Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (664.) 19 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 38
SVENSK LÄRARETIDNING.
483
relse för 1895 utgöres af hrr J. Larsson i
Fässberg (ordförande), J. P. Hagberg i Örgryte
(vice ordförande), A. Gustafsson i Mölndal
(sekreterare) samt L. Fröberg i Örgryte och J. A.
Björklund i Mölndal.
- Uppfostran till arbete och sparsamhet
utgjorde ämne för diskussion vid Guldkrokens
senaste möte. Under öfverläggningen
framhölls, att skolan kan direkt verka genom slöjd,
trädgårds- och annat lämpligt arbete, hvartill
lärarne böra hafva rätt att på befintlig tid
använda barnen; genom bestämdt kraf på
punktlighet, ordning, noggrannhet och flit vid
skolarbetet ; genom lämplig anordning af läs- och
ferietid; indirekt genom lärarnes eget
föredöme; genom att vid undervisningen med led- ,
ning af bibeln, historien, naturläran och
erfarenheten framhålla arbetets ära, nytta och
välsignelse. Man må dock icke kräfva för
mycket af skolan eller lägga största delen af
ansvaret på den för tidslytet arbetsförakt, enär
eleverna äro barn, tiden knapp och mest
afsedd för meddelande af kunskap. Angående
sparsamhet bör framhållas skillnaden på den
giriges egoistiska samlande och det som afser
verklig nytta och välgörenhet.
- Om folkskolan och det praktiska lifvet har
Örebro skolråd nyligen gjort följande
uttalande: »Då den stora allmänheten uppskattar
folkskolans verksamhet efter den omedelbara nytta,
hvar och en tycker sig ha haft af densamma
i det praktiska lifvet, bör man vara betänkt
på att tillmötesgå detta rättmätiga kraf, och
har skolrådet därför ansett sig böra påpeka,
att tillbörlig vikt lägges vid räkning och
rättskrifning, ämnen, hvari färdighet fortast och
säkrast förvärfvas genom ofta smärre
förekommande prof med praktiskt innehåll, hvilka
utgöra ett kraftigt medel att sporra lärjungens
ifver, helst som hans själfverksamhet
därunder starkt tages i anspråk. Som Örebro
lärarekår nu inom sig äger goda lärarekrafter,
torde man lätt kunna förena sig om de
lämpligaste metoderna för målets vinnande, vare
sig det sker på särskilda sammankomster af
lärarekåren eller ock inom lärareföreningen på
platsen, där dylika frågor ofta behandlas och
utredas.»
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Örebro: Det lagstadgade sammanträdet hölls
den 10 dennes, hvarvid följande önskemål
framställdes. 1) Att ett särskildt materialrum må
inredas i Trädgårdsgatans skolhus. 2) Att
ämnena geografi, historia och naturlära må af
de lärare som det önska kunna läsas
periodvis ett och ett i sänder. 3) Att terminsbetygen
utbytas mot betygsböcker. 4) Att utom de
vanliga uppgifterna på hvarje betyg må angifvas
högsta betygssumman för klassen. 5) Att
anteckningsböcker, hvari uppskrifves, hvad
läraren genomgått i olika ämnen under hvarje
vecka, måtte införas. 6) Att ett visst antal
exemplar af Folkskolans koralpsalmbok måtte
inköpas att användas vid sångundervisningen.
7) Att griffeltaflorna utbytas mot papper. 8)
Att de barn, som på grund af fattigdom ej
kunna erhålla läroböcker, finge af läraren
hänvisas till vederbörande skolrådsledamot, som
hade att anmäla den behöfvande hos
fattigvården. 9) Att ersättning för slöjden måtte utgå
med bestämdt belopp och ej som hittills med
timpenning. 10) Alt en årsberättelse om
folkskolans verksamhet måtte utgifvas. 11) Att
ett särskildt rum för förvaring af gammal
skolmateriel och gamla skolhandlingar måtte
anordnas.
Vid skolrådets sammanträde dagen därpå
beviljades dessa önskningar med undantag af
7) och 8), som afslogos och 9) och 10), hvilka
bordlades. För utredning af frågan 11)
tillsattes en kommitté af adjunkten H. Linder,
byggmästaren A. Lindström och f. skolläraren
J. Broddén.
Landskrona: Angående flickslöjden föreslogs
att en ny metod skulle införas, t. ex.
Stockholmsmetoden. Skolrådet skulle härom besluta. -
En blifvande förestånderska för skolköket borde
beredas tillfälle att taga kännedom om
skolköksundervisningen vid något i verksamhet
varande skolkök. Nilssons och Lagerstedts
böcker borde användas vid denna
undervisning. Lärarepersonalen framhöll
önskvärdheten af att en s. k. botanisk folkskoleträdgård
inrättades. Det beslöts att personalen genom
en kommitté skulle inkomma med förslag
härtill. Vidare anhöll lärarepersonalen, att
skolrådet ville uppmana allmänheten att vid behof
af biträden vända sig till skolan. Föreslogs,
att de fattiga barn, som erhålla böcker till låns,
skulle få behålla dessa. Slutligen anhöll
lärarepersonalen, att det lagstadgade mötet mellan
densamma och skolrådet måtte hållas
omedelbart efter vårterminens slut. Ordföranden
kunde dock ej biträda detta förslag, som han
ansåg strida mot den k. kungörelsen om dessa
sammanträden.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka för, att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner.
Sommarkurserna i Lund.
Åter hemma.
»Borta är bra, men hemma är bäst»,
är ett gammalt ordspråk, hvars sanning
väl de flesta medgifva. Stundom händer
likväl, att man äfven borta kan känna
nästan samma hemtrefnad och välbefinnande
som vid den egna härden. Detta blir i
synnerhet fallet, om man vid sitt inträde
på den främmande platsen mötes af ett
varmt »välkommen». Denna
välkomsthälsning^ uttalad på det mest varmhjärtade sätt
af domprosten Eklund, var det, som vid
vårt inträde i universitetets aula i ett
bortblåste all känsla af främlingskap hos oss
deltagare i sommarkurserna. Vi kände oss
med ens hemmastadda, ja, vi menade oss
säkerligen vara riktigt hemma, då vi hört
professor Weibulls ord: »Vårt hus är
Edert.»
Icke underligt då, om hos hvar och en
af oss nu förnimmes en saknadens känsla,
den känsla, som alltid förefinnes, då man
nödgats lämna något kärt och dyrbart. Och
en dyrbar, en oförgätlig tid voro dessa 10
dagar med sina gedigna, intressanta
föreläsningar, sina rika tillfällen till
sammanträffande med gamla vänner och knytande
af nya vänskapsband.
Men jämte denna saknadens, denna
vemodets känsla förnimmes också, därom är
jag lifligt öfvertygad, hos hvar och en af
oss en kraftig maning till ädel sträfvan
att i våra hem, i våra skolor omsätta det
goda, vi hört och lärt, att våra hem,
våra skolor måtte blifva sanna
bildningshärdar, i hvilka karaktärsfasta, sedliga,
kunniga medborgare danas. Äro vi alla
besjälade af sådana känslor, finnes hos
oss denna sträfvan, då hafva vi en verk-
lig behållning från fortbildningskurserna,
då få också de ärade föreläsarne sin rätta
belöning.
S. A. Tornberg.
Dödsfall.
P. N. Nihlén f- En synnerligen
verksam man bland de äldre arbetarne på
skolans fält har i dagarna funnit hvila.
Den 11 dennes afled nämligen i
Karlshamn folkskolläraren i Kristianstad Peter
Nilsson Nihlén i en ålder af 63 år.
N. föddes i Slågarp af Malmöhus län.
Redan från sina tidigare år insatte han
sina krafter ^ i folkupplysningens tjänst.
Efter att i Lund 1853 hafva aflagt
skollärareexamen jämte klockare- och
organistexamen tjänstgjorde häri såsom
vikarierande lärare på olika platser, till dess han
1855 valdes till ordinarie lärare vid Raus
folkskola, hvarifrån han 9 år senare
förflyttades till Kristianstad, till den plats,
han vid sin död innehade. I 30 år har
han verkat nitiskt och framgångsrikt vid
stadens skolor, och många äro de, som
med tacksamhet minnas den kärleksfulla
men allvarliga ledning, de af den duglige
läraren erhållit. I flera år har han varit
berättigad till pension men af kärlek till
sitt arbete ej kunnat slita sig lös från
skolan. Med detta års afgång ämnade han
dock söka hvila; han fick också den bästa
hvilan. Sommaren hade han tillbragt i
Karlshamn hos tvänne där bosatta döttrar.
Där insjuknade han i en svår sjukdom,
som till sist afklippte lifstråden.
I Karlshamns vackra, lummiga
kyrkogård nedmyllades hans stoft sistlidne
söndag. Kistan bars till grafven af kamrater
vid Kristianstads skola. I processionen
deltogo utom kamrater och anförvanter
också medlemmar af templar-orden. N.
hade nämligen verkat kraftigt i
nykterhetens tjänst och var känd som en
framstående nykterhetstalare.
Nihlén sörjes närmast af 2 söner och
4 döttrar. - de -
Sven Persson f- Den 12 dennes
afled af slaganfall förre folkskolläraren S.
Persson i Göteborg. P. var född i
Vox-torp i Halland 1832, aflade
folkskollärareexamen i Göteborg 1851 och antogs efter
några års lärareverksamhet i Halland till
ordinarie lärare i Göteborg 1858, hvilken
befattning han innehade, till dess han år
1889 afgick med pension.
Den aflidne var en i hög grad
plikttrogen och nitisk lärare, hvars kraft
uteslutande hörde skolan till. Hans
verksamhet var från början till slut ett arbete
i det tysta, ett arbete, som visserligen för
den stora mängden var obemärkt eller
kanske obetydligt, men som dock icke
kunde annat än väcka högaktning och
erkännande hos dem, som stodo denna
verksamhet nära.
Ehuru Perssons sista dagar voro i
ekonomiskt afseende bekymmerslösa, voro de
dock långt ifrån sorgfria i öfrigt. En
elakartad sjukdom, som under senare de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
