Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 23. (649.) 6 juni 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
SVENSK LÅEARETIDNING.
N:r 23
Äfven på den pedagogiska
skollitteraturens område har Samuelsson utöfvat en
ganska omfattande verksamhet. Denna
sammanfaller med utgifvandet af
»Folkskole-Tidskrift för Gefleborgs län’».
I december 1878 utkom profnumret af
nämda tidskrift, I anmälan heter det:
»Tidskriften kallas Folkskole-Tidskrift för
Gefleborgs län, dels emedan den kommer att i första
rummet taga hänsyn till folkskoleväsendets
ståndpunkt inom nämda län, dels emedan dess
syfte är att söka verka för enhet och
gemensamhet i sträfvandet för folkskolans bästa inom
samma län, dels ock emedan vi uppställt
såsom ett önskningsmål att snart få se dylika
tidskrifter uppstå inom andra områden af vårt
land.»
Den utkom från och med januari 1879
med ett häfte i månaden. Närmaste
orsaken till denna tidnings utgifvande var
den brännande frågan: skall
slöjdundervisningen i folkskolan vara obligatorisk?
Denna fråga hade med ifver diskuterats på ett
läraremöte för Gäfleborgs län i Hudiksvall
1878. Pluraliteten af de närvarande
ringaktade icke slöjdundervisningen, men
önskade,’ att saken skulle få utveckla sig så
småningom och i den mån församlingarna
befunnos villiga att därför göra
uppoffringar, samt att där slöjdundervisningen
beslutades, läraren i folkskolan måtte äga
rätt att mot särskild ersättning åtaga sig
denna undervisning eller icke, liksom ock
att barnen icke borde åläggas att däri
deltaga. Ordförandens proposition
framställdes emellertid så konstigt, att pluralitetens
mening höll på att icke gå igenom.
Vid enskildt samtal dryftades frågan,
huru man för framtiden skulle kunna
skydda sig mot dylika försök, och så uppstod
tanken på en skoltidskrift ensamt för länet,
samt att den skulle utgifvas i Gestrikland.
Vid ett med västra Gestriklands lärare
hållet möte samma år diskuterades bland
annat frågan: »Anses en folkskoletidskrift för
Gäfleborgs län vara önsklig?» Frågan
besvarades med ja, enär man kände behof
af en tidskrift, i hvilken man kunde få
talas vid och rådgöra så att säga ansikte
mot ansikte i de viktiga frågor, som stode
på dagordningen såväl rörande skolan som
lärarnes egna gemensamma intressen.
Tidningens ansvarige utgifvare blef
litteratören Axel Nygren i Gäfle, redaktionen
utgjordes af folkskollärarne P. Zimdahl och
F. V. Samuelsson.
Under olika signaturer, såsom »Sixtus»,
»V-r», »S-n» m. fl., finnas i tidskriften
uppsatser och anföranden, i hvilka
Samuelsson oförskräckt bekämpar all slentrian
på skolans område och framställer till
pröfning själfständiga och beaktansvärda
tankar om skolans arbete. Det är eri rik
sådd, om hvilken kan sägas, att många
frön ännu icke spirat upp till växt; men
man märker redan, huru de gro.
Hemmets stora betydelse för barnauppfostran
framhålles särskildt i en mycket präktig
uppsats: »Folkskolans ställning i
förhållande till hemmet». Understundom drager
han i strid mot det i »Tidning för
folkskolan» kända märket »Gari K-n», för
att opponera sig mot de s. k. tysta
öf-ningarna i folkskolan eller ock för att ut-
tala sina i vissa fall från K-n afvikande
tankar om folkskoleinspektionen.
Grundtonen i Samuelssons uppsatser är
i korthet följande:
All uppfostran skall ske gradvis och
utsträckas för hela lifvet. Gif därför såväl barn som
föräldrar och lärare tillfälle till undervisning
lifvet igenom och låt dem, allt efter arbete och
förmåga, få uppmuntran och befordran.
Skolan skall hjälpa hemmet i barnens uppfostran;
men det är ett fel mot naturens ordning att
försöka ersätta hemmet med skolan. Han ifrar
äfven därför för småskolans indragning,
Med 1881 års ingång ändrades
tidningens namn till Svensk Folkskoletidning på
grund däraf, att redaktionen gjordes
uppmärksam därpå, att den genom tidskriftens
första namn ’för mycket lokaliserat
densamma och sålunda hindrat dess
spridning.
Tidskriften ajisågs förtjänt af att blifva
känd inom vida kretsar. Från många
delar af landet erhöll också redaktionen
erkännande för sitt arbete. Tidningen
upphörde likväl redan 1882, hufvudsakligast
i brist på uppmuntran. En medverkande
orsak var väl ock den, att ene redaktören,
P. Zimdahl, skulle afflytta från*
Gestrikland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
