Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (664.) 19 september 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖ(^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OC^I SKOLVÄNNER.
N:r 38.
(664.)
STOCKHOLM, 19 SEPTEMBER 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Trätfas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm,
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris;
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2, so kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer
Folkhögskolejubileet.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
2.
Minnesfesten
på Grundtvigs födelsedag den 8 september var, såsom i förra
numret antyddes, särdeles storartad.
Programmet för,dagen
upptog ett förmiddagsmö(e i
gymnastiksalen vid Avskovs folkhögskola
och ett eftermiddagsmöte vid
Skibelund Krat.
För middag sm ötet
började kl. Vs8 på morgonen
med afsjungandet af Björnsons
sång »N. F. S. Grundtvig»
(»Li-gesom vol ven i nordfolkens gry»).
Så utfördes första delen af en
för festen komponerad kantat
(texten af diktaren Alfr. Ipsen,
musiken arrangerad af läraren
vid Askovs högskola H.
Nutz-horn, som själf ledde
utförandet). Därefter höll
föreståndaren L. Schröder det egentliga
festtalet.
Det vore naturligt, sade han,
att de första o rdeja skulle gälla
Grundtvig, hvars dödsdag man valt
till firande af detta 50-årsjubileum.
I sina unga dagar såg Grundtvig
människolifvet under bilden af en
soluppgångs sam sådds juld såväl
på deTaflägsna bergen som på de
små tufvorna i närheten. Han ville
öppna människornas ögon för
historien, som afspeglade
människolifvet. Det våp en tid han mente sig
kunna nå detta på skriftlig väg, och
så fördanskade han Saxo och Snorre, men han erfor snart, att det
icke gick. Så föddes folkhögskoletanken, föddes så stor, att" den icke
ännu är verkliggjord.
Senare kom frihetsrörelsen med sina större kraf på borgerlig
upplysning; vidare språknöden i Sönderjylland. Så föddes folkhögskolan
i Rödding, Sönderjyderna skola alltid hafva äran, att de vågade
begynna det, som man å andra ställen kallade drömmerier. Grundtvig
LUDVIG SCHRÖDER,
föreståndare för Askovs folkhögskola.
själf kunde hafva sagt, att Röddingskolan icke svarade mot hans ideal,
meri han sade det aldrig. Kom så den egendomlige Köld med sin
skola. Icke heller den var efter Grundtvigs tanke, men han knäsatte den,
ty den passade med in i kampen för det nationella och in i arbetet
för, att hvarje människa måtte komma till att se, att det är adel i
allt arbete, att hvarje person bär adelsmärket i sig.
Och vi äldre folkhögskollärare må minnas, att om än våra
krafter voro små, så bröt icke Grundtvig stafven öfver oss. Han lyfte
däremot vårt mod. Folkhögskolan må antaga många former, men
kärnan bör vara en.
________Senare delen af kantaten
blef därpå afsjungen, hvarefter
d:r L. Holmström från Hvilan
talade.
Han ville dröja något vid en
tanke, man kunde hämta vid
betraktandet af naturen. Man sade i
våra dagar, att det inom denna
rådde en allas kamp mot alla, och
man ville gärna flytta detta in på
människolifvets område. Det kunde
ju vid ett ytligt betraktande af naturen
tyckas, som om det ena ödelade det
andra, men vid närmare
efterfors-kande skulle det visa sig, att det i
stället rådde det bästa samarbete.
Detta ådagalades genom flera
slående exempel. Så borde också
inom folklifvet ett samarbete äga rum,
icke endast mellan folken utan ock
mellan de enskilda, icke minst
mellan Nordens skilda skolor, hvilka
alla hade något att lära af
hvarandra. Svenskarne hade lärt
mycket af den danska folkhögskolan.
Därföre ett tack från alla svenska
folkhögskolemän. Hvile Guds
välsignelse öfver den danska
folkhögskolan, öfver den mans minne,
som har sitt namn förbundet med
henne, och öfver Danmarks land!
Därefter framträdde
ordförandena för åtskilliga
deputatio-ner, från studentföreningen i
Köpenhamn, från studenthemmet,
från studentsam/undet, från
skytteföreningarna samt från Köpenhamns »valgmenighecb och
folkhögskoleförening, alla bringande sin lyckönskan.
Många flera hade velat framföra sin lyckönskan, men tiden
medgaf det icke nu. Deputationerna från Sönderjylland
hänvisades till eftermiddagsmötet, och de många enskilda., som önskade
tala, hade tillfälle härtill vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
