Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (720.) 16 oktober 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖI^ FOLKUN
N:r 42.
(720.)
STOCKHOLM, 16 OKTOBER 1895
14:e årg.
Prenumerationspris :
Vi är 3,50 kr,, 3/4 år 3 kr., */2 år 2 kr., J/4 är 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr, Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6. Allm. tel. 6000,
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannona 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara Inlämnad .senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
IcärareMdning,
J3>veriges största och mest spridda skolblad,
kostar
från l oktober
till årets slut
endast
l kr. 25 öre #
Enligt ur postverkets journaler hämtade
uppgifter hade Svensk Läraretidning i midten af maj
1895 på 1,448 svenska och 26 utländska
postanstalter
3,166 postprenumeranfser.
- Hvarje lärare och lärarinna -
bör för egen räkning håiia sig med ett
exemplar af
Svensk Läraretidning "4-
Kvartalsprenumeranter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning.
Den, som ej redan är prenumerant, må taga
tidningen på prof, åtminstone under ett kvartal,
BAT" Prenumerationen, sker alltid
på närmaste postanstalt.
Sjunde nordiska skolmötet,
Fredssaken och skolan.
Vid afdelningssammanträdet i
Frimuraresalen den 7 augusti behandlades den
del af Skolmötets program, som rörde
historieundervisningen och därmed
sammanhängande spörsmål. Ordförande var
overlärer H. Raabe (norrman) samt
sekreterare folkskollärarne J. Jensen (dansk)
och P. Borgh (svensk).
Först höll professor Hans Olrik från
Köpenhamn ett föredrag om
historieundervisningen som led i den nätionale
opdragelse.
Tal:n framhöll historiens förmåga att
utveckla fantasien och tänkandet, ifall
nämligen kausalsammanhanget mellan
tilldragelserna och kulturutvecklingen tillräckligt
betonades. Vårt eget århundrades historia
borde visserligen ägnas största intresset
vid undervisningen, men endast genom att
först, lära känna gången af forna tiders
utveckling finge man en rätt grund att
bygga på. Tal:n kritiserade därför den af
tyske kejsaren omhuldade tillbakaskridande
historieundervisaingen, hvilken icke
allenast vore stridande mot alla sundt
pedagogiska grundsatser utan ock i
verkligheten omöjlig att genomföra,
Historieundervisningens mål vore att
genom goda förebilder å ena sidan och
af-skräck^nde exempel (»skrämmebilleder») å
den andra hos det uppväxande släktet
väcka hänförelse och samfundskänsla,
hvilken senare dock icke vore liktydig med
nationell egenkärlek. Läraren skulle vid
undervisningen i historia alltid, så långt i
hans förmåga stode, göra rättvisa åt olika
tider och personligheter. Men fullt
objektiv kunde han härvid aldrig blifva, ty då
förutsattes likgiltighet för de idéer, sonr
låge till grund för händelserna.
För att väcka sann nationalkänsla finge
man inom skolan aldrig arbeta i de
sociala eller politiska partiernas tjänst. Genom
att endast eller företrädesvis uppleta de
historiska momentens ljusa sidor alstrades
ensidig och okritisk chauvinism, hvilken
kunde leda folken i verkliga faror, ja, hetsa
dem till krig. Den sanna
fosterlandskänslan minskades ingalunda genom aktgifvande
på forna tiders missgrepp och fel. Tvärt
om lämnade dessa de hälsosammaste
varningar för% eftervärlden. Men icke heller
finge man afpassa historieundervisningen
för några kosmopolitiska syften, t. ex.
fredssträfvandet. Det ena vore, enligt
talarens mening, lika förkastligt som det
andra. (Lifliga applåder.)
Omedelbart härefter höll overlärer J.
Olsen från Varde ett nytt
inledningsföredrag öfver ämnet: Folkeskolens
nätionale opgave.
Talaren framhöll, att medan kampen för
friheten intill slutet af förra århundradet
blef tidens lösen, hade man i våra dagar
såsom mål för sin sträfvan satt
jämlikheten. Liksom de sociala spörsmålen i
allmänhet hade sistnämda humanitetsidé
antagit en allt mera internationell karaktär
och betraktade t. o. m. nationalitetstanken
såsom hinderlig för utvecklingen. Denna
missuppfattning af det nationellas betydelse
alstrade materialism och måste därför
bekämpas. Medlet härför vore att genom en
sund uppfostran ge folken ett rikare
andligt lifsinnehåll, hvilket ensamt voro
mäktigt nog att stärka nationalandan.
Om folkskolan för sin del skulle verka
nationellt uppfostrande, måste den icke
blott lämpa sin undervisning efter barnens
ålder och utveckling utan ock genom en
tidsenlig organisation ställas i naturligt
samband med landets öfriga
uppfostringsanstalter.
I förstnämda hänseende gällde att vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
