Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (668.) 17 oktober 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 42
SVENSK LÄKARETIDNING.
539
Promemoria
för Sveriges allmänna folkskollärareförening-s
länsombud.
1. Ombudets uppgift är att inom länet i
allmänhet bevaka och befordra föreningens
intressen samt särskildt verka därför, att hennes
mål blir rätt uppfattad t och behjärtadt, så att
hon vinner så allmän anslutning som möjligt.
2. Ombudet bör härför ställa sig i
förbindelse med styrelserna för redan befintliga
kretsföreningar samt, där så finnes vara behöfligt,
genom råd och upplysningar söka påverka
dem att nitiskt befordra intresset för och
anslutningen till föreningen.
3. I trakter, där kretsföreningar ännu
saknas men anses kunna upprättas, bör ombudet
genom att vända sig till lämpliga personer
söka få sådana organiserade.
4. Skulle någon kretsförening visa påtagliga
tecken till aftynande (t. ex. därigenom att dess
vanliga möten uteblifva, utan att kretsen själf
därom beslutat), bör ombudet ställa sig i
förbindelse med någon af de mera intresserade
lärarne inom densamma för att genom
personlig påverkan söka hålla intresset för
lärarekårens gemensamma angelägenheter vid makt.
5. Ombudet anmodas noga undvika hvarje
åtgärd, som skulle kunna framkalla den
misstanken, att något ingrepp i kretsarnas rätt att
fritt besluta om sina egna angelägenheter
åsyftas.
6. Skulle ombudets personliga närvaro i
något fall befinnas kunna i högre grad gagna
föreningen, må hemställan om reseunderstöd
insändas till centralstyrelsen, som då i hvarje
särskildt fall därom beslutar.
7. A postporton och andra dylika utlägg
insänder ombudet räkning till centralstyrelsen
vid årets slut, hvarefter ersättning därför
ut-anordnas.
8. Vid samma tillfälle bör äfven en kortare
redogörelse för ombudets åtgöranden och
erfarenheter under det gångna året insändas.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Madesjö, Kalm.: Ordföranden höll först ett
förmaningstal till lärarepersonalen, som
allvarligt borde beakta dopets betydelse. Vidare
uppmanades lärarne att vid morgon- och
aftonandakten i skolan använda formulerade böner,
ej egna. Under bibelläsningen vid
morgonbönen borde man ej hålla föredrag för barnen
utan enkelt fråga igenom texten. Stycket om
»bönen i Jesu namn» borde behandlas ytterst
varsamt. Därefter talades om skurning af
skolans lokaler. Sådan sker en gång i månaden.
Denna skurdag skall sedan läsas igen vid
terminens slut. Sedan lärarekåren slutligen
framställt nödvändigheten af åtskilliga reparationer,
afslöts sammanträdet, hvarefter de församlade
bjödos på middag i prästgården. Senare på
dagen hade skolrådet enskildt sammanträde,
då lärarekårens flesta framställningar
beviljades.
Torpa, Vstm.: Orsakerna till
skolförsummel-ser diskuterades. För att råda bot mot detta
onda enades skolrådets ledamöter om att hvar
och en i sin rote genom råd och förmaningar
söka inverka på föräldrar och målsmän. På
ordförandens förslag beslöts hållande af
föräldramöten samt att verka för slöjds införande
i skolorna, i synnerhet kvinnlig sådan.
Litteratur.
Uppfostrans historia af Ola Bergström.
Göteborg, Vettergren & Kerber. Pris 4
kr. 25 öre.
En sammanhängande framställning af
uppfostrans historia har hittills saknats i
vår litteratur. Ej underligt, ty det är ej
arbeten af detta slag, som rikta vare sig
författare eller förläggare. Så mycket
berömvärdare var då ofvanstående författares
företag att utarbeta en framställning af
hvad som, hos skilda folk och under skilda
tider uträttats och eftersträfvats med
hänsyn till ungdomens uppfostran. En sådan
framställning är, såsom i förordet
framhålles, synnerligen intressant och nyttig.
»Den är intressant, ty den afspeglar
folkens andliga lif, deras högre sträfvanden
och intellektuella tillväxt. Den är nyttig,
ty den gifver oss icke blott praktiska
lärdomar för omedelbar användning i
hemmet och skolan, utan höjer oss också i
andligt hänseende och varnar oss för att
allt för högt uppskatta oss själfva, visande
oss å ena sidan våra villfarelser med
deras följder och å den andra, hurusom
många härliga uppfostringsidéer och
sanningar icke hafva den nyare tiden att tacka
för sin framkomst utan långt före våra
dagar spirade i människohjärtan eller
strålade i sitt fulla ljus.» Härtill kommer, att
det närvarande liar framgått ur det
förflutna. Men häraf följer tydligen, att
endast den, som inhämtat kunskap om det
närvarandes förutsättningar och
grundvalar, verkligen kan känna detsamma.
»Endast den kan få en riktig inblick i vår
tids uppfostringsuppgift, hvilken i historien
följt uppfostrans förlopp och förnummit
dess varnande och upplysande stämma.»
Såsom källor för denna uppfostrans
historia har författaren begagnat förutom
kulturhistoriska verk och skrifter af de
skildrade pedagogerna flera större utländska
arbeten i ämnet. Klart är, att hans
uppgift varit förenad med betydande
svårighet, då han ej haft någon föregångare och
då det gällt att ur en mängd vidlyftiga
källskrifter utvälja och sammanföra det
viktigaste. Så vidt anmälaren kunnat
finna, har han emellertid löst sin uppgift på
ett sätt, som vittnar om såväl kritisk
skarpblick som god urskillningsförmåga, i fråga
om hvad som bort utväljas. Den
språkliga framställningen är klar och redig samt
utmärker sig för en jämnhet, som
förtjänar särskildt framhållas, då den är mera
sällsynt i arbeten af liknande art.
För att gifva läsaren en antydan om
arbetets plan och innehåll må här
lämnas en öfversikt af framställningen om
uppfostran i det gamla Grekland.
Grekerna i allmänhet.
Landets natur. (Inledande anmärkning.) Det
grekiska uppfostringsidealet.
Uppfostringsmedlen. Den gymnastiska uppfostrans
ursprungliga uppgift och utbildning. Huru man
beredde sig till de gymnastiska öfningarna.
Kapplöpning. Diskuskastning. Fria språng.
Spjutkastning. Brottning.. Aristoteles uttalande om
dessa öfningars betydelse. Den musiska
uppfostran : Hvad den omfattade. Hvilken vikt
man lade vid musiken. Diktkonstens betydelse.
Homerus och hans stora dikter Iliaden och
Odysséen. Huru hans dikter utbreddes.
Deras betydelse för uppfostran. Filosofien.
Matematiken såsom dess förskola. Filosofiens
betydelse för det sedliga och borgerliga lifvet.
Slafvaraas ställning. Den frie mannens
verksamhetsområde. Huru de föräldralösa barnen
vårdades. Kvinnans uppfostran. De offentliga
lärarne. Hvar undervisningen meddelades och
huru den betalades.
Huspedagogen och hans uppgift. Huru
deras lif skildras af de grekiska
lustspelsförfat-tarne.
Sparta och Lykurgus.
Folklynne. Folkklasser. Lykurgus’
uppfostringssystem. Hvilken inverkan detta hade. De
offentliga uppfostringsanstalterna. Den
moraliska uppfostran i Snärta. Plutarks omdöme
om spartanernas musiska uppfostran.
Offentliga uppvisningar. Flickornas uppfostran.
Sammanfattning och slutomdöme.
På liknande sätt redogöres för Aten och
Solon. Därpå följer en redogörelse för de
stora grekiska pedagogerna Pytagoras,
Sokrates, Platon och Aristoteles. Väl valda
citat och belysande anekdoter förläna
framställningen lif och färg.
Af det anförda torde framgå, att
ofvanstående arbete bjuder på något vida mera
än de gängse kompendierna. Af
kompetenta domare har det ock erhållit goda
vitsord såväl för innehållets gedigna
beskaffenhet som för framställningens reda
och klarhet. Det kan rekommenderas
icke blott åt hvarje lärare utan åt
hvar och en, som intresserar sig för den
andliga odlingens utveckling genom tiderna.
Hvilken afdelning af kulturhistorien kan
väl vara mera intressant och tilldragande,
än den som behandlar, hvad som gjorts
för de uppväxande släktenas uppfostran?
A. B.
Svenska fåglarna. En fickbok för unga
zoologer och jägare. Med träsnitt i texten.
Af Chr. Aurivillius. Stockholm, P. A.
Norstedt & söners förlag. Pris inb. 2 kr.
25 öre. - För väckande af håg till
naturhistoriska studier äro goda handböcker
bland de bästa hjälpmedlen. En bok, som
i detta hänseende utöfvat ett icke
oväsentligt inflytande, är A. E. Holmgrens
exkursionsfauna fåglarna. När detta arbete i
början af 1880-talet utkom, mottogs det
med stor tillfredsställelse. Under de år,
som sedan dess gått, hafva nya åsikter
gjort sig gällande angående fåglarnas
systematik, säkrare kännedom vunnits om
sällsyntare arters utbredning och
lefnadsvanor m. m. För att bringa nämda
handbok till öfverensstämmelse med den
zoologiska vetenskapens nuvarande resultat hafva
förläggarne låtit omarbeta densamma. De
förändringar den därvid undergått äro
betydande; den framträder ock på grund
häraf under ny titel: Svenska fåglarna.
Hvad som fördelaktigt utmärker detta
nya arbete är den skarpt framträdande j
grupperingen af de behandlade arterna, den
noggranna och konsekventa karakteristiken
samt de nätta sammanfattningarna af
arternas utbredning och lefnadssätt. Icke
blott för unga zoologer och jägare bör
detsamma blifva till gagn; äfven läraren har
här en tillförlitlig och god ledning vid egna
studier samt en värdefull om ock
kortfattad handbok för undervisningen.
Ln.
Gustaf II Adolf. Ett trehundraårsminne,
berättadt för ung och gammal af O. V.
Ålund. - Så lyder titeln på ett arbete,
som med anledning af Gustaf
Adolfs-jubileet den 9 nästkommande december
utkommer från Alb. Bonniers förlag härstä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
