Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 38. (664.) 19 september 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 38
gonsin glömma, att han här stått inför en
af nordens främste nu lefvande stormän i
andens värld.
FÖR DAGEN.
Några intryck från
folkhögskolejubileet.
De möten och festligheter, hvarmed
folkhögskolans femtioåriga tillvaro firats,
äro nu ett minne blott, men ett fagert
sommarminne från 1894, som länge skall
lefva hos deltagarne, ty firandet skedde
på ett sådant sätt och under en sådan
form, att ingen, som var med därom,
kunde undgå att få ett djupt intryck
däraf.
Och det är några af dessa intryck,
som vi här skola sammanfatta.
Redan från början fick man kraftigt
erfara det stora inflytande i flera
riktningar, som den danska folkhögskolan
utöfvat på folklifvet. För visso hafva
många hos oss ej så litet underskattat
denna skola. Själfva samvaron med
landsbygdens folk gaf ett ojäfaktigt
vittnesbörd om, att folkhögskolan i
Danmark i hög grad verkat lyftande och
förädlande och väckt ett varmt intresse
för lifvets ideala uppgifter. Vid de
tillfällen, då allmänheten hade tillträde till
förhandlingarna, kommo män och
kvinnor i tusental från äfven aflägsna
trakter i landet. Och de kommo ej
samman för att vara med om någon
muntration med glam och dans, utan de
kommo för att åhöra väckande och lärorika
föredrag. Beundransvärd var den
uppmärksamhet, ja, man kan gärna säga
andakt, hvarmed dessa människomassor
under flera timmar lyssnade till talen
och föredragen, och med hvilken känsla
de deltogo i den gemensamma sången.
Särskildt lade man t. ex. märke till det
spända intresse, hvarmed riksarkivarien
A. D. Jörgensens sakrika föredrag om
Kristian VIII följdes af 3- till 4,000
åhörare.
Men dessa enkla danska bönder voro
icke alltid åhörare; litet emellan
uppträdde de antingen med en hälsning, ett
inlägg i en diskussion eller ett tack, och
då skedde det med en frimodighet, en
lugn säkerhet och en ledighet, som var
förvånande.
Att folkhögskolan blifvit bönderna kär,
det såg man tydligt däraf, att de med
synbar glädje ställde sina åkdon till
mö-tesdeltagarnes förfogande, att de lifligt
anslöto sig till de festmåltider, som
anordnats o. s. v., och den välvilja, som
visades folkhögskolans målsmän, var
påfallande hjärtlig.
Men det är ej blott allmogen, som
dragits in uti folkhögskolan; äfven
representanter för en annan samhällsklass,
prästernas, kommo talrikt tillstädes vid
möten och festligheter. De höllo tal och
föredrag och syntes hafva helt uti sig
upptagit folkhögskolans tanke. Och om
skolan kände sig stå i förbindelse till
prästerna, så erkände de senare öppet
sin tacksamhetsskuld till skolan. Det
var hon, sade de, som lärt dem att tala
folkligt, lärt dem förstå böndernas
ställning och kraf. Det gafs också vid
mötet uttryck åt den tanken, att en stor
del af Danmarks präster voro verkliga
folktribuner till gagn för båda parterna.
Det anseende, folkhögskolan tillvunnit
sig, framgick tydligt på den egentliga
jubileumsdagen å Askov den 8
september. Då infunno sig ej blott bönder och
småfolk utan äfven de förnäma,
universitetsprofessorer, deputationer från olika
studentföreningar m. fl., och
varmhjärtade telegram inlupo i mängd såsom
från kultusministern, från
konseljpresidentens fru o. s. v.
Af allt blef påtagligt, att ur den tanke
om skolor för den vuxna ungdomen,
som Grundtvig framkastade för 50 år
sedan, uppvuxit ett väldigt träd, som
under sina grenar lyckats samla en stor
del af Danmarks bästa män och kvinnor.
*
Af det sätt, hvarpå mötet i yttre
hänseende ordnats, kunna vi hafva åtskilligt
att lära. Allt var på förhand planlagdt,
intet var öfverlämnadt åt slumpen. Man
ansåg sig ej heller hafva råd att
använda någon del af den dyrbara tiden åt
diskussion om program, åt val af så och
så många ordförande, sekreterare o. s. v.,
utan den saken togs mycket enkelt.
Bestyreisen, som nog hade haft ett drygt
arbete, och inom hvilken formanden
(ordföranden) Alfred Povlsen och
sekreteraren Hans Appel burit största tungan,
hade ordnat programmet och bestämt,
hvilken person som vid hvarje
diskussion skulle vara ordförande. Härigenom
gjordes en betydlig tidsvinst, och ingen
tycktes vara missbelåten med denna
anordning.
Den uppgjorda arbetsordningen följdes
noga, och allt gick som ett väl justeradt
urverk allt ifrån Lyngby måndagen den
3 till Sorö tisdagen den 11 september.
Hvad som särskildt tilltalade oss, var
den kraftiga enstämmiga sången, som
vid alla tillfällen ljöd. Synnerligen
praktiskt var, att man på förhand låtit i ett
särskildt häfte trycka de sånger, som
skulle sjungas, och hvarje deltagare
erhöll för sin mötesafgift ett exemplar
däraf. Och denna anordning hade man
vidtagit ej blott vid det stora mötet å
Askov utan äfven vid de festligheter,
som ägde rum under den rundresa, till
hvilken de svenska, norska och finska
deltagarne inbjudits. Uti dessa små
sånghäften funnos äfven flera för tillfället
skrifria sånger, som sjöngos på kända
melodier.
De stora gemensamma måltiderna
kunna vi till sist ej underlåta omnämna.
Vid dem bjöds visserligen på god mat
i riklig mängd, men det var
ögonsken-ligt, att maten ej var hufvudsak, utan
det voro talen och - sången. Ja, äfven
vid måltiderna sjöngs det med lif och
lust. Vid en festmåltid låg t. o. m. vid
hvarje kuvert en liten sångbok, som fli-
tigt användes. Härigenom gafs äfven åt
måltidsstunderna ett intellektuellt
innehåll, som verkade lyftande.
*
Så skall det vara. Skolan, hon må
nu bära hvilket namn som helst, har
först då fyllt sin uppgift, när hon vetat
att ej blott meddela ett visst
kunskaps-mått utan äfven förmått utveckla de
andliga krafterna, värma sina lärjungars
hjärtan, så att de unga, när de komma
ut i lifvet, känna, att de hafva något
annat att lefva för än blott för
tillfredsställandet af de materiella behofven.
Jultomten,
den af skolbarnen så mycket omtyckta
jultidningen, utsänder i år sin fjärde
årgång med originalbidrag af vårt lands
främsta författare och konstnärer. Vi
bedja våra läsare delgifva Jultomtens alla
vänner, både stora och små, att han
som vanligt vill låta höra af sig i slutet
af november.
Såsom en protest
mot de ofördelaktiga uttalanden, som vid
Svenska folkskolans vänners möte i
Linköping gjordes mot Sveriges allmänna
folkskollärareförening har
lärarepersonalen i Örgryte vid möte å Långedrag den
8 dennes beslutat ingå i sistnämda
förening. Samtliga närvarande lärare och
lärarinnor antecknade sig som
medlemmar af Fässbergskretsen.
Ett kraftigt handtag
har Örebro skolråd gifvit
lärareföreningen på platsen därigenom, att den
bemyndigat sin ordförande att för lärarekåren
framhålla önskvärdheten af, att den
bevistar Örebro skolförenings
sammanträden, då frågor rörande undervisningen
där behandlas. Detta visar, att
skolrådet med allvar fattat sin höga uppgift
att verka för undervisningens främjande,
folkskolans utveckling, och att det äger
öppen blick för betydelsen af en fast
sammanhållning mellan skolans
lärarepersonal. Föreningen (som utgör en krets
af S. A. F.) kan känna sig stolt öfver
en sådan uppmuntran just nu, då den
nyss protesterat mot försök till splittring
inom kåren.
Kroppsöfningar men icke »milita-
rism»,
*-
Vid den internationella hygieniska
kongress, som nyligen ägt rum i Budapest,
höll ordföranden i sektionen för
skolhygien d:r Berxecxy ett föredrag om
fysisk uppfostran. Han framhöll särskildt,
att han intet förtroende hyste för något
system af kroppsöfningar, hvilket för sin
utveckling vore beroende af »militarism».
»Kroppsöfningar böra icke vara en
lektion utan en distraktion (förströelse).
De skola hafva sin grund i fri rörelse
och i personligt initiativ.»
Ungdomssport och lekar i fria luften ville han
därför på det kraftigaste förorda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0486.html
