Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 12
INTERIÖR FRÅN ADOLF FREDRIKS ARBETSSTUGA.
dast två rum och kök men har så
småningom utvidgats, så att samma arbetsstuga nu
har till sitt förfogande fem rum och ett
kök. Ursprungliga antalet lärjungar i denna
arbetsstuga var endast 40, under det att där
under arbetsåret 1895-96 meddelades
undervisning åt 160 barn.
Numera finnas arbetsstugor i alla
hufvudstadens församlingar, och å Östermalm
finnas till och med tvänne, af hvilka den ena
bär namnet »Nya arbetsstugan».
I allmänhet undervisas barnen 6 timmar
i veckan, fördelade på sådant sätt, att de
vistas i arbetsstugan två timmar hvarannan
dag kl. 5 - 7 e. m. Undantag från denna
regel bilda »Nya arbetsstugan» och Nikolai
arbetsstuga, där barnen hittills åtnjutit
endast fyra timmars undervisning i veckan,
I de församlingar, där man har så dåligt
sörjt for behofvet af lokaler för
folkskolorna, att dubbelläsning förekommer, har man
under förmiddagarna gjort arbetsstugorna
tillgängliga for de barn, som hafva sin
skoltid förlagd till eftermiddagarna.
Då, såsom väl är att hoppas, Jakobs,
Östermalms och Adolf Fredriks församlingar
med det snaraste skola anskaffa
erforderliga skollokaler, så att hvarje klass kan få
disponera öfver sitt eget skolrum och den
för barnens hälsa fördärfliga
eftermiddags-läsningen sålunda kan afskaffas, så
försvinner gifvetvis af sig själf det nyss angifna
förmiddagsarbetet i arbetsstugorna.
Alla arbetsstugorna, utom den i *Nikolai
församling, hafva från stiftelsen »Lars
Hier-tas minne» erhållit till sin grundläggning
500 kr. Då hvarje arbetsstuga står under
sin särskilda styrelse,, så följes gifvetvis ej
öfverallt samma arbetsplan. De mest
förekommande arbetena äro: korgmakeri,
skomakeri- väfnad, borstbinderi, nätknytning,
spån- och bastflätning. På månget ställe
har man på sitt program äfven upptagit
träslöjd. Att denna emellertid ej här kan
få någon större betydelse inses lätt, då man
besinnar, att eri stor del af lärjungarna äro
endast småbarn och att många af de mera
försigkomna utgöras af flickor. Bland de
i »stugorna» förekommande arbetena må ej
förglömmas stoppning och lappning.
Af årsberättelserna framgår, att man i
allmänhet till någon viss tid af året förlagt
dessa arbeten. Äfven om det kan finnas
skäl, som tala för en sådan anordning, så
synes den å andra sidan ej vara fullt
praktisk. Oss synes det, som om barnen borde
tillhållas att städse laga sina kläder, så snart
sådant visar sig behöfligt.
I den mån sådant varit görligt har man
äfven sökt gifva barnen arbete med sig till
hemmen. För det sålunda utförda arbetet
erhålla de betalning i form af sparmärken,
hvarigenom de alltså äfven uppmuntras till
sparsamhet. Som bevis på, huru man i detta
afseende krönts med framgång i sina
bemödanden, anföres i senaste berättelsen, att
en gosse har i sin sparbanksbok insatta 50
kr., hvilka han under årens lopp förtjänat
på hemarbete från arbetsstugan.
Vid slutadt arbete för dagen i
arbetsstugan erhålla barnen en måltid mat; arbeta
de två dagar i veckan, så erhålla de alltså
två måltider.
Klara församlings arbetsstuga utgör ett
väsentligt undantag från denna regel. Här
erhålla barnen mat icke blott sina tre
arbetsdagar utan äfven de öfriga
söckenda-garna i veckan; sina arbetsdagar få de
kvällsmål och de Öfriga dagarna middag.
Skolkök och arbetsstuga stå under en och
samma styrelse, och samma lokal användes både
till arbetsstuga och till matsal för skolköket,
hvilket ju är ganska ändamålsenligt, då
arbetsstugan behöfver lokal endast ett par
timmar på aftonen. Arbetsstugans barn
bespisas genom skolköket.
»För att tillgodose det behof af
samverkan mellan de olika arbetsstugornas
styrelser, som gjort sig gällande», bildades i
slutet af år 1889 en »centralkommitté», till
hvilken hvarje arbetsstugas styrelse utser
en representant, och kunna dessa sålunda
utsedda medlemmar i sin ordning invälja
ett lika stort antal för saken intresserade
personer. Centralkommitténs uppgift är att
utgifva årsberättelser, lämna understöd,
utverka anslag samt bekosta
undervisningskurser för arbetsstugornas lärarinnor.
Hvad beträffar anslagen, så hafva de
under senare tiden flödat ganska rikligt.
De flesta arbetsstugorna hafva större eller
mindre understöd af de respektive
församlingarna, och härtill kommer ett anslag af
stadsfullmäktige, som under förra året
utgick med 8,000 kr.
Slutligen lämnade Stockholms städs
sparbank under förra året ett belopp af 20,000
kr. till upprättande och underhåll af
arbetsstugor i hufvudstaden. Dessa medel
öfverlämnades åt centralkommittén, som har att
vidare fördela dem.
Åtgärder hafva vidtagits för att
härvarande arbetsstugors arbeten skola kunna blifva
i vidsträcktare kretsar kända genom den nu
stundande utställningen. Styrelsen för
industriutställningen har beviljat nödigt
utrymme för ändamålet.
Intresset för arbetsstugor har spridt sig
till skilda delar af vårt land, så att ganska
många arbetsstugor numera finnas äfven i
landsorten. Äfven dessa hafva till sin
grundläggning erhållit understöd från »Lars
Hier-tas minne».
Antalet arbetsstugor i vårt land uppgår
i närvarande stund till 28, och från
stiftelsen »Lars Hiertas minne» har tills dato
beviljats 23,000 kr. för grundläggande och
underhållande af arbetsstugor.
Då man genomläser »stugornas»
årsberättelser, finner man upprepade gånger
på-pekadt, hurusom barnen flitigt besökt
arbetsstugan och visat intresse för sina
arbeten. I en och annan berättelse omtalas till
och med fall, då barnen bedt att få
komma till arbetsstugan, äfven om de ej där
erhölle någon mat. Detta kan visserligen
i första ögonblicket låta något egendomligt,
men då man besinnar, att många af
arbetsstugornas lärjungar tillhöra sådana hem, där
föräldrarna äro ute på arbete till sent på
aftonen .och att barnen sålunda äro
öfverlämnade åt sig själfva i hemmet, om de
icke helt enkelt äro därifrån utelåsta,
såsom understundom är fallet, så kan man ej
undra öfver, att de längta till arbetsstugan
med dess omväxlande sysselsättningar, glada
kamrater samt vänliga lärare och lärarinnor.
Det är svårt att säga, huru inånga barn,
som genom arbetsstugorna möjligen blifva
räddade från brottets bana, men gifvet är,
att frestelserna äro betydligt förminskade
genom att barnen en del af sin lediga tid
få vistas i en arbetsstuga, där de lära sig
nyttigt arbete i stället för att tigga och i
öfrigt hängifva sig åt gatulif.
Måtte dessa människovänliga anstalter
komma att allt mer frodas! Det hos de
ledande personerna ådagalagda varma intresset
för saken utgör en borgen för, att så skall
ske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
