden beslutat att å
föreningens vägnar uttala sitt tack till hr Lidholm
för de tjänster han såsom biträdande
sekreterare gjort föreningen.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Stockholms-kretsen: J. Franzén, Hulda
Lundin och Hanna Andersson i Stockholm.
(Närmast i röstetal kom Augusta Larson.)
Västerdalarnes krets: de afgående.
Sollefteå-kretsen: dito.
Guldkrokens-kretsen: dito.
Växjö-kretsen: dito.
Ystadstraktens krets: dito.
Älfkarleby-kretsen: dito.
Falkenbergs-kretsen: dito.
Sölvesborgsortens krets: dito.
Sköfde-kretsen: dito.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
