Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
472
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 34
nytt möte komma att utlysas för att
åstadkomma önskvärd enighet i den nya musikens
användande.
Svenska folkskolans vänner liadc
efter mönstret af S. A. F. ombudsmöte
härstädes sistlidna lördag. Det räknade
ett 20-tal deltagare från landsorten och ett
10-tal från Stockholm.
Mötet öppnades af föreningens ordförande,
professor V. Rudin^ som utsågs till
ordförande. Till vice ordförande valdes
folkskolläraren Joh. Thysell i Häglinge, till
förste sekreterare hr K. J. Ahlberg i
Stockholm och till andre sekreterare hr P.
Skoglund i Myrbacka.
Mötets hufvudfråga gällde ett af
kommitterade (kyrkoherden N. Sandblad samt
folkskollärarne A. E. Magnusson och K.
Åkesson) Utarbetadt förslag till ändring af
föreningens stadgar. Under diskussionen
härom gjorde sig hufvudsakligen två olika
meningar gällande, synnerligast beträffande
föreningens karaktär, nya medlemmars
intagning m. m.
Å ena sidan framhölls, att föreningen vore
allt för sluten. Bestämmelsen, att ingen
annan kunde blifva medlem än den, som
därtill blifvit inbjuden, gjorde mer skada än
gagn och borde helt och hållet upphäfvas.
Detta hade delvis skett i det nya förslaget.
Andra sidans talare betonade med skärpa,
att föreningen icke på något vis borde
konkurrera med allmänna föreningen. Detta
skulle otvifvelaktigt ske så småningom, ifall
momentet i fråga alldeles toges bort, och
då förrycktes föreningens hela karaktär. Ty
föreningens hufvudmål vore icke
folkbildningens höjande (det vore S. A. F:s) utan i
stället att kristendomen måtte genomtränga
både undervisning och uppfostran. I
synnerhet varnade kyrkoherden P. Lundén i
Göteborg föreningen att uppträda konkurrerande
med S. A. F.
Med afseende på namnet å föreningens
styrelse hade förslaget upptagit
»förvaltningsråd» (motsvarande centralstyrelsen inom
S. A. F.). Namnet ansågs något tungt och
olämpligt. En talare föreslog
»centralstyrelse»; det vore ett godt och bra uttryck.
Men då framhölls den förväxling, som lätt
kunde uppstå mellan Svenska folkskolans
vänner och S. A. F., hvarefter ordet
»öfverstyrelse» föreslogs. Vid anställd votering
blef ock detta namn af mötet antaget.
Beträffande frågan om ombud beslöt
mötet att i likhet med S. A. F. anställa
sådana i olika delar af landet, ty med den
erfarenhet man hade från den nyss nämda
föreningen, kunde man ej förneka sådana
ombuds stora betydelse för främjande af
föreningens syften.
Klockan hade emellertid blifvit två. Ett
afbrott skedde i förhandlingarna, hvarunder
gemensam middag intogs å Eva Bellmans
matsalar. Vid på e. m. fortsatt behandling
af stadgeförslaget blef detta med åtskilliga
smärre ändringar af mötet godkändt och
kommer nu att hänskjutas till
lokalföreningarna för slutligt afgörande.
Efter de egentliga förhandlingarnas slut
hölls å Hushållsskolan, V. Trädgårdsgatan
19, ett samkväm.
| Folkskolan och det ljudenliga
staf-sättet. Vid diskussionsföreningens å Nääs
möte den 12 dennes afhandlades frågan:
»Hvad bör folkskolans lärarekår göra för
att vårt staf sätt snart må bli ljudenligt?»
Det betonades af inledaren och under
diskussionen, att man i en ny upplaga af
ordlistan ej kunde vänta något väsentligt
steg framåt i ljudenlig riktning, om ej
allmänna opinionen vore för ett sådant, och
därför borde denna opinion bearbetas. Ur
uppfostringssynpunkt vore det olämpligt att
använda två staf sätt: ett, det lagliga, i
skolan och ett annat, det fonetiska, utom
skolan. Följande resolution antogs:
Då det är i högsta grad nödvändigt, att
vi snart få ett mera ljudenligt staf sätt,
uttalar diskussionsföreningen som sin önskan, att
Sveriges lärarekår genom t. ex. sina
lärareföreningar vänder sig
1) till våra tidningsmän med anhållan, att
dessa måtte enas om ett ljudenligt stafsätt
och sedan tillämpa detta i sina respektive
tidningar;
2) till Svenska akademien med begäran,
att denna måtte vidtaga de åtgärder, som på
den ankommer för rättskrifningens
ytterligare förenkling i ljudenlig riktning.
Huru bör en landtman uppfostra
sina barn? lydde en fråga, som
behandlades vid Södra Vi folkhögskolas nyligen
firade sommarmöte.
Frågan inleddes af landtbrukaren Ivar
Svensson, hvilken i detta fall anbefallde
folkhögskolan samt dessutom något års vistelse
utom hemmet, dock endast med deltagande
i allt förekommande arbete. Under
diskussionen yttrade sig bland andra doktorinnan
Arbman, som i ett varmt anförande
uppträdde mot det missförhållande, hon
observerat på landsbygden, att bondflickorna
stundom tyckas hålla sig för goda till
deltagande i gröfre arbete utan i stället sitta
och hänga öfver något finare handarbete,
under det att kanske modern får springa
och släpa ut sig i grof sysslorna.
Att dessa ord ej föllo på hälleberget bland
de i själfva verket närmast intresserade,
framgick däraf, att talarinnan efter
diskussionen omringades af flertalet bland de unge
manlige deltagarna, hufvudsakligen
förutvarande elever, hvilka tackade henne för de
kraftiga och behjärtansvärda ord, hon yttrat
om flärden hos de unga kvinnorna.
Gent emot kyrkoherden Rosenqvist, som
på tal om folkhögskolan yrkade, att denna
borde blifva obligatorisk och ställas under
skarpare statskontroll, häfdades
nödvändigheten af frihet för denna läroanstalt af
skolans lärare, samt rektor Romdahl, hvilken
senare ansåg, att intresset och entusiasmen
hos folkhögskolans lärare helt visst skulle
med åren minskas, om på dem lades
statskontrollens stela hand. Han vågade påstå,
att hos många bland statsläroverkens äldre
lärare ej funnes så synnerligt mycken
entusiasm kvar, då inom folkhögskolan varmt
intresse rådde ej blott hos de yngre utan
äfven i ålderdomen, hvarpå exempel både från
grannlanden och vårt eget land anfördes.
Och hufvudorsaken till detta varaktiga
intresse vore just den frihet från
reglemen-terande in i detalj, hvarunder
folkhögskolan uppväxt och fortfarande arbetade.
En ny belysningsmetod för skolor
är upptäckt af en flickskoleföreståndare
i Wien. Ljusstrålar ne, som annars kastas
nedåt, skola kastas uppåt och därigenom
åstadkomma en belysning, som i hög grad
liknar dagsljuset. Ljusskärmen sitter under
lågan, hvadan ögat ej besväras af det starka
skenet, och någon strålvärme, som annars
är så pinsam, uppstår ej. Anställda försök
hafva ådagalagt den nya metodens fördelar
såväl i afseende å elektrisk som
gasbelysning.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till klockare- och
organistbefattningarna i Hörby, Mim.: 1) P. J. S. Erman i
Vinslöf, 2) I. Säfstrand i Göteborg, 3) Hanna
Pegelow i Hör.
- Till folkskollärare-, klockare- och
organisttjänsterna i Vallby’, Upps.: 1) K. H.
Al-zén i Rasbo, 2) I. T. Hellen i
Stockholms-Näs, 3) K. R. Sandberg i Biskopskulla.
- Till läraretjänsten vid Södåkra
folkskola, Jonstorp, Mim.: 1) K. A. Johansson i
Stehag, 2) M. Dahlström i N. Vram, 3) J. E.
Ekström i Kvidinge.
Valde. Till folkskollärare, klockare och
organist i Gåxsjö, Jmtl.: F. L. Vikberg i
Ramsele.
- Till folkskollärare och klockare i
Kjelf-| ven-ed j Skbg: Aug. Leuwgren i Rainkvilla.
- Till lärare vid Måstorps folkskola,
Kul-lerstad, Östg.: G. A. V. Ljungberg i Fole,
Goll. (7 sökande.)
- Till folkskollärare i Svedala, Mim.: N.
O. Thylén därstädes.
- Till folkskollärare i Sandviken, Gflb.:
Hjalmar Södervall i Sandö.
- Till lärarinna vid Blankhults folkskola,
Kil j Öreb.: Ingeborg Hjertén i Hönsäter,
Skbg (enhälligt). l
- Till e. o. folkskollärare i Arvika, Vrml.:
hr Kihlgren i Gillberga.
- Till e. o, folkskollärare i Bjuf, Mim.:
Otto Grönborg i Grönby.
- Till e. o. lärare vid Lyckeby folkskola,
Lösen,, Blek.: J. Roskvist i V. Torp.
- Till vik. folkskollärare i Uddevalla: H.
Karling (i år utexaminerad från Göteborgs
seminarium).
- Till vik. folkskollärare i Visby: K. A.
K. Hallenberg i S. Vi.
- Till vik. folkskollärarinna i Varberg:
Valborg Axelson i Örebro.
- Till vik. folkskollärarinnor i Uddevalla:
Ingeborg Brediii och Elida Ekstrand.
- Till vik. lärarinna vid Sätra folkskola,
Hille, Gflb.: fröken L. Bodecker i Söderhamn.
- Till vik. lärarinna vid Björka folkskola,
Glanshammar, Öreb.: Hulda Haglind i
Askersund.
- Till biträdande lärarinna vid Rällsö
folkskola, Ljusnarsberg, Öreb.: Alma V. Engström
i Vittinge.
- Till lärarinna vid Getkölns mindre
folkskola, Ramsjö) Gflb.: Petrina Enstedt i Fresta.
(8 sökande.)
- Till lärarinna vid en mindre folkskola i
Tåsjö, Vnrl.: Ida F. Tapper i Vedum, Skbg.
- Till lärarinna vid Slättrnons mindre
folkskola, Yxnerum, Östg.: Amanda K. Lindholm
i Södra Ljung.
- Till småskollärarinna i Snaflunda, Öreb.:
Hanna Johansson i Haddebo. (38 sökande.)
- Till småskollärarinna i Vårfrukyrka,
Upps.: Agnes Pettersson i Tillinge.
- Till småskollärarinnor i Näsum, Krist.:
Hanna Jonsson i Kyrkhult och Matilda Björk
i Näsum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
