Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (688.) 6 mars 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 10
SVENSK LÄEAEETIDNING.
121
Med afseende på antalet medlemmar
komma länen alltså hädanefter i följande
ordning:
1) Malmöhus län, 2) Kristianstads, 3)
Gäfleborgs, 4) Östergötlands, 5) Stockholms stad, 6)
Kalmar län, 7) .Göteborgs o. Bohus, 8)
Södermanlands, 9) Älfsborgs, 10) Skaraborgs, 11)
Örebro, 12) Stockholms, 13) Jönköpings, 14)
Blekinge, 15) Kronobergs, 16) Värmlands, 17)
Kopparbergs, 18) Hallands, 19) Västernorrlands,
20) Uppsala, 21) Gotlands, 22) Västmanlands,
23) Jämtlands och 24) Norrbottens län.
Inom de allra flesta länen har en
ökning i medlemsantalet ägt rum. Störst är
denna ökning i Skaraborgs län, som
därigenom från det 17:e blifvit det 10:e i
ordningen, Gäfleborgs län, som därmed
blifvit det 3:e i ordningen, och Kronobergs
län, som gått förbi tre andra län.
Sammanlagda tillökningen utgjorde i 19 län
461. Inom 5 andra län har en obetydlig
minskning ägt rum, för alla 5 länen
tillsammans endast 29. Den absoluta
ökningen under året var alltså 432.
Katekes och kyrkohandbok.
Den katekes, som nu läses i våra
skolor, följer som bekant den äldre
bibelöfversättningen. På grund häraf
kvarstå i den samma vissa uttryck, som äro
ändrade i den nyantagna öfversättningen
och i öfverensstämmelse härmed också
i den i fjor fastställda nya
kyrkohandboken.
Detta förhållande har gifvit Göteborgs
folkskolestyrelse anledning till aflåtande
af följande skrifvelse:
Till Konungen.
Till Eders k. m:ts bepröfvande får
allmänna folkskolestyrelsen i Göteborg
härmed i underdånighet hänskjuta en fråga,
hvilken med hänsyn till
kristendomsundervisningen i folkskolan är af vikt och
hvilken framkallats af förhållanden, som stå i
samband med den af Eders k. m:t den l
oktober nästlidet år stadfästade och från
början af innevarande kyrkoår till bruk
vid den allmänna gudstjänsten anbefallda
nya kyrkohandboken.
Uti densamma hafva nämligen vissa
delar af trosläran erhållit en lydelse, som är
olik den, hvilken motsvarande stycken äga
uti den enligt k. cirkuläret den 11
oktober 1878 till lärobok vid undervisning i
kristendom uti skolorna till efterrättelse
fastställda katekesen. Häraf varder en följd,
att vid undervisningen i skolorna en
lydelse af ifrågavarande stycken hos barnen
inskärpes, under det att vid bevistandet
af de allmänna gudstjänsterna en annan
lydelse träder dem till mötes. Denna
olikhet åstadkommer, att barnen blifva osäkra
i sin uppfattning om rätta lydelsen af
berörda stycken och att de icke veta, hvad
de må hafva att hålla sig till. En dylik
osäkerhet torde småningom lätteligen
kunna leda därtill, att barnen äfven i andra
stycken, som utgöra föremål för den
religiösa undervisningen, förär» till liknande
osäkerhet, så att därmed ett frö till tvifvel
på lärobokens auktoritet varder nedlagdt i
de ungas hjärtan.
Att i rent formellt hänseende sådan
olikhet mellan kyrkohandboken och katekesen
förefinnes, hvaraf på angifna grunder
svårigheter vid undervisningen yppas, är i
och för sig illa nog. Men ännu
betänkligare blifver det, då olikheten kommer att
beröra själfva sakinnehållet.
Såsom belysande exempel i sistnämda
hänseende tillåter sig styrelsen påpeka,
hurusom katekesen i andra artikeln af
trosbekännelsen har uttrycket: »nederstigen till
helvetet», under det att den nya
kyrkohandboken återgifver motsvarande del af
trosläran med: »nederstigen till dödsriket».
I detta och likartade fall, där olikheten
icke torde kunna förklaras på ett sätt,
som för barnasinnets uppfattning varder
rätt tydligt och fattbart, blifver läraren
försatt i bryderi och i svårigheter, som
uppenbarligen icke borde finnas.
Barnets sinne och förstånd äro icke
ägnade att uppfatta de dogmatiska,
textkritiska octi språkliga utredningar, med
hvilkas tillhjälp en sådan olikhet som den
anförda må kunna förklaras och, äfven
om en eller annan af de unga, hunnen
till något högre ålder, skulle kunna fatta
en sådan förklaring, är detta ett
undantagsfall, med hvilket icke får räknas; ty
redan andra året i småskolan, där
lärjungarna gifvetvis icke kunna mottaga och
fatta en på sådana grunder fotad eller
eljest i någon mån tillfredsställande
förklaring, börjar läsningen af katekesen. De
antydda svårigheterna vidtaga alltså kort
efter barnets inträde i skolan, och ue växa
under de följande skolåren.
I enlighet med den behörigen fastställda
undervisningsplanen för Göteborgs
folkskolor skall nämligen i tredje och fjärde
klasserna i sammanhang med den öfriga
kristendomsundervisningen högmässogudstjänstens
liturgi genomgås och förklaras.
Uppenbarligen varda de svårigheter, som
uppstå i följd af olikheterna mellan den i
nåder fastställda nya kyrkohandboken å ena
sidan och den likaledes till underdånig
efterrättelse påbjudna katekesen med
tillhörande utveckling å den andra, då ännu
kännbarare.
Med insikt om, att det såväl ur religiös
som ur pedagogisk synpunkt är ett
oafvis-ligt kraf, att vid undervisningen i
kristendom full samstämmighet råder mellan de
lärostycken, som i föreskrifven form läsas
i skolan och vid den allmänna
gudstjänsten, samt att sådan samstämmighet, där
den saknas, bör åstadkommas, äga lärare
och lärarinnor vid folkskolorna rätt att
begära föreskrift, huruledes de uti
förevarande fall hafva att vid undervisningen gå till
väga. Stadens skolinspektör har därför
gjort hemställan i saken till
folkskolestyrelsen, men styrelsen har ansett sig sakna
befogenhet att lämna den äskade
föreskriften.
Då emellertid styrelsen icke kunnat
annat än på det lifligaste inse, att
afbjälpan-det af nu anmärkta svårighet vid
kristendomsundervisningen är af bjudande vikt,
och att frågans snara lösning är
maktpåliggande samt någon sådan lösning icke
lärer kunna vinnas annorledes än därige-
nom/att Eders k. m:t i nåder förordnar,
huru i anledning af de yppade
svårighe-i terna må förfaras, tillåter sig styrelsen att
- under uttalande, hurusom enligt dess
förmenande det vore önskvärdt, att
kristendomsundervisningen i folkskolorna finge uti
afsedda delar äga rum i enlighet med den
lydelse, som samma delar af trosläran fått
uti den nya kyrkohandboken - i
underdånighet hemställa, det Eders k. m:t
täcktes i ämnet meddela nödig föreskrift.
Underdånigst
A Göteborgs allmänna folkskolestyrelses
vägnar:
Ernst Carlson.
Göteborg den 19 februari 1895.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Voxtorp, Hall.: Undervisningen i småskolorna
skall inskränkas till fem dagar i veckan. Af
lärarne uppgjordt förslag till lärokurser och
läsordning för socknens folk- och småskolor
godkändes.
To/fta, Upps.: Lärarne och lärarinnorna
erhöllo tillstånd att en dag i terminen göra
besök i hvarandras skolor. Vid inköp af böcker
till sockenbiblioteken skulle särskildt afseende
fästas vid, att lämpliga böcker för barn och
ungdom anskaffades.
^Vrigstad, Jönk.: Folkskoleinspektören hade
påpekat fördelarna af, att småskolan vid kyrkan
arbetade på skilda afdelningar, så att törsta
klassen undervisades en termin och andra
klassen den följande. Man beslöt att under året
följa denna anordning på försök.
Kvillinge, Östg.: Fortsättningsskola, anordnad
som aftonskola och hufvudsakligen afsedd för
fabriksarbetarnes barn, skall inrättas vid
Tors-håg. På skolrådsordförandens förslag beslöts,
att middagsrasten skall utsträckas till minst
en timme - förut har den varit en half timme.
Dalhem, Kalm.: Lärjungarne i slöjden skola
utföra sina arbeten i dubletter, af hvilka det
ena tillfaller eleven, det andra säljes till förmån
för slöjden.
Torsåker, Gflb.: Lärarens begäran om 5 ä 6
dagars ledighet under läsåret för besök i andra
skolor beviljades. Skolrådet ansåg denna
ledighet behöflig, ty dels hindrade den läraren
att »stelna i former», dels kuride ledigheten
vara hälsosam äfven för lärjungarne.
Dödsfall.
J. Laestadius f. I förra veckan afled
kyrkoherden, förre folkskoleinspektören Johan
Laestadius i Jockmock i en ålder af 80
år. L. har pä ett mångsidigt sätt arbetat
för lapparnes andliga utveckling. 1848
blef han skolmästare i Gellivare, hvilken
befattning han innehade till 1860, då han
utnämdes till komminister och skolmästare
i Jockmock. Under åren 1869-81 var
L. folkskoleinspektör och var som sådan
mycket nitisk och verksam.
P. Eriksson f." Den 14 sistl. februari
afled läraren i Bro skola, Nora församling,
Vstm., Per Eriksson i en ålder af 39 år.
Utgången från ett fattigt hem måste han
redan tidigt själf förtjäna sitt bröd. Först
vid 21 års ålder sökte han inträde vid
Uppsala seminarium, där han tog examen
år 1880. Aret därpå valdes han till
ordinarie lärare i Bro skola, hvilken plats
han innehade till sin död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
