- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
227

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (697.) 8 maj 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 19

SVENSK LÄRARETIDNING.

227

Läraren må gärna räsonnera med
barnen och söka att vinna deras förtroende,
men skall han på dem kunna utöfva någon
varaktig inverkan, då måste han för dem
framstå som en auktoritet. Jag menar
därmed, att de i honom se en målsman
för allt, som är sant, godt och rätt. I den
gamla skolan var visserligen fruktan större
än i den nutida men af den verkliga
auktoriteten fanns där mindre. Detta visar
sig däri, att lärarne i våra dagar Utöfva
ett vida större inflytande på sina lärjungars
åsikter och uppfattning. En blott yttre,
skenbar auktoritet alstrar ögontjänare; den
rätta auktoriteten däremot visar sig i
lärjungarnes pålitlighet. Auktoritet är
ingalunda någon fiende till frihet; den är
tvärtom den enda vägen därtill.

FÖR DAGEN.

Gr usade förhoppningar.

För två år sedan skref riksdagen till
k. m:t och begärde, att k. m:t måtte
låta utreda, huruvida, utan höjning af
vare sig statsbidraget eller deltagarnes
afgifter, en sådan förbättring i de
nuvarande pensionsvillkoren i
folkskollärarnes änke- och pupillkassa kunde äga
rum, att samtliga pensioner komme att
utgå med högre procent af
delaktighetsbeloppet, än hvad nu vore fallet, samt
att k. m:t ville till riksdagen inkomma
med det förslag, hvartill utredningen
kunde föranleda.

Den begärda utredningen verkställdes
af inspektören öfver rikets
försäkrings-anstalter, professor A. Lindstedt, som
kom till det resultat, att pensionerna
kunde höjas från 20 till 25 procent.
Direktionen öfver kassan biträdde
förslaget, dock endast »med tvekan», detta
på grund af de sjunkande räntesatserna.
Äfven revisorerna tillstyrkte en
förbättring i pensionsvillkoren.

Sedan frågan sålunda under ett par
års tid varit föremål för utredning,
framlade k. m:t i medlet af mars för
riksdagen en proposition, i hvilken föreslogs,

att från och med år 1896 en
förhöjning i samtliga från folkskollärarnes
änke-och pupillkassa vid nämda års ingång och
därefter utgående änke- och barnpensioner
må äga rum i så måtto, att pension för
änka skall utgå med 25 procent af den
lön, för hvilken vederbörande skolområde
eller skoldistrikt i afseende å delägares
egen pensionering vunnit delaktighet i
folkskollärarnes pensionsinrättning, pension för
änka med ett eller flera
pensionsberättiga-de barn med 37 Va procent, pension för
ensamt barn med 12 l/2 procent och
pension för två eller flera barn med 25
procent, allt enligt samma beräkningsgrund.

Det togs såsom alldeles gifvet, att
sedan ärendet hunnit så långt, allt kunde
anses klart. Men man hade då ej tagit
i beräkning statsutskottet. Inom detta
gjorde sig den meningen gällande, att
man snarare borde minska statsbidraget
än medgifva förbättring i pensionsvill-

koren. Blott en ledamot af
statsutskottet, lektor S. v. Friesen (tillika medlem
af kassans direktion), försvarade k. rn:ts
proposition.

Under sådana omständigheter inkom
ärendet till kamrarna i slutet af förra
veckan.

Första kammaren affärdade saken
ganska lätt. Endast ecklesiastikministern
försvarade här k. m:ts proposition. Utan
votering godkändes utskottets afstyrkande
hemställan.

I andra kammaren sökte de
statsutskottsledamöter, som förberedt ärendet,
nämligen hrr A. P. Danielsson, Lasse
Jönsson och P. Pehrson i Törneryd, att
genomdrifva samma beslut.
Betecknande är emellertid, att de i diskussionen
stodo nästan fullständigt ensamma om
sin mening. Endast vice talmannen G.
F. Östberg, som för två år sedan inom
utskottet reserverat sig mot
skrifvelse-förslaget, ställde sig nu på deras sida.

För en förbättring i pensionsvillkoren
talade däremot i längre eller kortare
anföranden ecklesiastikministern samt hrr
S. von Friesen (talrika instämmanden),
R. Eklundh i Lund, E. Hammarlund
(äfvenledes många instämmanden), A. F.
Liljeholm, P. Nilsson i Tönnersa och P.
Truedsson.

Med oväntadt stor majoritet
förkastade andra kammaren utskottets
hemställan och godkände i stället k. m:ts
proposition. Röstetalen voro 127 mot 78.

Då första kammaren godkänt
utskottets hemställan, är emellertid i sak intet
för närvarande vunnet, enär frågan ej
kan blifva föremål för gemensam
omröstning. Frågan har alltså för denna
gång fallit, och detta är att djupt
beklaga, ej minst med hänsyn till de många
skollärareänkor, som för närvarande få
nöja sig med en pension på 100 å 120
kr. En liten förhöjning hade här varit
särdeles behöflig.

Allt hopp är emellertid ej ute. Den
utgång saken rönte i andra kammaren
bör mana regeringen att med det
snaraste taga upp frågan igen.

Låtom oss hoppas, att det nu skedda
blott skall vålla ett uppskof på ett år,
och att förväntningarna om en god
lösning af denna fråga icke behöfva anses
grusade för alltid.

Afstyrkta

äro af vederbörande utskott de tvänne
inom andra kammaren väckta
motionerna, som åsyfta en förbättring af de
hygieniska förhållandena vid rikets
folk-och småskolor. Som synes här längre
fram har emellertid afstyrkandet skett i
sådana ordalag, att motionärerna böra
känna sig manade att återkomma.

Examensväsendet

är påtagligen stadt på retur. Nu senast
har den hittills vanliga examen med de
allmänna läroverkens fem nedra klasser
vid höstterminens slut blifvit afskaffad.
Äfven vid folkskolan blir det allt mera

vanligt att blott en gång om året
anordna examen, och denna får ofta mera
karaktären af en högtidsdag än en verklig
examen.

Frisk luft kan åstadkommas i alla
Skolor. I ett par artiklar i denna tidning
år 1893 lämnades redogörelse för ett
ventilationssätt, som under de senare åren
med god fördel blifvit pröfvadt i ett af
hufvudstadens folkskolehus. I fjor
infördes samma ventilationssätt i Norrköpings
folkskolor, och man har där blifvit så
belåten med detsamma, att man beslutat dess
införande i båda de helt nyligen till
uppförande bestämda nya skolhusen.

I Stockholms högskolas föreläsningssal
har samma ventilationssätt under den
gångna vintern verkat till full belåtenhet. Vid
högre flickskolan i Gäfle kommer det att
ofördröjligen införas.

Äfven i Norge har man börjat införa
detta ventilationssätt.

Då kostnaderna för detsamma äro
jämförelsevis låga. och då det ej finnes en
enda skolsal, i hvilken det ej kan
tillämpas, så är det att hoppas, att talet om
»skolluft» i en snar framtid skall vara
obehöfligt. Det är nämligen nu en genom
erfarenheten bevisad sanning, att frisk luft
kan åstadkommas i alla skolor. Det torde
endast behöfvas, att lärarne fästa
vederbörande myndigheters uppmärksamhet på
saken, för att anordningar för erforderlig
luftväxling skola vidtagas.

Prästbildningen och
folkskoleväsendet. K. m:t har tilldelat professor//.
V. Tottie ett reseunderstöd af 800 kronor
för att efter innevarande vårtermins slut
under en tid af omkring två månader i
Danmark och Tyskland taga kännedom
dels i allmänhet om det sätt, hvarpå den
praktiska prästbildningen är ordnad, dels
särskildt om prästkandidaternas
pedagogiska förberedelse till den lokala uppsikten
öfver folkskoleväsendet.

Folkskollärareseminarierna, Vid
nedannämda seminarier hafva gifvits
följande ämnen vid de skriftliga
afgångsprof-ven i modersmålet:

Växjö folkskollärareseminarium: 1) Om
Kristi öfversteprästerliga ämbete. 2) De
andliga nådegåfvorna inom de äldsta kristna
församlingarna. 3) Redogörelse för innehåll och
tankegång i något af följande skaldestycken:
»Svea» af Tegnér, »Vikingen» eller »Manhem»
af Geijer. 4) Mössornas och Hattarnas inre
styrelse. 5) Nordamerikas Förenade stater,
deras uppkomst, naturliga beskaffenhet och
näringskällor. 6) Vattnets kretslopp i fria
naturen och ändamålet med detsamma. 7)
Upplysningstiden och dess betydelse i
pedagogikens historia.

Göteborgs folkskollärareseminarium: 1)
Protestantismens principer. 2) Det 30-åriga
krigets betydelse för Europa och särskildt för
vårt fosterland. 3) De regelbundna vindarna.
4) Ljusets återkastning. 5) Uppfostran och
dressering. 6) Hvarigenom äro Fänrik Ståls
sägner sä kära för svenska hjärtan?

Stipendier åt seminarieelever. Till
stipendier åt elever vid folkskolläraresemi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free