Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 22. (648.) 30 maj 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖf^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 22.
(648.)
STOCKHOLM, 3O MAJ 1894.
13:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., »/4 år 3 kr., V2 år 2
kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm,
Xiösxmmmer
ä 10 öre säljas å tidningens
byrå samt ä allm:
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspriss
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,5o kr,
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
Med dagens nummer fö/jer enf/gt
general-poststyrelsens medgifvande en afhandling af lektor
J. Bergman med titeln: »Nykterhetssaken och
uppfostran».
Prenumeration
På
SveBslLäraretMiiiDg
mottages fortfarande.
Priset angifves här ofvan,
Alla nummer från årets början
kunna ännu erhållas.
$flf~~ All prenumeration sker
på närmaste postanstalt.
Pedagogiska guldkorn.
Redan af de tvänne olika benämningarna
framgår det, att en skillnad finnes mellan
inspektion och examen, oaktadt mången
förbiser densamma. Inspektionen kan ske
utan föregående anmälan och borde rättast
så ske, för att skolan skulle visa sig i sitt
hvardagsskick och utan några särskilda
anordningar, vidtagna särskildt för
inspektionstillfället. Hon har till mål att
kontrollera lärarens verksamhet och hans
regelmässiga arbete, likasom en oförmodad
kassarevision skall bestyrka kassörens
trohet och redlighet. Men hon har därjätnte
det ojämförligt viktigare målet att meddela
läraren behöfliga anvisningar och råd, och
inspektören har att genom eget exempel
göra dessa anvisningar klara samt inhämta
kännedom om lärarens hela pedagogiska
och metodiska ståndpunkt och verksamhet.
L> Kellner.
*
Konsten att uppfostra är lika enkel, som
den är svår. E. O. Geijer.
Två skolmöten.
En liten jämförande betraktelse.
3.
Hvarje konst har sin teknik. Så ock
konsten att hålla skolmöten.
Till skolmötenas teknik höra åtgärderna
för deras förberedande, bestyrelsearbetets
fördelning å fackafdelningar och byråer,
uppgörande af organisationsplan och
förslag till arbetsordning, uppställande af
Öfverläggningsämnen samt deras fördelning
å allmänna sammanträden och
afdelnings-sammanträden, anskaffande af ordförande,
inledare och referenter, åstadkommande af
penningemedel och lokaler, utverkande af
lättnader i rese- och lefnadskostnaderna
samt af tillträde till sevärdheter å
mötesorten, anordnande af utställning samt af
utfärder och samkväm, utarbetande,
utgifvande och utexpedierande af
mötesberättelsen m. m.
Det är, som man finner, en mångfald
af bestyr, hvilka å ena sidan icke på
någon punkt få försummas, så vida mötet
skall kunna blifva för deltagarne angenämt
och lärorikt, men hvilka å andra sidan
ock kräfva vida mera tid, omsorg och
besvär, än de utomstående vanligen
föreställa sig. Ju större mötena blifva, och ju
mera mötesdeltagarnes anspråk på nytta
och nöje med tiden växa, ju större blifva
ock de kraf, som måste ställas på den
konst, som jag här kallat »skolmötenas
teknik».
Under sådana omständigheter kan det
ingalunda förvåna, att det understundom
uppstår en viss svårighet att finna
personer, som äro böjda att åtaga sig de
omsorger, tidsuppoffringar och besvär, som
äro förenade med anordnandet af ett större
skolmöte. Sådana, som en gång varit med
om saken och sålunda hafva vissa
förutsättningar att gå i land därmed, göra det
i allmänhet icke med någon större
beredvillighet, och de nya krafterna draga sig
ofta för ett arbete, om hvilket de ej hafva
någon erfarenhet, och i hvilket de lätt
kunna utsätta sig för ett fiasko.
Lyckligtvis finnes ett nära till hands
liggande medel att öfvervinna dessa
svårigheter. Nästan alla de hundratals olika
arbeten, som äro att räkna till
skolmötenas teknik, tillhöra dessa mötens fasta
ram, de återkomma i hufvudsakligen
samma gestalt vid det ena mötet efter det
andra. På grund häraf kan med afseende
på mötestekniken utbilda sig en viss
ned-ärfd ordning, en tradition, som gör, att
de former, som vid ett föregående tillfälle
visat sig vara goda och ändamålsenliga,
kunna utan vidare användas vid ett
efterföljande, hvarigenom man naturligtvis vid
hvarje senare möte blir så mycket mera
oförhindrad att samla sina bemödanden på
undanrödjandet af brister i nämda
nedärf-da teknik och på utfinnandet af
förbättringar i densamma samt naturligtvis först
och främst på mötets innehåll, på den
tafla, för hvilken mötesteknikens ram är
till.
I vårt land har utbildningen af en dylik
tradition blifvit möjlig först under de
senare åren. Fordom ägde de allmänna
svenska folkskolläraremötena ett tämligen
löst sammanhang med hvarandra. Hvarje
följande mötesbestyrelse fick börja arbetet
nästan från början. En vändning häri
inträdde genom det vid Uppsalamötet 1883
genomdrifna beslutet att förlägga det
tionde allmänna svenska folkskolläraremötet
till en ort, hvilken för detsamma befanns
alldeles omöjlig. Härigenom kom
nämligen ansvaret för dessa möten i händerna
på centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, hvarigenom ock ett
sammanhang utöfver det rent formella, som
ligger i själfva ordningsnumren, kunnat
blifva möjligt. En blick på de båda se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0275.html
