- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 13:e årg. 1894 /
521

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (667.) 10 oktober 1894 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖf^, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.

N:r 41.

STOCKHOLM, l O OKTOBER 1894.

13:e årg.

Prenumerationspris:

Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2

kr., */4 år 1,25 kr. (postarvodet

inberäknadt).

Prenumerationen sker

såväl i landsorten som i Stockholm

å närmaste postanstalt.

Byrå:

Barnhusgatan 6 (tredje huset

från Drottninggatan), l tr.

Kontorstid: 10-1, 4-6.

Postadress:

Läraretidningen, Stockholm N.

Redaktör och ansvarig utgifvare:

EMIL HAMMARLUND.

Träffas säkrast 10-11 f m.

Allm. tel. 6 O O O.

s Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.

Lösnummer

ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.

Utgifningstid:

hvarje onsdags förmiddag.

An nonspriss

25 öre pr petitrad ( = 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigsel-annons l kr , dödsannons 2,5 o kr.

Annons bor vara inlämnad

senast måndag kl. 6 e. m. för att

inkomma i veckans nummer.

Svensk Icärareftdning,

Sveriges största och mest spridda
skoltidning,

kostar

från l oktober

tili årets slut

endast

IMF-1 kr. 25 öre ~m

- Hvarje lärare och lärarinna -

bör för egen räkning: hålla sig: med ett
exemplar af

-^Svensk läraretidning Hh

Kvartalsprcnumcranter

torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning.

ffT Prenumerationen sker alltid
på närmaste postanstalt.

Pedagogiska guldkorn.

Vid uppfostran bör själfutvecklingen i
högsta grad uppmuntras. Barnet skall
bringas att anställa sina egna forskningar
och draga sina egna slutsatser. Man skall
för det omtala så litet som möjligt, men
föranleda det att upptäcka så mycket som
möjligt. H. Spencer.

Ungdomen bestämmes i sitt sedliga
omdöme af oss, de ungas samveten bilda sig
efter de äldres ord och föredöme.

L. Keilner.

Folkskoleinspektörernas berättelser

för åren 1887-92.

8.

Om undervisningen i
kristendomskunskap.

De enskilda lektionernas ton, innehåll
och utförande är det, som vid kortare
skol-besök lättast faller i ögonen. Också är
det härom inspektörerna yttra sig
utförligast.

Särskildt om kristen dom smider visningen
innehålla berättelserna många bestämda,
stundom dock hvarandra alldeles motsatta
omdömen.

Kristendomsundervisningen är, såsom
folkskolestadgan uttrycker sig, »skolans
viktigaste kunskapsämne». Däråt ägnas
äfven, som sig bör, från alla håll mycken
uppmärksamhet. Detta ämne har ock fått
sig tilldeladt dagens bästa lärotimmar, och
räcker ej den anslagna tiden till - l till
2 timmar om dagen –, så tar man från
öfriga ämnen, hvad man ytterligare tycker
sig behöfva, så att man stundom, såsom
en inspektör säger, i stället för en å
läs-ordningen däråt anslagen timme fortsätter
därmed under tvä timmar. Örn
lärokurserna i ämnet mätas kvantitativt, kunna
de ej heller anses vara för länga. En
inspektör har räknat ut, att det på hvarje
katekestimme ej kommer mera än 3 till
4 rader i läroboken.

Ämnets ställning i skolan är sålunda
så gynnsam, som den gärna kan vara.

*



Då detta besinnas framträder den frågan:
motsvarar undervisningens resultat äfven
dessa gynnsamma yttre förhållanden? Af
svaret beror tydligtvis i väsentlig mån, om
folkskolan skall kunna anses fylla sin nu
förelagda uppgift eller ej.

Flera inspektörer säga visserligen, att
de anse kristendomsundervisningen
»nöjaktig», »tillfredsställande», eller »god»,
Ja, några finna den t. o. m. »synnerligen
god». Men äfven dessa, som äro nöjda,
klaga dock, att »det mekaniska ännu här
och där vill göra sig gällande», och
oaktadt lärarnes omsorgsfulla undervisning
»kvarstår dock mångenstädes barnens
tanklösa rabblande».

Andra inspektörer förklara rent ut, att
om »man gifver akt på undervisningens
resultat, måste det sägas, att detta ofta
icke svarar mot den jämförelsevis dryga tid,
som ägnas åt detta ämne», utan att
»redan i kunskapens reda och klarhet står
mycket öfrigt att önska», och i »det
väsentliga, den gudomliga sanningens
inverkan på sinnen och hjärtan», förmenas
bristen vara ännu större. »Kristlig kunskap»
befaras »vara bland den vuxna ungdomen
mindre allmän än man vanligen föreställer
sig, och hvad i skolan försummas»,
till-lägges det, »blir i de flesta fall
försum-madt för lifvet».

Sålunda: det hör till undantagen att
inspektörerna äro nöjda med
kristendomsundervisningens resultat, och detta ehuru de
ganska allmänt mena, att »verkliga
framsteg i behandlingen af detta ämne blifvit
alltmer skönjbara». ^

#

Hvarpå kan detta otillfredsställande
resultat bero?

Olika inspektörer söka orsaken på olika
håll.

En skjuter skulden på »den nya läran,
att kunskapen i kristendomens
hufvudstyc-ken numera icke skall bevaras i minnet».
Någon sådan »lära», har väl dock
näppeligen blifvit framställd, då ju som bekant
intet kan kallas kunskap, som icke bevaras,
d. v. s. förblifver, i minnet. Förmodligen
åsyftas med »den nya läran» endast
oppositionen mot det, som andra inspektörer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free