Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (665.) 26 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
att skolan skötes af lärarekrafter till så stort
antal och med den kompetens, att skolan kan
anses fylla den uppgift, som tillkommer en
folkskola;
att skolan förblifver under tillsyn af
inspektören öfver Stockholms städs folkskolor, genom
hvilken direktionen öfver pensionsinrättningen
må blifva i tillfälle att årligen erhålla
underrättelse om dessa villkors iakttagande;
att skolans lärare och lärarinnor icke må
från sina tjänster entledigas i annan ordning,
än som motsvarar hvad i detta afseende är
stadgadt beträffande lärare och lärarinnor vid
de allmänna folkskolorna;
att barnhusets direktion må tillse, att de
tjänster, för hvilka delaktighet i
pensionsinrättningen vunnits, hållas besatta med ordinarie
innehafvare, utsedda i den ordning, stadgan för
barnhusets skola föreskrifver;
att direktionen ansvarar för och årligen inom
föreskrifven tid till direktionen öfver
folkskollärarnes pensionsinrättning insänder behöriga
pensionsafgifter; samt
att likaledes genom direktionens försorg
vederbörliga årsafgifter i föreskrifven ordning
ingifvas.
Vid nämda skola anställde läraren Olof
Andrén och lärarinnan Andriette Louise
Dahlqvist få räkna sin tjänstgöring
därstädes såsom ordinarie under villkor, att
pensionsafgifter för dem erläggas.
Folkskollärarevalet i Kalmar den
28 sistl. november utföll på det sätt, att
å tredje förslagsrummet uppförde ordinarie
folkskolläraren i Högsby J. M. Olsson
erhöll röstpluralitet. Valet öfverklagades af
seminarieadjunkten Joh. Vickbom under
framhållande, att Olsson, som efter aflagd
studentexamen år 1888 vunnit inträde vid
Växjö folkskollärareseminarium, i
afgångsexamen därstädes icke blifvit pröfvad i
svenska språket, oaktadt den nya
seminariestadgan bort för O. tillämpas.
Under målets handläggning ingick O.
till k. m:t med begäran, att den anmärkta
ofullständigheten i hans afgångsexamen
icke måtte utgöra hinder för honom att
söka och innehafva folkskollärarbefattning.
Denna ansökan bifölls den 9 sistl. februari.
Häraf drog domkapitlet den slutsats, att
O. icke före nämda dag varit behörig att
uppföras på folkskollärareförslag, hvadan
hans val förklarades ogiltigt. Saken drogs
under k. m:ts ompröfning. Den 7 d:s
afkunnades följande utslag:
K. m:t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas och därvid, enär Olsson vunnit
behörighet till anställning såsom ordinarie
folkskollärare, med upphäfvande af domkapitlets
utslag, ogillat det af Vickbom beträffande
ifråga-komna val och förslag framställda yrkande.
Inträde vid seminarium. Hos k.
m:t har Axel Fritiof Liljegren, född den
12 januari 1865, anhållit, att han måtte
vinna inträde såsom elev vid
folkskollärareseminariet i Växjö, oaktadt han
öfverskridit den för inträde stadgade högsta
åldern. Ansökningen har på det sätt
bifallits, att den anförda omständigheten icke
må utgöra hinder för sökanden att inom
de fyra första veckorna af höstterminen
innevarande år intagas såsom elev vid
nämda seminarium.
Nytt skolhus i stället för hyrd lokal.
Å kyrkostämma med Huddinge församling
den 28 mars 1884 beslöts, att inom
församlingen skulle uppföras fem nya
folkskolehus, däribland ett för Vårby
skolområde. För sådant ändamål hade
församlingen enligt k. m:ts tillstånd upptagit ett
amorteringslån å 30,000 kr. Den 8 juni
1891 beslöt församlingen å kyrkostämma,
att skollokal för nyss nämda område skulle
beredas genom förhyrande på 10 år af
lägenheten Snickarekrogen. Detta beslut
blef efter däröfver anförda besvär
upphäfdt af länsstyrelsen, hvars resolution
sedermera af kammarkollegium och k. m:t
fastställdes.
Med anledning häraf företogs frågan till
ny behandling å kyrkostämma den 30 mars
1893, därvid församlingen för sin del
ansåg skolväsendet inom roten i fråga på
bästa sätt ordnadt. Då alltså behofvet
icke kräfde någon skyndsammare
förändring, beslöt församlingen att innan den l
oktober 1901 uppföra och inreda ett nytt
skolhus inom Vårby rote i
öfverensstämmelse med 1884 års beslut.
Häröfver anfördes besvär hos
länsstyrelsen, som resolverade,
att som kyrkostämmobeslutet af den 28 mars
1884, på grund hvaraf församlingen upptagit
lån att användas för uppförande af åtskilliga
skolhus, däribland ett för Vårby rote, hvilket,
i beslutet främst omförmäldt, skäligen icke
kunde därhän till verkställigheten
undanskjutas att, ehuru tio år förflutit från beslutets
fattande, roten likväl skulle under ytterligare åtta
år få åtnöja sig med den förhyrda lokalen,
som enligt hvad upplyst blifvit, vore belägen
i ena utkanten af skolområdet och icke
uppfyllde de anspråk, som skäligen kunde ställas
på en folkskolebyggnad; alltså funne
länsstyrelsen rättvist att, med upphäfvande af 1893
års kyrkostämmobeslut, förplikta församlingen
att till den l oktober 1896 hafva för Vårby
rote å central plats uppfört och till .fullo
in-redt nytt skolhus.
Kammarkollegium fann icke skäl att
,göra ändring i länsstyrelsens utslag, och
den 7 d:s har äfven k. m:t fastställt
samma u
Ändradt kyrkostämmobeslut
fastställdt. Enligt laga kraftvunnet beslut af
kyrkostämman i Glostorps församling af
Malmöhus län den 17 mars 1891 skulle
inom församlingen å central plats inrättas
en treklassig folkskola och den
förutvarande folkskolan i Keglinge jämte två
mindre folkskolor förvandlas till treklassiga
småskolor. Den 17 sept. 1893 upptog
kyrkostämman ärendet till ny behandling,
därvid beslut fattades, att den fasta
folkskolan i Keglinge skulle bibehållas och i
närheten af densamma inrättas en
två-klassig småskola, samt att i stället för de
två mindre folkskolorna, hvilkas hus och
tomter borde försäljas, skulle inrättas en
folkskola. Inrättandet af småskola i
samband med sistnämda folkskola skulle
anslå, intill dess ett ökadt barnantal sådant
kräfde.
Klagomål anfördes under framhållande,
att beslutet strede mot det förut fattade
och af k. m:t fastställda beslutet. Såväl
länsstyrelsen och domkapitlet som nu
senast k. m:t hafva emellertid fastställt det
senaste kyrkostämmobeslutet.
Utslag angående vedbrand. Orsa
församling uppdrog å kyrkostämma den
31 sistl. maj åt viss person att förse
folkskolläraren G. F. Pettersson i Skattungbyn
med nödigt bränsle. Vid samma tillfälle
beslöts, att bränslet skulle tillhandahållas
läraren i långved.
Läraren klagade hos länsstyrelsen i
Falun, som genom utslag den 13 d:s
upphäft kyrkostämmobeslutet i fråga, enär
folkskollärare måste anses berättigad att
bekomma det honom i lag tillerkända bränsle
i sådan ved, som allmänneligen till ved i
orten begagnas, eller kastved, samt
öfter-klagade beslutet följaktligen, för så vidt
det innehåller bestämmelse därom, att
bränsle skall klaganden tillhandahållas i
långved, kränker hans enskilda rätt.
Beträffande myckenheten af bränslet ålägges
Orsa församling att tillhandahålla
klaganden 24 famnar kastved till en längd af
2l/2 fot eller 7,5 decimeter. Församlingen
förpliktades därjämte att ersätta
klagandens kostnader i målet.
Medelpads första allmänna
skolmöte hölls i Sundsvall den 17 och 18
d:s. Till mötets ordförande valdes
komministern O. Arbman i Sundsvall, till vice
ordförande folkskolläraren N. J. Nyström
i Sundsvall samt till sekreterare
folkskollärarne J. E. Ohgren och A. Björklund i
Sundsvall.
Sedan komministern /. Kalländer i
Sunds-’ vall hållit föredrag öfver ämnet
»Folkskolans uppfostrande betydelse», behandlades
frågan: Kan lärarens uppgift att verka
uppfostrande fyllas, om hans rätt att tukta
inskränkes eller beröfvas honom? Följande
uttalande gjordes:
Då den grundläggande skolan framför allt
bör verka uppfostrande; då härtill nödvändigt
fordras, att läraren inför barnen äger
fullständig auktoritet; då enstaka barnanaturer visa
ett trots och en lättja, som ej låta rätta sig
med mildare medel: så anser mötet, att
lärarens uppgift att verka uppfostrande icke kan
fyllas, om hans rätt att tukta jämväl med
lindrig kroppsaga ytterligare inskränkes eller
beröfvas honom.
Frågan: Huru kan en för folkskolan
lämplig beskrifning öfver Medelpad åstadkommas?
föranledde tillsättandet af en kommitté, som
skulle uppgöra schema för affattandet af
sockenbeskrifningar. Man beslöt därjämte
uppdraga åt en eller flera lärare inom hvarje
socken att utarbeta nämda
sockenbeskrifningar, hvilka sedan skola af kommittén
sammanarbetas till en landskapsbeskrifning.
Denna borde innehålla tilltalande
skildringar af landskapets natur, närings- och
folklif samt möjligen en och annan berättelse
och upplysande sägen.
Dessutom behandlades frågor om
kristendomsundervisningen i småskolan, om
undervisningen rörande rusdryckernas
skadlighet, om slöjdundervisningens mål samt
om teckningsundervisningen i folk- och
småskolan. I afseende på den sistnämda
frågan uttalade mötet sig för den lärogång,
som Öfverläraren A. Sjöström i sitt i
ämnet utgifna arbete anvisat.
Mötet var besökt af omkring 80
personer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
