Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 52. (678.) 24 december 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
674
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
folkskolevännernas sträfvande mot sitt
föresätta mål. Detta är en erfarenhetslag,
som vi mottagit af gångna släkten, och
som helt visst skall öfverlefva oss.
#
Huru det går, då man inskränker sig
till att »tåligt» d. ä. under stillatigande
och overksamhet vänta på sina berättigade
önskningars uppfyllelse, därpå finnas
talrika exempel i vår folkskolas historia.
Förhistorien till Karlstads stifts
allmänna folkskolläraremöte, det andra af
årets mera uppmärksammade större
skolmöten, är ett sådant exempel. Fastän
lärarne inom stiftet år från år »tåligt» och
»ödmjukt» väntade och läto sig nöja med
antydningar och halfva löften om
anordnandet af ett möte, så blef det likväl
intet af, förrän de själfva togo saken
om hand. Och trots all deras
varsamhet och undfallenhet, kunde de i alla fall
dock ej undvika att djupt »såra» de
öfverordnade, som ensamma ansågo sig
dugliga och befogade att styra med
stiftets folkskoleintressen utan »opåkallade
råd».
Det är utan tvifvel lyckligast, att alla
de, som arbeta i det allmännas tjänst, de
högre som de lägre, vänjas vid att tåla
vid offentlighetens ljus. Därigenom
födes och fostras medvetandet om, att
hvar och en dock blott är en lem, som
har sitt värde endast för så vidt han
vill bekväma sig att samverka med
andra lemmar i den stora organismen.
Att nu omtalade möte såväl som flera
andras större och mindre skolmöten
under året medverkat att belysa på
dagordningen stående frågor, väcka och
värma till nya ansträngningar för deras
lyckliga lösning, det känna utan tvifvel
de många, som deltagit i dem. De äro
därför äfven i sin mån betydelsefulla
insatser i årets folkupplysningsarbete.
*
Härmed är 1894? års folkskolebild i
korthet skisserad. Den har såsom de
föregående och, som vi väl våga
förutspå, de kommande både skuggor och
dagrar. Må de förra såväl som de
senare på folkbildningens tjänare hafva den
verkan, att de med ifver och allvar
fortsätta arbetet under ett kommande år.
Ändringar i seminariestadgan.
Genom en kungl, kungörelse af den
16 sistl. november, införd i Svensk
Författningssamling n-.r 94, hafva åtskilliga
rätt väsentliga ändringar vidtagits i den
nu gällande stadgan för
folkskollärareseminarierna i riket. Ändringarna gälla
icke mindre än 19 olika paragrafer
äfvensom den stadgan bifogade
undervisningsplanen samt vissa formulär.
Pedagogik, slöjd och gymnastik bättre tillgodosedda.
De flesta ändringarna hafva tillkommit
i afsikt att bereda pedagogik, slöjd och
gymnastik samt i någon mån äfven
historia och geografi samt teckning en bättre
ställning än hittills.
I andra och tredje klassen har
pedagogik och metodik fått ytterligare en timme
i veckan. Undervisningsplanen i detta
ämne har förändrats sålunda:
2:a klassen: inledande framställning af det
allmännaste rörande läran om människan
såsom uppfostrans föremål samt om uppfostrans
hufvudformer; öfversikt af
uppfostringsanstalterna; den del af normalplanen för
undervisningen i folk- och småskolor, som rör
småskolan, samt metodiska anvisningar till
behandling af småskolans läroämnen i samband med
praktiska öfningar.
3\e klassen: utförligare framställning af läran
om uppfostrans föremål och dess
hufvudfor-mer; allmän och särskild undervisningslära,
den senare i anslutning till praktiska öfningar
i öfningsskolans fplkskoleafdelning uti biblisk
historia, modersmålet och räkning; den del af
normalplanen, som behandlar nämda ämnen;
folkskolans historia påbörjad.
4:e klassen: återblick öfver läran om
uppfostrans föremål och dess hufvudformer samt
öfver den allmänna undervisningsläran ; läran
om tukt och ordning; folkskolans uppgift såsom
kristlig och fosterländsk uppfostringsanstalt och
lärarens därpå grundade plikter; den särskilda
undervisningsläran fortsatt och afslutad i
anslutning till praktiska öfningar i modersmålet
och öfriga ämnen, hvari eleverna i denna klass
böra öfvas att undervisa; den återstående delen
af normalplanen; folkskolans historia afslutad.
Slöjd är numera upptaget bland de
obligatoriska ämnena. Lärokursen skall
omfatta: »öfningar till vinnande af
slöjdfärdighet och undervisningsskicklighet».
Läraren i ämnet är skyldig att undervisa
14-24 timmar i veckan.
Lärokursen i gymnastik upptager
fiöljan-de:
Friskgymnastik och lekar samt vid
lärareseminarierna vapenöfning.
En allmän öfversikt, innefattande
gymnastikens mål och grunder, de gymnastiska
rörelseformerna samt rörelsernas släktindelning.
Undervisningsplanen har i detta ämne
fullständigt ändrats. Hänvisningen till
tabellerna i »handledning» saknas. En
fullständig nyhet är bestämmelsen därom, att
i de särskilda klasserna skall genomgås med
eleverna fria lekar »företrädesvis sådana,
som förekomma i den ort, där seminariet
är förlagdt». I hvarje klass skall öfvas
3 timmars gymnastik i veckan.
Lärokursen i historia och geografi har
tillökats med en kort öfversikt öfver nyare
tidens allmänna historia.
Undervisningsplanen är i dessa båda ämnen likaledes
ej oväsentligt förändrad.
Detsamma gäller ämnet teekning.
Linearritning skall börja redan i första klassen
men afslutas i den tredje.
Öfningslärarnes kompetens
har i vissa fall blifvit skärpt. Sålunda
fordras:
för lärarebefattning i teckning: att med
godkända betyg hafva genomgått den vid högre
konstindustriella skolan vid tekniska skolan i
Stockholm anordnade ritkurs för
teckningslärare vid de allmänna läroverken och
folkskollärareseminarierna ;
för lärarebefattnig i gymnastik: att hafva
genomgått fullständig gymnastiklärarekurs vid
gymnastiska centralinstitutet och däröfver
erhållit betyg;
för lärarebefattning i slöjd: att förete betyg
om god färdighet och undervisningsskicklighet
i de slöjdarter, hvari vid seminariet meddelas
undervisning.
Inträdesfordringarna
äro ock i någon liten mån skärpta,
särskildt i historia och geografi. För att
kunna intagas som elev vid seminarium
fordras hädanefter:
d) Kristendomskunskap’: biblisk historia efter
en kortfattad lärobok jämte någon bekantskap
med nya testamentets heliga skrifter samt
Luthers katekes och den antagna utvecklingen
med därtill hörande bibelspråk.
b) Svenska språket: färdighet att väl läsa
innantill jämte förmåga att redogöra för det
lästa; förmåga att någorlunda felfritt uppskrifva
ett dikteradt stycke och skriftligen återgifva
en muntlig framställning.
c) Räkning: de fyra räknesätten i hela tal
och bråk (förut blott decimalbråk) med
tillämpning på praktiska uppgifter af lättfattligt
innehåll, jämte öfning i enkel hufvudräkning.
d) Historia och geografi: Sveriges historia i
kortare öfversikt med utförligare kännedom
om de valda berättelser, som enligt gällande
normalplan därjämte ingå i folkskolekursen. -
Sveriges geografi i utförligare framställning;
kort öfversikt af det öfriga Europa; de enklaste
grunddragen af de främmande världsdelarnas
geografi.
e) Naturkunnighet: läran om
människokroppen, djuren och växterna efter någon kortfattad
lärobok.
/) Välskrifning: en jämn och redig
handstil.
g) Sång: förmåga att ur minnet sjunga några
enklare sånger och psalmer.
Hittills har det varit bestämdt, att
inträdessökanden skall genom läkarebetyg
styrka sig vara fri »från sådan
sjuklighet eller så beskaffadt kroppslyte, som gör
honom oskicklig till lärarekallet». Detta
är förändradt till: »som gör sökanden
olämplig till lärare i folkskolan».
Äfven för inträdessökande, som aflagt
högre examen, äro bestämmelserna i någon
mån ändrade.
Öfriga nyheter.
Bland sådana må nämnas:
att undervisningen i välskrifning afslutas
redan i andra klassen;
att undervisningsplanen för Öfningsskolan
skall uppgöras »med ledning af för
folkskolan gällande normalplan»;
att närmare bestämmelser lämnats
rörande den skriftliga afgångsexamen; samt
att afskrift af afgångsbetygen skall
insändas till ecklesiastikdepartementet.
Däremot saknas fortfarande en
föreskrift om tryckta årsberättelser för dessa
så viktiga läroanstalter.
De nu vidtagna förändringarna skola
genast efter kungörelsens utfärdande lända
till efterrättelse; »dock må den i vissa
delar förändrade undervisningsplan, som
därigenom föreskrifves, vinna tillämpning
endast i den mån det kan ske utan
olägenhet för redan intagna elevers
undervisning».
Till en och annan af de nu vidtagna
förändringarna torde vi återkomma.
Ännu
finnes det i vårt land några tusen lärare
och lärarinnor, som icke hålla sig någon
skoltidning. Att verka för ändring i detta
förhållande bör ligga hvarje
folkbildningsvän om hjärtat. Gör ett försök nu vid
årsskiftet!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0680.html
