Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 46. (672.) 14 november 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
SVENSK LÄRARETIDNING.
:r 46
Af ekonomiska skäl kunde denna af
regeringen framlagda plan icke tillvinna
sig riksdagens bifall. Uttalandena under
debatten gifva dock vid handen, att
tanken slagit an, och att den om ett eller
annat år nog kommer att förverkligas.
Antagligen blifver dock planen i så fall
något modifierad. Under den diskussion,
som om densamma förts inom
fackmännens krets, hafva nämligen åtskilliga
mindre tillfredsställande punkter blifvit
påpekade. Sålunda har man haft svårt
att bilda sig en rätt klar föreställning
om egentliga arten af den mera
allmänna undervisning, som skulle utgöra det
första årets kurs; sammanförandet af
ända till tre främmande språk i en grupp
har betecknats såsom olämpligt; studiet
af världslitteraturen har ansetts mera på
sin plats i de främmande språkens grupp
än i gruppen för modersmålet och
historia ; hälsolära . och samhällslära borde
enligt åtskilligas mening särskildt
framhållas o. s. v.
Mot planen i det hela kan man
svårligen undgå att anmärka, att
densamma bär prägeln af en
öfvergångsorga-nisation. Sin rätta plats får
lärarehögskolan säkerligen icke förr, än hon
kommer att ingå såsom en organisk del af
universitet. Men till detta framtidsmål
är vägen ännu lång, och under tiden
böra äfven öfvergångsorganisationer vara
välkomna. Vännerna af folkskollärarnes
fortsatta utbildning hafva sålunda allt
skäl att -med synnerligt intresse följa,
hvad som nu på detta område försiggår
inorn vårt södra grannland.
Två veckor återstå.
Alla, som vilja medverka till
åstadkommandet af pedagogiska resestipendier
för lärare och lärarinnor, kunna göra
detta genom att före den 30 november
direkt till Svensk Läraretidning insända
beställning å Jultomten, skolbarnens
jultidning. De bidraga på samma gång till
att skaffa barnen verkligt sund och
gedigen julläsning för ett enormt billigt pris.
En Gustaf Adolfs-sång,
lämplig att sjungas af skolungdomen vid
minnesfesten den 8 eller 9 instundande
december, kommer att inflyta i ett af de
närmast följande numren af Svensk
Läraretidning - i allt fall i så god tid, att
lärarepersonalen kan före den 8
december lära barnen sången. Vi hafva af
en- af våra mera kända skalder utverkat
oss löfte om en dylik sång. Ursprungligen
hade vi tänkt att införa den i årets
Jultomte, men då på ett stort antal ställen
Jultomten icke utlämnas till barnen
förrän till själfva julafton - en anordning,
som naturligtvis är den riktigaste och
till hvars brytande vi för ingen del vilja
medverka - läto vi denna plan fara
och bestämde oss i stället för att genom
Svensk Läraretidning göra sången bekant
i skolorna. Melodien till dikten i fråga
återfinnes i Svensk Läraretidnings sång-
bok n:r 32 (»Vaknen, Nordens alla
hjärtan») och kan alltså inöfvas på
förhand.
Låt detta vara detta!
På förekommen anledning anse vi oss
böra erinra därom, att det upprop med
titeln »Sveriges allmänna
folkskollärareförening, hurudan den är och hvad den
vill», som nämda förenings
centralstyrelse nyligen utsändt, handlar om
Sveriges allmänna folkskollärareförening
och icke om diverse andra saker. Lätt
förklarligt är, att åtskilliga personer,
hvilka rent af tyckas hafva tagit den
allmänna föreningens bekämpande till sin
hufvud uppgift här i världen, känt sig
ganska obehagligt berörda af uppropets
innehåll. Men sådana känslor berättiga
icke till framkastande af den falska
beskyllningen, att Sveriges allmänna
folkskollärareförening skulle velat tillräkna
sig förtjänster, hvilka tillkomma andra.
I uppropet framhålles t. ex. såsom en
merit för allmänna föreningen, att den
redan år 1881 petitionerat till k. m:t
om pensionering af småskolans
lärarepersonal, d. v. s. om samma åtgärd,
som efter träget arbete från många håll
blef vidtagen först, 11 år därefter. För
hvar och en, som verkligen vill använda
sin eftertanke, borde det vara klart, att
uppropet måste i hufvudsak inskränka
sig till ett påpekande af föreningens
andel i nämda åtgärd och att det sålunda
aldrig kunnat lämna eller kunnat göra
anspråk på att lämna någon fullständig
historik öfver ifrågavarande ärendes
gradvisa utveckling, än mindre att afväga
huru stor förtjänst, som bör tillmätas den
ena eller andra af de härvid verksamma
faktorerna: allmänna folkskolläraremötet
1888, bröderna Rundbäck, amanuensen
Eneström, k. m:t, riksdagen o. s. v.
Hvad af dem och andra blifvit åtgjord t
i förevarande sak, det har Svensk
Läraretidning i sin tid utförligt omtalat. Att
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening skulle i sitt
upprop rörande denna förening hafva inlåtit
sig på vidlyftiga redogörelser för dylika
saker är en fordran, hvars orimlighet
måste falla hvarje opartisk läsare i
ögonen. Att den det oaktadt blifvit
framställd är blott en ytterligare bekräftelse
på det kända faktum, att man på visst
håll till hvarje pris söker sak med den
förhatliga föreningen och vid detta
sökande finner alla medel goda.
Folkhögskolans femtioårsjubilium
firades den 7 dennes i Köpenhamn med
en festlig tillställning. Bland de
närvarande märktes folkeiingets talman hr
Högs-bro och flere andra riksdagsmän,
professorer, präster m. fl. Välkomsttalet hölls a(
föreståndaren för Köpenhamns
»Höjskole-hjem», statsrevisor Harald Holm.
Föreståndaren för folkhögskolan i Lyngby H.
| Rosendal talade om folkhögskolans
nationella betydelse och hr L. Budde om dess
betydelse för ungdomen, hvarjämte profes-
sor ~S. Ribbing från Lund redogjorde för
folkhögskolesaken i Sverige.
Gustaf Adolfs-festen. På grund af
vår i föregående nummer uttalade önskan
hafva från åtskilliga håll ingått
meddelanden om, huru nationalfesten den 8 eller 9
instundande december kommer att anordnas.
I Hudiksvall är för festen följande af
folkskolans lärare uppgjorda program
antaget:
1. Psalmen 269: l, 3, 5.
2. Växelsång ur Noréns »Barngudstjänst»
vid reformationshögtiden.
3. Textläsning från altaret. Domareb. 6:
6, 12-16.
4. Sång: »Frukta dig ej, du klena jord!»
ur Norén-Moréns Vespergudstjänst för
Gustaf-Adolfsfesten.
b. Körläsning af barnen: Gud bevare
Sverige! (Läseb. sid. 87.)
6. Psalmen 378: 1-3 (rytmiskt).
7. Predikan.
8. Psalmen 211: 4, 5 (rytmiskt).
9. Växelsång ur Noréns »Barngudstjänst».
10. Körläsning af barnen: Barnens bön för
fäderneslandet. (Läseb. sid. 49.)
11. Sång: »Hvilken är den stora skara» ur
Norén Moréns »Vespergudstjänst».
12. »Tackom och lofvom Herren!*
13. Välsignelsen.
14. Psalmen 124: 4.
Denna gudstjänst skall hållas, lördagen
den 8 december i stadens kyrka.
Gustaf-Adolfsfesten är, som redan blifvit
nämdt, ämnad att blifva ganska storartad
i Göteborg, Gustaf Adolfs stad. Denna fest
kommer att för folkskolorna därstädes äga
rum dels den 8 och dels den 9 december,
Meningen är nämligen att bereda alla
folkskolebarnen tillfälle att taga del i
densamma. Man har tänkt sig anordningarna
i hufvudsak sålunda:
1. Lördagen den 8 december meddelas i
hvarje skolklass en för barnen lämpad
framställning rörande Gustaf II Adolf. För öfrigt
gifves ledighet från undervisningen hela dagen.
2. Flaggning i skolhusen äger rum såväl
den 8 som den 9 december.
3. Söndagen den 9 december tidigt på
morgonen anordnas, för så vidt väderleken det j
medgifver, för de barn från folkskolans II-VI
klasser (ej skolans 3 lägsta årsklasser), som
önska deitaga, ett flaggtåg. Ordnade klassvis
och distriktsvis samt försedda med blågula
flaggor aftaga barnen under frivilligt åtagen
ledning af lärare och lärarinnor till Gustaf Adolfs
torg, där vid 9 tiden uppställning sker omkring
bildstoden och ps. 124: l afsjunges, hvarefter
återtåget företages i samma ordning.
4. Den 9 december kl. 7,15 e. m. hålles
minnesfest i Exepeishuset. Härvid förekommer
minnestal af skolstyrelsens ordförande,
uppläsning af poem, sång samt slutligen bön och
af-sjungande af ps. 378: 1. Denna minnesfest är
afsedd för barn från folkskolans IV, V och VI
klasser, lärarekåren, skolstyrelsen samt andra
inbjudna.
I Helsingborg skall festen firas
gemensamt af allmänna läroverkets och
folkskolans barn, hvilka med musik och fanor
skola tåga genom stadens förnämsta gator.
Processionen afslutas vid Slottsvångsskolan,
där tal hålles. Till hvarje skolafdelning
skall anskaffas en flagga. Det hela skall
anordnas af en inom. skolrådet tillsatt
kommitté.
Bergs aktiebolag i Norrköping har skänkt
duk till 1,000 stycken handflaggor, hvilka
skola användas af stadens folkskolebarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
