Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 20 (803). 19 maj 1897
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 20
skolan glömmer sitt sammanhang med
hemmet och lifvet; hon söker metoden, där hon
borde söka människan. Grif luft åt hälsan,
känslan, fantasien, åt viljan, som är
karaktärens rot l Hvem om ej skolan vet det
rätta, vill det rätta? Och dock betyda veta
och vilja så litet, om ej lärjungarna i och
utom klassen göra det rätta.
Om grunden för skolans byggnad uttalar
sig Topelius som en frimodig kristen. Han
framhåller skönt och träffande skillnaden
mellan den hedniska och kristna
världsåskådningen och slutresultatet blir, att en annan
grund kan ingen lägga än den, som lagd är.
Hvad vår tid mest behöfver är fasta
karaktärer. Men hur utbilda sådana utan ett
hälleberg af granit, därur viljan hämtar sitt
järn? Gudsfruktan saknas i hemmet, sko
lan, barnböckerna, ja ofta i kyrkan - och
därför är allting löst. Moralen är ett dåligt
surrogat.
*
l Talaren fann de nu refererade uppsatserna
bilda texten till det stora tafvelgalleri, som
Topelius målat från barnens och skolans
värld, och visade detta genom tillämpning
på åtskilliga kända typer från den finske
skaldens böcker. Han framhöll vidare, att
denne vädjat till framtiden och att man med
allvarlig håg i Finland sträfvar att finna
mera mänskliga former för uppfostran.
Kanske är detta till ej ringa del skaldens
förtjänst. Hans »Naturens bok» och »Boken
om vårt land» äro läroböcker i finska
folkskolan. Hvad hafva de ej verkat hos lärare
och barn?
FÖR DAGEN.
Hvad kan skolan lära af
Stockholmsutställningen?
Då konungen i sitt klangfulla tal vid
utställningens öppnande sistlidna lördag
förklarade den vara
ett fredligt allshårjarting,
var det förvisso kungsord han talade.
Nordens alla folk och vår mäktige granne
i öster hafva här stämt möte för
broderlig rådplägning, för fredlig täflingskamp
till ömsesidigt gagn för nu verksamma
som för uppväxande släkten. Icke minst
för de uppväxande.
Och det är därför som betydliga
ansträngningar gjorts i akt och mening, att
skolan, dess lärare som lärjungar, måtte
draga största möjliga fördel af en
personlig bekantskap med allt hvad den
nutida nordiska odlingen frambragt, göra
rön och mottaga väckelser.
Hvad har utställningen att i detta
afseende bjuda skolan?
Kunskapen om Norden
är väl ett af de viktigaste ämnen, som
skolan har att ägna sig åt. Nåväl! Hafva
vi ej först och främst utställningens
natursköna läge och de hänförande
naturscenerier, som Stockholms omgifningar
erbjuda främlingen? Vidare de präktiga
landskapstaflor frän högan nord, hvilka
turistpaviljongen innesluter, främst
kanske Tiréns jämtlandskap i månsken!
Träder oss ej Trondhjems domkyrka och
Norges natur i Sindings taflor så att
säga lifs lefvande till mötes? Och fängsla
oss icke hundratals fotografier, dräkter,
husgeråd från öster och väster, från
fjärran och när - Skansen ej att
förglömma?
Nordiskt näringslif
möter våra blickar rikt och omväxlande,
sådant det drifves i grufvornas schakt, i
hafvets vågor, i skogarnes djup, i
fabrikernas kvalm. Som i en enda
brännpunkt är här samladt ailt hvad industrien
förmår framställa, och det intressanta
liksom det instruktiva ökas väsentligen
därigenom, att man i många fall får se
hur ett industrialster åstadkommes, att
man så att säga själf försättes midt in
i maskineriet.
Nordiskt djur- och växtlif
kunna vi studera å Skansen, denna
outtömliga grufva för den fosterlandsälskande
forskaren. Ännu mera slående möter det
oss kanske i Biologiska museet, där vår
hela djurvärld är illusoriskt framställd
och inpassad uti vederbörlig omgifning
från kala klippor till dunkel skog,
böljande slätt och leende tjärn.
Bibliska, historiens gestalter
äro ju de första, som ställas fram för
barnet i skolan. Hur mycket djupare
intryck månde de ej göra, när barnet uti
bildhuggaren Bergs bibliska galleri sett
dem träda fram i elektrisk belysning,
skära och blida! Och huru många
mästerverk *med religiösa motiv gömma ej
våra museer och offentliga samlingar!
Flydda sekler manas fram
genom det märkvärdiga, i allo stilenligt
återgifna »Gamla Stockholm». Man
känner sig försatt på historisk mark: det är
som såge man mellan de ålderdomliga
byggnaderna en mängd gengångare ur
våra häfder glida förbi själens blick. Med
hvilken förtjusning skola ej barnen lyssna
till en liflig skildring ur vår historia, när
läraren har dylik åskådningsmateriel l
Och ett ej mindre ypperligt tillfälle
bjuder arméns och flottans utställning med
sina rika samlingar.
Slöjden,
hvars vikt för uppfostran allmänt börjar
erkännas, erbjuder lärare som barn ett
oerhördt rikt material, som helt naturligt
måste höja smaken, skärpa och vidga
blicken och gifva nya uppslag åt den
intresserade. Därtill kommer, att de olika
länsutställningarna lämna den
uppmärksamme betraktaren en liten profkarta på
det materiel, som olika landsdelar
använda för slöjden och de särskilda
sätt, på hvilka de bearbeta detsamma.
Skönhetssinnet,
i flera afseenden medfödt hos vårt
musikaliska folk, får beklagligtvis på
aflägsnare trakter endast sällan någon väckelse
och näring. Här gifvas’ rika bildnings-
tillfällen: här ljuder en musik, så
fulltonig som sällan landsortens barn få
höra; här öppnar konsthallen sina rika
skatter af målare- och
bildhuggarekonstverk från de stora kulturländerna; här
höjes själen af de många
arkitektoniska mästerverken å utställningen,
och här prunkar å gröna gräsmattor
Nordens korta sommar i brokig
blomsterprakt.
*
Det är ett sällsynt tillfälle, som här
erbjuder sig att förvärfva ökade insikter:
det är 31 år sedan det stod vårt folk
och vår skola till buds - ingen vet
huru snart det kan återkomma. Må då
skolan i största möjliga måtto
tillgodogöra sig detsamma l Det skall verka
befruktande och lifgifvande - det skall
varda en sabbatsstund att länge minnas
under arbetsdagen.
Folkskolebarnens resor till
utställningen.
Den af centralstyrelsen tillsatta
kommittén för anordnande af Skolresor till
utställningen har nu från
järnvägsstyrelsen mottagit svar å sin framställning om
nedsättning i biljettpriset å statens
järnvägar. Svaret är af följ;inde innehåll:
Kungl, järnvägsstyrelsen har funnit skäl
medgifva, att därest ett större antal
folkskolebarn järnte dem åtföljande lärare och
lärarinnor skulle komma att för besök vid
den blifvande konst- och
industriutställningen härstädes samtidigt färdas öfver statens
järnvägar till och från Stockholm,
prisned-sättning må åtnjutas; skolande för sådana
resor, under villkor att i hvarje färd
deltaga minst 30 lärjungar, utlämnas biljetter
gällande för fram- och återresa mot afgift,
som beräknas pr kilometer efter
sammanlagda väglängden, öfver hvilken resan sker,
från afgångsstationen till Stockholm och
åter, samt med ett öre för hvarje barn och
två öre för hvarje lärare och lärarinna.
Särskildt får styrelsen anmoda Eder att,
om resorna komma till stånd, i god tid
dessförinnan till trafikdirektören i det
distrikt, inom hvilket stationen för afresan
är belägen, aflämna uppgifter å antalet barn
jämte lärare och lärarinnor, som komma
att deltaga i reseturen, i sammanhang
hvarmed ock bör med trafikdirektören träffas
aftal om dög och tåg, med hvilket
transporten må försiggå.
Det är alltså numera lätt att uträkna,
hvad en dylik resa kan komma att
kosta. Med ledning af tidningen »Sveriges
Kommunikationer» finner man, att för
ett folkskolebarn själfva resan kostar tur
och retur från Norrköping 3 kr. 64 öre,
från Jönköping 7 kr. 86 öre, från
Göteborg 9 kr. 16 öre, från Malmö 12 kr.
36 öre, från Sundsvall 11 kr. 58 öre,
o. s. v. För lärare eller lärarinna, som
åtföljer barnen, är priset jämt dubbelt.
4 dagars uppehåll här i Stockholm har
beräknats för hvarje barn komma att
kosta omkring 5 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0278.html
