Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄRARETIDNING.
111
kommitté, hvilken blifvit tillsatt för
utarbetande af förslag till folkskolestadga
för rikets större städer (kommitténs
ordförande var som bekant kanslirådet C.
V. Kastman). Med anledning af hvad i
nämda kommittés betänkande och förslag
förekommer angående den dagliga
lärotidens fördelning, upptog Stockholms
folkskollärareförening detta spörsmål
liksom ock åtskilliga andra af
kommitténs yrkanden till grundlig behandling.
Föreningens utlåtande åtföljde den
skrifvelse, som af centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening
inlämnades till k. m.t, där det ock nu
hvilar.
Då Stockholmskretsens utredning af
denna fråga torde vara en af de
fullständigaste, som hittills hos oss åstadkommits,
skola vi här återgifva densamma i dess
helhet, helst den icke förut är offentliggjord
i tryck men nu kan blifva af gagn för
frågans fortsatta utredning. Den lyder
(med tillägg af underrubriker) sålunda:
Ko m mitte nådes förslag och skäl,
Uti § 22 af förslag till stadgar angående
folkundervisningen i vissa städer föreslå
kommitterade, »att efter 3 eller högst 4
lärotimmar, i hvilket sistnämda fall minst
en timme skall användas till undervisning i
slöjd eller gymnastik, skall lämnas en längre
ledighet, hvilken utsträckes till helst två
men minst en timme, såvida icke k. m:t,
på grund af i något skoldistrikt rådande
förhållanden, härifrån medgifver undantag».
Enligt denna bestämmelse skulle således
vid de skolor, om hvilka här är fråga, den
dagliga undervisningstiden blifva delad på
för- och eftermiddag, och s. k.
förmiddags-läsning med samlad undervisningstid skulle
vid deni icke få förekomma annat än i
undantagsfall och endast med vederbörligt
tillstånd af k. in:t.
De skäl, kommitterade anföra för nämda
bestämmelser, äro dels af sanitär, dels af
pedagogisk art.
Från sanitär synpunkt uttala
kommitterade såsom sin åsikt, att barnen taga skada
till sin hälsa, om de sysselsättas med
intellektuellt arbete längre tid än tre timmar
utan att därefter erhålla tillbörlig hvila.
Ett längre uppehåll uti det dagliga
skolarbetet anse de därför nödvändigt, och detta
bör i vanliga fall utsträckas till minst två
timmar, om därunder någorlunda
tillfyllestgörande hvila skall kunna vinnas.
Såsom pedagogiskt skäl framställa
kommitterade sin öfvertygelse, att barnen efter
tre timmars intellektuellt arbete ej längre
förmå följa undervisningen ined tillbörlig
hurtighet, noggrann uppmärksamhet och
lefvande intresse.
Några faktiska grunder för dessa på
ståenden anföra kommitterade icke. Att
det varit dem svårt att uppgifva några
verkliga sådana, framgår af deras försiktiga
uttalanden rörande förmiddagsläsningen.
Beträffande denna yttra nämligen kommitterade:
»Vi hålla före, att det ännu är outredt,
huruvida icke denna bidrager till att alstra
den klenhet hos den uppväxande ungdomen,
hvaröfver man ofta klagar», samt vidare:
»Det synes kommitterade vara skolans plikt
att så vidt möjligt undvika en
arbetsordning, om hvilken det minst sagdt är
tvifvelaktigt, huruvida den icke är ungdomen
till skada».
De sanitära betänkligheterna.
Så vidt kändt är föreligger ännu ingen
på undersökning af de verkliga
förhållandena i skolan grundad utredning af den ena
eller andra lästidens inflytande på
lärjungarnas hälsotillstånd. Vid bedömandet häraf
har man sålunda endast den personliga
dagliga erfarenheten att lägga till grund. Uti
ett stort antal skolor, både i stad och på
landsbygd, har man varit i tillfälle att
härutinnan samla erfarenhet af så tillräcklig
omfattning, att man kan vara berättigad att
däraf draga säkra slutsatser. Så har t. ex.
vid hufvudstadens folkskolor under mer än
30 år undervisningen varit anordnad som
förmiddagsläsning.
Uti dessa skolor utgjorde antalet
sjukdagar på hvarje lärjunge under år
1891................................. 8,6
1892...............________....... 7,o
1893................................. 7,o
i medeltal för de tre åren 7,5.
Uti Malmö och Norrköpings folkskolor,
vid hvilka undervisningstiden är delad, voro
motsvarande siffror:
1891: 1892: 18-JJJ: \ V^V
delt al:
för Malmö.................. 6,8 8,7 7,9 7,8
» Norrköping............ 9,3 G, 4 7.5 7,7
Af dödlighetsstatistiken framgår, att
antalet barn, som dött i åldern 10-15 år,
utgjorde på hvarje tiotusental innevånare:
1891: 1892: 1893: ^
i Stockholm _________ -2,7 2,6 3,3 2,9
» Malmö ___________..... 3/j 1,1 2,9 3,5
» Norrköping___.....___ 4,2 3,6 2,9 3,6
» rikets samtliga städer 3,6 3,s 3,6 3,5
Härmed kunna jämföras uppgifterna
rörande den allmänna dödligheten. Under åren
1891, 1892 och 1893 utgjorde medelantalet
dödsfall på 1,000 invånare:
i Stockholm___.....____________... 21,8
» Malmö ...______________.......-. 18,8
»Norrköping ___.........-............- 18,8
» rikets samtliga städer ............ ... 18,8
De statistiska uppgifterna gifva således i
alla händelser intet stöd för komniitterades
åsikt beträffande förmiddagsläsningens
ogynnsamma inflytande på lärjungarnas
hälsotillstånd.
Vid den diskussion, som vid senaste
nordiska skolmötet fördes öfver förevarande
fråga, uttalades ock af de talare, hvilka i
sina skolor tillämpat såväl delad som
samlad undervisningstid, att denna senare icke
medfört några sanitära olägenheter.
Enligt komniitterades mening skulle
förmiddagsläsningen inverka menligt äfven på
lärarens hälsa.
Mer än en gång - säges det - har den
åsikten uttalats, att ej heller lärarne förmå att
handhafva undervisningen under fem timmar
efter hvarandra med tillräcklig kraft, och att
åtskilliga lärares hälsa blifvit i förtid bruten
genom en olämplig arbetstid.
Grent emot detta påstående torde man
dock äga full rätt att sätta de uttalanden
i fullkomligt motsatt riktning, hvilka före-
kommo vid nyss nämda diskussion. En
lärare, hvilken under flera års tid pröfvat de
båda olika anordningarna af
undervisningstiden, hade vunnit den bestämda
erfarenheten, >;att det är mera skadligt för hälsan
att ha två timmars intellektuellt arbete
efter middagsmåltiden än att hafva alla
lektionerna förlagda till tiden före densamma».
En annan lärare hade funnit, att han under
en timme på förmiddagen uträttade lika
mycket som under ett par timmar på
eftermiddagen. I folkskoleinspektörernas senast
utgifna femårsberättelsjer förekomma äfven
yttranden i samma riktning. En af
inspektörerna omnämner, att inom hans distrikt
förmiddagsläsning blifvit i tämligen stor
utsträckning införd, och yttrar därom:
Denna undervisningstid har - - -
gifvit ett öfverraskande godt resultat, utan att
någon öfveransträngning hvarken af lärare
eller lärjungar försports.
På grund af den erfarenhet, som sålunda
vunnits, vågar Stockholms
folkskollärareförening betvifla, att förmiddagsläsningen ined
nödvändighet måste medföra de vådor i
hygieniskt afseende, som kommitterade
förmena, och kan därför ej heller dela
kommitterades öfvertygelse om behofvet af en
särskild bestämmelse, genom hvilken
anordningen med delad undervisningstid fastslås
såsom den normala.
Kroppsrörelse och näring.
Beträffande de fördelar, denna anordning
skulle komma att medföra, framhålla
kommitterade, att det föreslagna längre
uppehållet i den dagliga skoltiden skulle bereda
såväl lärjungar sorn lärare väl behöflig
vederkvickelse och hvila, så att de därefter
med större kraft skulle kunna återtaga det
intellektuella arbetet, saint vidare att detta
uppehåll skulle på samma gång gifva
lärjungarna tillfälle till rörelse i fria luften
och till stärkande lekar.
Härvid är emellertid att märka, att lika
viktigt som barnets behof af hvila och af
tjänlig kroppsrörelse är dess behof af
näring. Egendomligt nog nämna kommitterade
intet härom. Säkerligen torde dock deras
mening hafva varit den, att lärjungarna
genom det föreslagna uppehållet skulle sättas
i tillfälle att intaga någon måltid.
Kommitterade hafva själfva påpekat, att
det gifves ett stort antal barn, hvilkas
föräldrar befinna sig ute på arbete så godt
som hela dagen. För dem är i många fall
hemmet stängdt under förmiddagen. Dessa
barn måste man därför bereda möjlighet att
i skolan intaga den kost, de medföra från
hemmet eller som de på annat sätt kunna
förskaffa sig. Gifvet är, att de härvid icke
kunna öfverlämnas åt sig själfva utan måste
öfvervakas af lärarepersonalen.
De barn åter, hvilka hafva föräldrarna eller
åtminstone modern i hemmet, kunna väl i
de flesta fall där intaga sin måltid. Men
härvid inträder den olägenheten, att
lärjungarnas förmiddags- eller middagsrast
svårligen kan ställas så, att den sammanfaller
med familjens vanliga måltider. Skulle
delad undervisningstid anordnas vid
hufvudstadens folkskolor, komme nämda rast
antagligen att förläggas till kl. 11-l eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
