Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
SVENSK IARARETIDNING.
N:r 8
skildt yttertakens förbättrande» på vissa
uppräknade skolhus;
2) att »kyrkostämman ville vara betänkt
på att anordna ny skola vid Ågesta»;
3) att det vore onödigt att skaffa kaminer
till afklädningsrummen, då de kunde värmas
från läsesalarna;
4) att kyrkostämman icke under 1897 kunde
anskaffa nya skolbänkar i stället för
långbänkarna, då denna ändring medförde
»betydlig utgift».
Vi hafva utan att för närvarande ingå i
vidare detaljer velat låta förestående
paragraf ur Strängnäs domkapitels protokoll
jämte de allra viktigaste af anledningarna
till lektor Sohlbergs yrkande komma till
våra läsares kännedom, då en dylik
reservation till domkapitlets protokoll torde höra
till de mycket sällsynta företeelserna.
Uppskof från 1896 till 1901. En
af de förbättringar i skolväsendet, som
afses i förestående notis, har församlingen delvis
lyckats få undanskjuten några år, dock
villkorligt, såsom framgår af följande k. m:ts
resolution:
Huddinge församling, som genom k. m:ts
utslag den 7 sept. 1894 fått sig ålagdt att
till den l oktober 1896 hafva för Vårby
Skolrote å plats mellan Vårby och Juringe
uppfört och för ändamålet till fullo inredt
ett nytt skolhus, har hos k. m:t anhållit
om anstånd till den l okt. 1901 med
uppförande af ifrågavarande skolhus.
Vid föredragning häraf har k. m:t
medgifvit, att, därest församlingen före utgången
af 1898 hos länsstyrelsen i Stockholms län
styrker, att lämplig plats för skolhuset
blifvit anskaffad, ritningar därtill i vederbörlig
ordning upprättade och fullständig plan för
byggnadsarbetenas utförande uppgjord, med
byggnadens uppförande och fullständiga
inredning får anstå till den l oktober 1901,
och äger länsstyrelsen, därest församlingen
brister i fullgörandet af hvad som, enligt
hvad nyss förmälts, utgör förutsättning för
det sålunda medgifna anståndet, vidtaga den
åtgärd, hvartill omständigheterna lagligen
må föranleda.
En badinrättning för folkskolebarn
öppnades vid början af förra årets
vårtermin uti bottenvåningen af Katarina
församlings vid Tjärhofsgatan nyuppförda
folkskolehus. Vid baden serveras finsk badstu,
hvarvid barnen med baderskans tillhjälp få
två sig rena med borste och tvål. Därpå
följer mild stråldusch och afkylning uti en
större bassäng, hvars vatten har en
temperatur af 19-22 graders värme. I den varma
tamburen sker påklädningen raskt, och för
att undvika förkylning tillbringa barnen de
närmast följande två timmarna i skolsalen
utan rast. 20 till 24 barn kunna bada
samtidigt, och hvart och ett af församlingens
4,000 skolbarn får i regeln månadtligen ett
bad under tiden från september till midten
af maj.
Allt mer viker det misstroende, hvarmed
skolbaden först sågos af föräldrarna och som
hade sin grund i fruktan för att barnen
skulle blottställa sig för förkylningar eller
smittoämnens öfverförande eller uti skygghet l
för att låta de ofta trasiga och osnygga
underkläderna komma för lyckligare lottade
kamraters ögon. Badfrekvensen har stigit
med mer än 7 procent. I flera
skolafdel-ningar deltaga nästan alla friska barn i
baden och anse dem för riktiga
högtidsstunder. Under vårterminen 1896 serverades åt
flickorna 4,931 bad och under höstterminen
5,423. Gossarne fingo under vårterminen 4,659
och under höstterminen 5 349 bad. Under
hela året serverades 20,362 bad, motsvarande
75,6 % af de i skolan inskrifna och 82,4
% af de under baddagarna närvarande
barnens antal.
Om barnens uppfostran till goda
vanor öfverlades vid Göteborgs skolförenings
månadssammanträde i lördags. Inledaren,
hr K. Gr. Gunnesson, utgick från den
erfarenheten, att personer, som på olika
lef-nadsområden åstadkommit storverk af
pliktuppfyllelse och dygd,, af ansträngningar och
försakelser, funnit allt detta så lätt, därför
att de - som de själfva älskat säga -
»varit så vana därvid». I ett sådant
uttryck låge också icke sällan en hel
lefnadssaga innesluten.
Såväl i inledningsföredraget som i den
därpå följande lifliga diskussionen betonades
ock vanans makt - så i godt som ondt.
Läraren hade att grundlägga, utveckla och
stadga de goda vanorna hos barnet, att
förhindra, tillbakatränga och utrota de dåliga.
Skolan hade många öfningsfält för
träningen i goda vanor. Barnens yttre
uppträdande inför lärare och bland kamrater vore
ett sådant. Hvilken betydelse hade t. ex.
ej att barnen vandes vid höflighet, vid
renlighet och snygghet, vid vänlighet mot andra
skolbarn, vid anständigt uppförande i
trappor och korridorer o. s. v. Om dessa
»hvar-dagsdygder» kunde blifva barnets »andra
natur», skulle påtagligen de unga däri ha
ett väsentligt stöd på sin vandring genom
lifvet, och samhället skulle helt säkert slippa
att hos de vuxna bekämpa åtminstone en
del yttringar af råhet.
Sitt egentliga värde finge de goda
vanorna dock i den mån de stode i sammanhang
med sedliga och religiösa grundsatser och
öfvergått till ett medvetet sedligt viljelif.
Mot detta mål borde uppfostraren syfta, men
finge ej underskatta betydelsen af en till
och med rent mekanisk vana, om den
nämligen vore god. Man finge ej glömma, att
det här gällde barn, mer eller mindre
utvecklade.
I arbetet för barnanaturens förädling
genom goda vanor kräfdes en ihärdighet, som
i många fall rent af måste betecknas som
envishet.
Diskussionen fick utgöra svar på frågan.
Det Tennmanska skolmålet.
Domkapitlet i Hernösand har sistlidna onsdag
uti ifrågavarande mål afkunnat följande
utslag, som vi återgifva utan alla reflexioner,
då det talar för sig själft:
I skrifvelse af den 9 sistlidna januari hade
folkskolläraren vid Sandö folkskola Mauritz
Tennman anmält:
att han, som inkallats till Bjärtrå skolråds
sammanträde i Sandö l skolhus den 5 i samma
månad, af vederbörande skolrådsordförande
blifvit delgifven det skolrådets beslut, att
skolrådet af stängt honom från tjänstgöring vid
Sandö folkskola dock med bibehållen lön,
intill dess dom fallit i ett mål, som
disponenten G. Lewerentz å Sandö ärnade mot
Tennman anhängiggöra vid Nora tingslags
häradsrätt, mot hvilket beslut skolrådsordföranden,
kontraktsprosten N. F. Nordberg, reserverade
sig;
att då Tennman den 9 januari i den tro, att
detta skolrådets beslut ej skulle komma att
så brådstörtadt sättas i verkställighet,
infunnit sig till tjänstgöring i skolan, e. o
folkskolläraren Hj. Södervall förklarat, att han af
Bjärtrå skolråd blifvit tills vidare
tillförordnad som Tennmans ställföreträdare och vikarie;
samt
att han såsom sådan fått i uppdrag att
öppna skolan, hvadan han ej kunde tillåta
Tennman att taga någon befattning med skolan.
Tennman yrkade, att då han icke begärt
någon tjänstledighet, ej heller blifvit af
skolrådet, på sätt gällande folkskolestadga
föreskref ve, från sin befattning som ordinarie
folkskollärare skild, och då den kränkning, han
i egenskap af tjänsteman genom skolrådets
beslut lede, blefve större för hvarje dag som
ginge af denna, för så vidt han förstode,
fullkomligt olagliga af stängningstid, oafsedt den
rubbning, som skolrådets beslut måste
åstadkomma i skolarbetets jämna gång,
domkapitlet ville förständiga Bjärtrå skolråd att
ofördröjligen låta honom komma i full och
oförkränkt utöfning af sin tjänst.
Häröfver hade Bjärtrå skolråd på grund af
förständigande från domkapitlet inkommit med
| förklaring, hvarjämte folkskolläraren Tennman,
som anhållit att få afgifva påminnelser i
ärendet, till domkapitlet inkommit med en
påmin-nelseskrift och därvid hemställt, huruvida icke
skäl möjligen kunde förefinnas för
domkapitlet att i händelse af bifall till hans i skrifvelse
af den 9 januari gjorda yrkande lägga Bjärtrå
skolråd viss dag fore, inom hvilken han borde
vara återinsatt i sin förutvarande
tjänsteut-öfning.
Domkapitlet företog nu ärendet till slutligt
afgörande och fann domkapitlet, att
alldenstund inga särskilda omständigheter uti
förevarande fall förelegat, som kunnat berättiga
skolrådet att mot Tennman inskrida på annat
sätt än som i § 82 af gällande
folkskolestadga bestämmes, skolrådet saknat befogenhet att
afstänga folkskolläraren Tennman från
tjänstgöring, hvadan domkapitlet profvade skäligt
förständiga skolrådet att ofördröjligen låta
Tennman inträda i utöfning af innehafvande tjänst.
Tjänsters tillsättning.
Förslag1. Till folkskollärare- och
klockaretjänsten i Skerike, Vstm.: 1) K. Bellander i
Kals-va, 2) J. G. Bergstedt i Kila, 3) J. V.
Lindgren i Karlskrona.
-. Till läraretjänsten vid Ågerups folkskola,
Blentarp, Mim.: 1) Fredr. Holmström i
Långa-rÖd_, 2) vik. på platsen Joh. Malmen.
Valde. Till folkskollärarinna och organist
i Bro, Gotl.: Elise Hederstedt i Rute (ensam
sökande).
- Till klockare och organist i Haparanda
och Neder-Torneå: seminarieläraren B. U.
Gréen i Haparanda.
- Till folkskollärare i Alster, Vrml.: O.
Enström i Silbodal (enhälligt).
- Till lärare vid Möllegårdens folkskola,
Asarum, Blek.: J. Viberg i Ysane. (7 sökande.)
- Till folkskollärarinna i Visingsö, Jönk.:
Emma Isaksson i Habo med 2,511 röster.
(K. A. Hjortsberg i Gullabo erhöll 2,006
röster.)
- Till vik. folkskollärare, klockare och
organist i Knutby, Sthm.: G. Rydkvist från
Södermanland.
- Till e. o. folkskollärarinna i Fors, Södm.r
Frida Andersson i Tranås.
.- Till vik. folkskollärarinna i Frustuna^
Södm : Elisabet Ringner.
- Till vik. lärarinna vid Årbols folkskola,
Änimskog, Vrml.: fröken Sundelius fr.
Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
