Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (655.) 18 juli 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
rietiden och sedan han blifvit lärare; att sörja
för tillräcklig luftväxling i skolsalen; att söka
bibehålla lugn vid undervisningen samt ej tala
för högt; att dagligen taga motion i fria luften,
hvarjämte han borde söka vinna understöd i
sitt arbete af hem och förmän.
- Småskollärarnes rättslösa stal/ning belyses
af följande tilldragelse. Inom Karbennings
församling i Västmanland har hittills småskola
varit anordnad i en aflägsen del af
församlingen, Bovalien. Men då barnantalet därstädes
blifvit särdeles ringa, har den burgna
församlingen af sparsamhetsskäl beslutat indraga
tjänsten, och den sålunda ofrivilligt tjänstledige
läraren, som är familjefader och lefver i knappa
omständigheter, får skaffa sig plats bäst han
kan. Han har varit lärare i 19 år, däraf 7
inom nämda församling.
- Platser for fria lekar i hufvudstaden är
ett önskningsmål, som nu kommit ett steg
närmare sin lösning. Föreståndaren för
Gym-stiska centralinstitutet, professor L. M. Törngren,
har nämligen till öfverståthållareämbetet
ingifvit en skrifvelse angående denna sak. Sedan
såväl direktionen öfver Stockholms stads
undervisningsverk som styrelsen för Stockholms
stads folkskolor beredts tillfälle att yttra sig i
frågan, har stadsfullmäktiges beredningsutskott
hänskjutit frågan till drätselnämden. Denna
har nu beslutat anmoda stadsingeniörskontoret
att gifva anvisning å platser, som för detta
ändamål kunna upplåtas.
- Kofodersfrågan diskuterades vid
Kindakretsens senaste möte. Inledaren hr A. O.
Flack i Väsby framhöll, att med den nuvarande
ersättningen vore det en förlust för läraren att
icke få kofodret in natura. Mötet uttalade ock
som sin önskan, att folkskollärarnes kofoder
måtte ersättas med ett kontant penningebelopp
af 100kr. Ordföranden hemställde därefter till
ortens riksdagsman hr G. E. Johansson i Berga,
hvilken öfvervar mötet, att han för sin del måtte
vid riksdagen verka för detta önskemåls
förverkligande. Hr J. sade sig vilja gå denna
önskan till mötes, hvarjämte han uttalade sina
sympatier för folkskolan, af hvilken han vore
en varm och uppriktig vän.
Karlstads stifts
folkskolläraremöte.
Efter ett uppehåll på icke mindre än
13 år samlades Karlstads stifts
folkskollärarekår ånyo till möte i Karlstad sistlidne
onsdag och torsdag. Mötet inleddes med
predikan af biskop Rundgren i allmänna
läroverkets högtidssal (i kyrkan kunde man
ej få samlas, emedan bröllop skulle hållas
där på aftonen). Efter predikan hölls en
kort rast, hvarefter bestyreisens ordförande,
förste läraren L. Nyman, höll ett kort
hälsningstal samt förklarade det egentliga mötet
öppnadt.
Vid därpå företaget val af
mötesfunktionärer utsågs till ordförande
regementspastor A. Randel, till vice ordförande
skolläraren K. G. Hempel
(folkhögskoleföreståndaren S. Velin i Molkom, som föreslagits
till vice ordförande, undanbad sig bestämdt,
under framhållande af det olämpliga
däruti att både ordförande och vice
ordförande toges utom den egentliga
folkskollärarekåren) och till sekreterare folkskollärarne
/. Hultkrantz och A. G. Lingren i Väse.
Följande frågor diskuterades:
1. Huru bör kristendomsundervisningen
meddelas i skolan för att blifva så
fruktbringande som möjligt? Frågan inleddes af
hr O. E. Lundén från V. Fågelvik och
besvarades af mötet sålunda:
Kristendomsundervisningen i skolan, som har
till ändamål att väcka och behålla barnen uti
eller göra dem delaktiga af frälsningen i Kristus,
bör framför allt åsyfta hjärtats daning att
blifva Guds boning. För detta ändamål är det
nödvändigt, att denna undervisning meddelas
så, att barnasinnet däraf erhåller väckelse till
och håg för andlig förkofran.
Kristendoms-undervisningen bör därför med bibelordet till
grund och konkreta exempel till belysning och
med stöd af genom läroböcker koncentrerade
kurser på ett lifaktigt,, själsförädlande sätt
bibringas de unga, hvarvid minnesläsning må
såsom en medverkande faktor anlitas i den mån
sådant är nödigt för lärosatsernas bevarande
och bekännelsetrogna uttalande.
2. Hvilken ställning bör läraren intaga till
den pågående nykterhetsrörelsen?
Diskussionen inleddes af hr P. J. Nordkvist från
Ransäter. Mötet besvarade frågan sålunda :
Då läraren har det stora och höga kallet att
fostra goda medborgare, är det hans plikt att
undanrödja allt, som ställer sig hindrande i
vägen för uppfostrans syftemål och att
begagna sig af alla de medel, som främja hans
verksamhet. Om då dryckenskapen är ett af de
största hindren för, att arbetet skall kunna
blifva fruktbärande, men däremot den i vårt
land pågående nykterhetsrörelsen, särskildt den
s. k. absoluta, afser att kunna undanrödja detta
hinder, bör läraren genom undervisning och
föredöme gifva denna rörelse ett verksamt
understöd.
3. Hvilka åtgärder böra vidtagas för att
underlätta lärarekårens deltagande i
blifvande sommarkurser i Uppsala ?
Öfverläggningen inleddes af hr J. Hultkranfa, på
hvars förslag följande resolution antogs:
Då lärarekåren har behof af vidgade insikter
och fortsatt utbildning samt därjämte
emellanåt ganska väl behöfver en uppfriskande
omväxling i sitt mången gång tankemattande och
tålamodspröfvande arbete, och då den förra
året hållna sommarkursen i Uppsala visade sig
åtminstone delvis fylla dessa behof, vill mötet
härmed uttala sig för, att följande åtgärder
vidtagas för att underlätta kårens deltagande i
blifvande sommarkurser i Uppsala:
1) att mötesbetyrelsens ordförande ingår till
byrån för blifvande sommarkurser i Uppsala
med anhållan om dess utverkande af fri resa
dit fram och åter å statens järnvägar för
kursdeltagare, anställda vid undervisningsanstalter
inom riket;
2) att cirkulär utfärdas till samtliga stiftets
skolråd med vördsam anhållan om, att de på
ansökan af dem bland distriktets lärarepersonal,
som ämna bevista nämda kurser, varmt
tillstyrka och för stämman framlägga förslag om
beviljande af gratifikation åt dessa,
motsvarande ungefärliga underhållskostnaden vid kursen
jämte afgiften för densamma;
men då mötet anser, att dessa kurser blefve
till större nytta specielt för lärarekåren, om
de anordnas inom stiftet, beslutar mötet,
" 3) att åtgärder vidtagas för att motioner
väckas inom de resp. landstingen om anslag till
sommar- och fortbildningskurser inom länen,
i första rummet afsedda för lärarekåren, och
att, hvad särskildt Värmlands län angår,
början med en sådan kurs om möjligt gjordes
under 1896 och förlades antingen till Karlstad
eller länets folkhögskola.
4. Huru bör geografiundervisningen
anordnas för att lämna bästa resultat?
Inledare var hr G. M. Sandin från Grums.
Såsom svar på frågan gjorde mötet följande
uttalande:
Skall geografiundervisningen leda till ett godt
resultat fordras, att goda
landsskapsbeskrif-ningar utarbetas för att sättas i barnens händer,
att läroböckerna i ämnet blifva skrifna så, att
de mer än nu lämpa sig för barnanaturen, samt
att goda landskapskartor må finnas och lämp-
liga planschverk för g^ografiundervisningen
utarbetas.
5. Åskådningsundervisningens betydelse
för småskolan. Enhälligt antogs inledarens^
hr A. Dahlström från Blomskog, förslag
till uttalande i ämnet:
Åskådningsöfningarna bidraga mera än
under-visning i andra läroämnen till att utveckla
själskrafterna hos barnen, så att de kunna på
ett rätt sätt tillägna sig de kunskaper, som vid
den öfriga undervisningen meddelas; uppöfva
barnens förmåga att uttrycka sig, hvarjämte
dessa öfningar bilda en lämplig öfvergång från
lifvet i hemmet till lifvet i skolan.
6. Huru skall man kunna åstadkomma
bättre samverkan mellan skolan och hemmet?
Frågan föranledde en lång och intressant
diskussion, inledd af hr A. G. Lingren
från Väse. Mötet besvarade frågan
sålunda:
1. Från hemmets sida: genom att betrakta
skolan som en hemmets nödvändiga
hjälparin-na i barnens uppfostran; genom att visa
förtroende och aktning för skolan, genom att
hålla barnen till flitig skolgång och noggrannt
fullgörande af hemuppgifterna, samt genom
besök i skolan ej blott vid examina utan äfven
under dess hvardagsarbete.
2. Från’ skolans och lärarens sida: genom
kärleksfull, rättvis och opartisk behandling- af
barnen, god och grundlig undervisning,
anordnandet af s. k. föräldramöten samt genom
besök i hemmet för att enskildt rådgöra med
barnens föräldrar eller målsmän.
3. Från både hemmets och skolans sida:
genom förbön för barnen, allvarlig täflan att
främja deras sanna bästa och sorgfälligt
undvikande af allt ömsesedigt klander, i synnerhet
i barnens närvaro.
7. Om skolpremier. l denna fråga, som
inleddes af hr & Velin från Molkom, voro
meningarna mera delade än i någon
annan. Mötet antog med ringa majoritet en
så lydande resolution:
Då skolpremier äro mycket svåra att fullt
rättvist fördela, och då de i öfrigt äro af
tvifvelaktigt värde, uttalar mötet den åsikten, att
sådana premier icke böra förekomma.
Följande föredrag höllos under mötet:
af komminister L. G. Svarterlgren från
Rudskpga öfver ämnet »Kännetecknen på
ett andligen sundt barn»; af
hofpredikan-ten L. G. Lindström, som utvecklade
frågan »Hvad skola vi göra för att gifva
våra barn en god uppfostran?» samt’af
fröken Ida Pallin från Karlstad om kvinn*
lig slöjd. De två första föredragen torde
komma att befordras till trycket i
enlighet med mötets uttalade Önskan.
Med kanslirådet C. Kastman, f. d. rektor
vid Karlstads folkskollärareseminarium,
utbytte mötet hälsningstelegram.
På aftonen första mötesdagen företogs
en utfärd till Tynas, där sånger sjöngos
och gemensam supé intogs.
Mötet räknade omkring 275 deltagare,
Att ingen af de två i staden boende
folkskoleinspektörerna deltog i mötet väckte
icke ringa förvåning bland mötesdeltagarne.
Nästa stiftsmöte skall hållas i
Karlstad år 1896. Till bestyrelse för
detsamma valdes folkskollärarne L. Nyman och
E. V. Gelin i Karlstad, P. E. Linder i
Hammarön, K. F. Sundén i Arvika och
G. M. Sandin i Grums.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
