Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (648.) 30 maj 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
273
utan att särskildt medgifvande att
inskränka undervisningstiden lämnats af k. m:t;
b) att till Laxsjö församling utanordnats
200 kr. för hvardera af två lärarinnor i
mindre folkskolor och 166 kr. 67 öre för
en lärarinna samt till Hotagens församling
200 kr. för en lärare vid mindre
folkskola, men vederbörande folkskoleinspektör,
hvilken intygat, att ifrågavarande mindre
folkskolor jämlikt särskildt medgifvande af
domkapitlet vore inrättade under sådana
förhållanden, som enligt folkskolestadgan
gjorde desamma berättigade, icke
därigenom afgifvit sådant ovillkorligt intyg, som
enligt k. kungörelsen den 13 juli 1887
erfordrades såsom villkor för erhållande af
förhöjdt statsbidrag för lärare vid mindre
folkskola, vid hvilket förhållande
lönetillskott bort utgå jämlikt k. kungörelsen den
5 juni 1885 eller med resp. 150, 150,
125 och 150 kr. (tillhopa 575 kr. i
stället för 766 kr. 67 öre).
Kammarrätten dömde landskamreraren
A. Lene att till statsverket återbära dels
anmärkta 500 kr. l Öre, dels för mycket
utanordnade 191 kr. 67 öre, L. öppet
lämnadt att sitt hos vederbörande efter
befogenhet återsöka.
Såväl Lene som Frostvikens, Laxsjö och
Hotagens församlingar sökte häri ändring
hos k. m:t med anhållan tillika, att därest
klagan icke vunne bifall, k. m:t täcktes af
nåd meddela befrielse från medlens
åter-bärande. K. m:t har den 11 d:s ej
funnit skäl att å besvären fästa afseende eller
att till ansökningarna lämna bifall.
#
Förestående resolutioner förtjäna att
uppmärksammas af såväl skolråd och
inspektörer som af vederbörande
lands-statstjänstemän.
Folkskoleinspektörsmötet
härstädes deri 12 instundande juni skall
behandla följande fjorton
Öfverläggningsämnen:
1. Till hvilket belopp och under hvilka
villkor bör statsbidrag lämnas till bestridande af
kostnaderna för undervisning i kvinnlig slöjd?
2. Hvad bör åtgöras för att höja
undervisningen i gymnastik och trädgårdsskötsel?
3. Huru bör den fortsatta undervisningen
anordnas för att blifva ändamålsenlig och
allmännare spridd?
4. Huru bör inspektören söka befrämja
inrättandet af skolbibliotek?
5. Huru bör folkskolestadgans föreskrift om
förhör med i hemmet undervisade barn bringas
till efterlefnad?
6. Huru böra fasta folkskolor med
afdelningsläsning lämpligast anordnas, och hvilka
lagstiftningsåtgärder kunna anses vara af
behofvet påkallade, för att ifrågavarande skolor må
kunna uppfylla sitt ändamål?
7. Under hvilka förhållanden är den mindre
folkskolan berättigad?
8. Är småskollärarebildningen sådan den
bestämmes i kungl, kungörelsen den 5 juni
1885 tillfredsställande?
9. Huru bör man bereda tillfälle till fortsatt
utbildning åt lärare med småskollärarebildning?
10. Huru bör uppsatsskrifning i folkskolan
anordnas ?
11. Hvarpå beror det, att de tysta
öfniug-arna i allmänhet ej medföra det gagn, som de
kunna och böra?
12. Huru bör man gå till väga vid
undervisningen i och på svenska språket i skolorna
inom svenska Finnmarken?
13. Efter hvilka grunder böra i de större
städerna de statistiska uppgifterna rörande
folkskolebarnens antal och fördelning i klasser
och skolor m. m. uppställas?
14. Är det af behofvet påkalladt, att en
särskild folkskolestadga utarbetas för de större
städerna ?
Sveriges representerande vid
ombudsmötet i Oxford
har i en af allmänna kooperativa
föreningens deputerade (se denna tidning n:r
16) afgifven berättelse om sina intryck
från detta möte betecknats såsom en af
mötets betydelsefullare tilldragelser. Ty
genom utsträckning äfven till Sverige af
principen om samverkan mellan olika
lärareorganisationer hade denna princip
fått en ännu mera internationell
karaktär. En sådan internationell samverkan,
tjänade mera till fredens bevarande och
folkens förbrödring än alla Europas
nuvarande flottor och arméer.
Ett förståndigt ord
i fråga om gåfvor åt ämbets- och
tjänstemän yttrar Skaraborgs Läns Tidning.
Under rubriken »Saken har två sidor»
skrifver tidningen:
Jämt och ständigt hör man i våra
dagar omtalas, att präster och skollärare vid
afflyttning från församling eller eljest
erhålla gåfvor af sina församlingsbor än af
en anledning, än af en annan. Dessa
skänker tyda ju otvifvelaktigt på ett godt
förhållande mellan lärare och
församlingsbor och detta är deras vackra sida. Men
de ha ock en baksida, och till denna höra
alla de anmälningar hos
justitieombudsmannen, allt det trassel och bråk och
skrifven i tidningarna samt den afund bland
kamrater och partisinne bland folket, som
af dessa »hederspresenter» blifva en följd.
Tages tillbörlig hänsyn härtill, så tro vi,
att det vore bäst, om dylika presenter
fö-rekomme så sparsamt som möjligt. Gif
församlingens och skolans lärare fullt
tillräcklig lön, så att de slippa vara
beroende utaf vare sig vän- eller nådegåfvor,
och - därmed punkt.
Pedagogiska studieresor. I dessa
dagar anträda fyra af allmänna
folkskollärareföreningens stipendiater sina
studieresor, nämligen folkskollärarne K. L.
Österberg i Hässjö (till Frankrike), Alfr. Fridén
i Örebro (till Göteborg, Norge m. fl. platser)
och A. A. Åkerman i Råa (till Danmark)
samt småskollärarinnan Helena Ohlsson i
Karlstad (till Kristiania). Den förre
kommer att stanna i Frankrike tre månader.
För att själfva resan må bli så billig som
möjligt, göres den med en lastångare, som
i dessa dagar afgår från Norrland till
Frankrike.
Karlstads stifts
folkskollärare-möten. Den 11 och 12 instundande juli
skall i Karlstad hålles ett
stiftsskollärare-möte. Då det nu är hela tretton år
sedan ett dylikt möte hölls för Karlstads
stift, har man hos oss gjort förfrågan,
hvilket ordningsnummer detta möte bör
hafva. Vi hafva med anledning häraf gjort
efterforskningar och lyckats leta reda på
följande tre folkskolläraremöten för
Karlstads stift:
1) Möte i Karlstad den 11 juli 1873 under
ordförandeskap af kyrkoherden Thorelius. 70
deltagare. Vid detta möte antogos stadgar för
»Karlstads stifts folkskollärareförening». Enligt
stadgarnas § 11 skulle möte hållas i stiftsstaden
hvart tredje år. Till bestyrelse för nästa möte
valdes rektor Kastman, skolinspektören
Andersson och skolläraren Ferm.
2) Möte i Karlstad den 5 och 6 juli 1878
under lektor G. Elowsons ordförandeskap.
Omkring 150 deltagare. Till bestyrelse för nästa
möte (om tre år) valdes lektor Elowson,
folkskoleinspektören Törneblad och
seminarie-adjunkten Segerstedt.
3) Möte i Karlstad den 25 och 26 augusti
1881 under ordförandeskap af
folkskoleinspektören Törneblad. Omkring 80 deltagare. Den
förra bestyreisen omvaldes och beslöts, att
nästa stiftsmöte skulle hållas i Karlstad 1884.
Huruvida före bildandet af Karlstads
stifts folkskollärareförening år 1873 något
gemensamt läraremöte för stiftet hållits,
hafva vi ej lyckats fullständigt utreda, men
det synes föga sannolikt. Äldre lärare
inom stiftet torde emellertid härom kunna
lämna upplysning. Ifall 1873 års möte
var det första, skulle årets blifva det fjärde
i ordningen.
Förestående lilla redogörelse visar, huru
understundom skolmötesbestyrelser
underlåta att ställa sig mötesbeslut till
efterrättelse. I stället för att det andra mötet
skulle hållits 1876, blef det uppskjutet
hela två år. Och bestyreisen af 1881
synes icke hafva gifvit något som helst
lifs-tecken ifrån sig. En extra väntetid på
10 år lät man förgå, innan andra
personer funno sig böra gripa bestyreisen i
ämbetet.
Då det fjärde stiftsskolläraremötet i
Karlstad hålles, skrifva vi alltså 1894 i stället
för 1884.
En öfverbyggnad på folkskolan
träder med nästa hösttermins början i
verksamhet inom Jakobs och Johannis
församling härstädes.
Sedan början af innevarande
århundrade har inom nämda församling funnits en
hufvudsakligen genom donation
upprätthållen »fri- och fattigskola», efter sin första
donator benämd Grewesmuhlska skolan.
Här undervisas f. n. ett 60-tal gossar och
flickor i samma ämnen och till ungefär
samma omfång som i folkskolans tre
öfversta klasser.
Då numera kommunen är skyldig sörja
för barnens undervisning på det egentliga
folkskolestadiet, är skolan under sin
hittillsvarande form till större delen
obehöflig. På förslag af kyrkoherden E.
Bergman har ock skolans direktion i dessa da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
