Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 31. (657.) 1 augusti 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER
N:r 31.
STOCKHOLM, l AUGUSTI 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2
kr., a/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt
Byrå:
Barnhusgatan 6. (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f, m.
Allm, tel 6OOO.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Lösnummer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm,
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspriss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser)..
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,5o kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för alt
inkomma i veckans nummer.
->. Från l juli
till årets slut »^-
kostar
läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
endast
ff 2 kronor
.- Hvarje lärare och lärarinna
bör f8r egen räkning: hålla sig- med ett
exemplar af
-4* Svensk läraretidning
Kvartals- och halMrsprenumeränter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning,
HEST" Prenumerationen sker alltid
på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
En allvarlig uppfostran förlänar åt
lifvet icke väsendet af en snart förgänglig
blomstergård utan de bestämda och fasta
konturerna af en bergsbygd samt
bergsbons sunda, kraftiga hjärta, då en veklig,
smekande uppfostran däremot leder ut på
flacka slätten, där de svagare, bragdlösa
stammarna bo.
L. Hellner.
Individuellt lif och individuell karaktär
måste utvecklas, innan de kunna göras
harmoniska. Clarke.
Från Frankrikes skolvärld.
(Bref till Svensk Läraretidning.)1
2.
Paris den 22 juli 1894.
Såsom jag nämde i förra brefvet äro
de franska folkundervisningsanstalterria af
fyra slag: barnhem eller småbarnsskolor,
egentliga folkskolor, fortsättningsskolor samt
yrkes- eller praktiska skolor. I
barnhemmen, för hvilka redogjordes i förra brefvet,
lägger man liksom i de öfriga skolorna
an på att utveckla barnen i fysiskt,
moraliskt och intellektuellt hänseende, men till
någon färdighet i skrifning och läsning
komma icke barnen där.
Den egentliga läsningen och skrifningen
börjar i folkskolans första klass, i hvilken
barnen mottagas dels från barnhemmen,
och dels från familjerna, då de äro fyllda
6, högst 7 år, så framt ej sjukdom eller
annat laga förhinder befriar dem. Vid den
första läsningen användes ljudmetoden, och
jag har i en skola varit i tillfälle att se
och höra något särskildt förträffligt i den
vägen. Då man vet, att det franska
språket har flera ljud och flera ljudtecken än
vårt språk/ så faller det sig nog en smula
svårare att undervisa och att lära detta
än vårt; men det oaktadt kunna barnen
efter nämda metod lära sig att läsa ganska
bra innantill på tre månader. Hvad
läsningen i skolans högre klasser beträffar,
så har jag funnit, att denna i allmänhet
bedrifvits så väl, att den i-logiskt och till
och med i estetiskt hänseende lämnat föga
öfrigt att önska. Jag har hört gossar
re-citera t. ex. Lafontaines fabler alldeles
förträffligt:
l folkskolorna användas väl utarbetade
läseböcker, rikligt illustrerade och med
mycket omväxlande innehåll. Såsom prof
på, huru den grammatikaliska
undervisningen bedrifves på skolans lägre stadium,
må här återgifvas något af en lektion, som
jag åhörde i går. Den tillgick så här:
Läraren kallar fram en gosse - hans namn
var Bertier - och gifver honom ett papper
samt ställer honom vänd mot klassen framför
sig. Han tillsäger honom sedan att göra
liksom läraren - rifva sönder .papperet. Därpå
frågar han barnen, hvad man kallar det Bertier
gör. Svar: sönderrifva. Pä samma åskådliga
och naturliga sätt får han sedan barnen att
uppräkna åtskilliga verb, såsom sofva, korsa
(t. ex. armarna). Läraren förklarar därpå, hvad
ett verb är. ’För att få subjektet och objektet
frågar han hvem som har sönderrifvit och hvad
denne har sönderrifvit. På detta sätt får han
barnen att själfva och med intresse arbeta och
följa med vid undervisningen. Under älf f detta
var en annan gosse vid svarta taflan och
antecknade.
A propos svarta taflorna må nämnas,
att de franska folkskolorna äro rikligt
försedda med sådana. I hvarje skolsal
finnas minst tre, af hvilka ett par äro fastade
på väggen och genom gångjärn så
inrättade, att de vanligen bestå af tre delar,
som kunna vändas efter behag. Dessa
taflor användas mycket flitigt vid
prepara-tioner af de olika ämnena.
Vid välskrifningen synes man icke fästa
den vikt, som detta ämne förtjänar,
hvarför barnen i allmänhet ej få den läsliga
och behagliga stil som i de svenska
folkskolorna i allmänhet, ehuru vackra
undantag finnas. Teckningen däremot synes vara
föremål för all omsorg, enär denna lägges
som grunden till all praktisk utbildning.
På första stadiet erhålla barnen kulörta
kvadrat- eller rektangulära pappersbitar att
vika eller fläta i olika mönster, hvilka
fästas på ena sidan i ritboken; på den
andra få de då afrita nämda mönster.
Sedan öfvas de att rita efter planscher samt
i konstruktions- och perspektivritning. På
det lägre stadiet undervisas barnen af
klassens lärare, men på det högre af en
examinerad ritlärare. Samma förhållande är
det äfven med sång och delvis med
gymnastik, i hvilken dels klassens lärare dag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
