Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16 (799). 21 april 1897 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
- Jämt i 50 år har förre folkskolläraren
och organisten S. J. Svensson i Åker, Jönk.,
innehaft klockarebefattningen därstädes.
Half-sekelminnet till ära öfverlämnades söndagen
den 11 dennes åt den gamle en
silfversnus-dosa med inneliggande 150 kronor - och lite
till.
- En porträttsamling öfver lärarepersonalen
vid Skara stifts folkskolor hafva några af
stiftets lärare och lärarinnor satt sig i spetsen för
att åstadkomma. Meningen är, att arbetet
skulle blifva en tafla, å hvilken
kårmedlem-marnes porträtter, försedda med namn och
adresser, skulle anbringas.
- Silfverbröllop firades den 12 dennes af
folkskolläraren och organisten i Väster Löfsta E.
Elin och hans maka i kretsen af fränder och
församlingsbor. Kontraktsprosten F. K.
Hedlund hedrade silfverbrudparet med tal på vers
och prosa, och lyckönskningstelegram i massa
ingingo från skilda ställen i landet.
- / de skriftliga profven för afgångsexamen
hafva vid Uppsala folkskollärareseminarium
gifvits följande ämnen i modersmålet: 1)
Nattvardens väsen och ändamål. 2) Pestalozzis
å-sikter om åskådningens användning vid
uppfostran och undervisning. 3) Sveriges krig
med Danmark 1675-79. 4) Grönland. 5)
Lju-set och ögat. 6) Vikten och betydelsen af en
ändamålsenligt ordnad folkskoleträdgård.
- Sin 50:e examensafslutning höll den 15
dennes folkskolläraren K. F. Dreborg, som
tjänstgjort i Kumla församling i Nerke sedan
1870 och varit folkskollärare i 51 år. Den
snart 70-årige skolmannen hyllades med tal
på vers och prosa af skolrådets ordförande,
och församlingsboar hade åt honom genom
sammanskott åstadkommit en prydlig hvilstol.
- Fredrika Bremer-förbundets studiestipendier
för år 1897 hafva utdelats till bl. a, fröken
Edit Åkerberg med 300 kr. för genomgående
af högre lärarinneseminarium, till fröken Tyra
Jansson med 360 kr. för genomgående af
folkskollärarinneseminarium och till fröken
Terese Malmström med 180 kr. för
genomgående af lärarinnekurs i huslig ekonomi.
- Af Svenska allmänna djurskyddsföreningens
medlemmar, som vid 1896 års slut uppgingo till
1,894, voro icke mindre än 706 folkskollärare
och lärarinnor. Vid samma års början voro
medlemmarne ur lärarekåren 651. Icke
mindre än 15 hade befattning som ordförande,
sekreterare och skattmästare inom de
särskilda lokalföreningarna, och för sitt stiftande stå
flera föreningar i skuld hos folkskolans
lärarekår.
- Efter mönstret af Svensk Läraretidning skall
nu Folkskolans Vän öfvergå till ett bolag (dock
naturligtvis med de ändringar, som
betingas af den nya aktielagen j. Styrelse valdes
under förra veckan och utgöres’ af rektor J.
Lofven samt folkskollärarne Axel Blomqvist,
K. J. Ahlberg och Gust. Bergh i Stockholm,
K. Åkesson och A. E. Magnusson i Göteborg
samt P. Nordström i Malmö - allt kända
namn inom föreningen »Svenska folkskolans
vänner».
- En kommitté bildades i Lund vid ett af
professor S. Ribbing sammankalladt möte för
öfverläggning om bildandet af ett sällskap för
\ ordnande af sommarkurser och utsträckt
un-| dervisning. Kommittén, i hvilken invaldes
professor Kibbing, docent Hjelmqvist och
föreståndaren för Lunds arbetareinstitut,
folkskolläraren N. Lundahl, vill söka råda bot på
de svårigheter, som ofta hittills rest sig, när
det gällt för föreläsningsföreningarnas
föreståndare att få lämpliga föreläsare, särskildt
från universitetet.
- En gammal trotjänarinna, städerskan vid
Kalmar folkskollärarinneseminarium, änkan
Sofia Carlsson, allt sedan läroanstaltens
öppnande år 1875 där anställd, fyllde den 14 d:s 60
år och vardt då föremål för en vacker
hedersbevisning. I närvaro af seminariets hela
lärarepersonal och samtliga lärjungar skildrade
rektor Vickbom hennes anspråkslösa men
outtröttligt trogna verksamhet och frambar till
henne allas tacksamhet och lyckönskningar.
Som gåfva från lärarepersonalen och eleverna
öfverlämnades en vacker, med inskription
försedd kaffekanna. Sånger sjöngos, för
tillfället författade verser upplästes, och stora
flaggan var hissad dagen till ära.
- Sökande till den vid
folkskollärareseminarium i Linköping lediga
adjunktsbefattningen i kristendom, historia och geografi samt
pedagogik och metodik äro: v. kollegan fil.
kand. C. V. Andersson i Oskarshamn,
semi-narieadjunkteii J. F. Björnståhl i Hernösand,
v. kollegan fil. kand. O. Charling i
Kristinehamn, rektorn vid Djursholms samskola fil.
kand. J. P. Gunnarsson, v. kollegan, s. m. och
fil. kand. N. P. Nilsson i Karlstad, v.
adjunkten, fil. kand. K. H. L. Sjöström i Linköping,
v. adjunkten, fil. licentiaten S. Linnell i
Linköping, teol. och fil. kand. A. M. Magnusson
i Upsala, och v. kollegan, s. m. och fil. kand.
A. G. Hultgren i Stockholm.
- Folkskoleväsendet inom Torshälla stad har
längesedan varit utdömdt af vederbörande
folkskoleinspektör, hvarjämte biskopen och
länets höfding vid besök å platsen lagt
församlingen på hjärtat att skyndsamt vidtaga
nödiga åtgärder. Den 22 sistl. februari beslöts
å kyrkostämma att till höstterminens början
1898 uppföra ett tidsenligt skolhus med fem
lärosalar, och en fyramannakommitté.
tillsattes för att taga saken närmare om hand.
Sedan denna kommitté inkommit med förslag
i frågan, beslöt stämman den 12 dennes
nästan enhälligt i enlighet därmed att uppföra
ny folkskola å nuvarande gosskolans tomt
och hos stadsfullmäktige begära upplåtelse af
en angränsande tomt. Ett femmannaråd
(däribland folkskolläraren på platsen samt en
läkare) fick i uppdrag att uppgöra ritningar,
och ett förslagsanslag om 300 kr. ställdes till
dess förfogande. Genom den enighet och den
ifver, hvarmed besluten fattades, har staden
ändtligen godtgjort sin långa likgiltighet för
den viktiga frågan.____________________
Sn nifisl^ sHolrddsorclfö-
rancU
J-*örra veckan spred sig i V. Vingåker och
/ kringliggande nejd ett sorgebudskap.
En af Strängnäs stifts mest bemärkta
prästmän, kyrkoherden, kontraktsprosten, teol.
och fil. doktorn Johan Albert Ekström i
V. Vingåker hade onsdagsnatten gått hädan i
en ålder af nära 67 år.
Det var en ovanligt dugande och
verksam nian, som med honom gick ur
tiden. Han hade uträttat mycket i sin
församling. Han var själen i och upphofvet
till de flesta stora förbättringar, som
utfördes å olika områden inom hans
verksamhetsfält, förbättringar, som många i förstone
voro allt för kortsynta att inse och
uppskatta. Örebro Tidning skrifver oai den
aflidne :
Det väckte på sin tid icke så liten
uppmärksamhet, då den unge 38-årige
läroverksadjunkten befordrades till pastor i Strängnäs
stifts största landtpastorat. Det visade sig
dock snart, att vederbörandes val fallit på rätt
man, på en person, som med höga
lärdomsmeriter förenade en ovanlig administrativ
talang och stor praktisk duglighet. Kraftfull
och energisk till sin natur och rned varmt
intresse för sitt maktpåliggande ämbetes
uppgifter, sparade han ingen möda för att så
fort och så väl som möjligt sätta sig in i sitt
vidsträckta pastorats skilda angelägenheter.
Särskild omsorg ägnade han åt skolväsendets
utveckling samt åt slöjdundervisningens
införande |i de många skolorna. Hans nit och
ifver i detta som i andra fall mötte
understundom motstånd från håll, där man icke
alltid ansåg det nödigt att med samma
hastighet som församlingens reformvänlige pas-
tor fortgå på utvecklingens väg. Men hans
fasta vilja bröt motståndet, och när
reformerna en gång voro genomförda, erkändes
allmänt deras värde och uppskattades till
fullo pastors erfarna och upplysta ledande
förmåga. Ingen öfverträffade honom i
ordning och punktlighet, och fordrade han
därvid mycket af andra, föregick han dock själf
med de mest lysande egenskaper.
Som en varm vän af folkskolan torde
den bortgångnes bild väl försvara sin plats
i Svensk Läraretidnings spalter. Också
stå vid hans bår bland de verkligt sörjande
församlingens 5 lärare oeh 15 lärarinnor.
Under en nära 30-årig verksamhet uti det
vidsträckta pastoratet har han uträttat
mycket till skolväsendets fromma. Synnerligt
ömtålig var han om lärarekårens personliga
värdighet. Förtal och obefogade
anmärkningar mot lärarne funno hos honom intet
gehör, om blott läraren förtroendefullt vände
sig till honom. Offentligen uttalade han
den åsikt, att det för honom vore
högtidsdagar, när han hade tillfälle att besöka
skolan, vare sig i hvardagslag eller vid
af-slutningar. Sådana dagar voro
högtidsdagar äfven för lärare och lärjungar, och de
kommo ej så sällan, ty han besökte om
möjligt hvarje skola en gång i terminen,
alltid den faderlige vännen och rådgifvåren.
Och utom lif och värme, som han spred
kring sig, medhade han alllid något nytt i
undervisningsmateriel väg. Aldrig småaktig
granskare vid ett minnesfel, betraktade han
förhöret vid en afslutning som en bisak,
som ej borde skymma bort det viktigaste.
Och detta var, att föräldrar och målsmän af
det högtidliga i examen borde få det
intryck, att skolan och hennes arbete är
någonting stort. Små möten och
föreningsväsendet inom lärarekåren lågo honom varmt
om hjärtat. Församlingens enskilda
förening var hans ögonsten, och nästan alltid
bevistade han dess möten - utan att därvid
kunna förmås att öfvertaga något slags
le-dareskap. Oppunda kretsförening af S. A.
F. tillhörde han i förstone som betalande
ledamot, tills han för några år sedan
invaldes som föreningens hedersledamot.
Då d:r E. började sin verksamhet inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
